Denna studie utreder vilka skönlitterära verk svensklärare arbetar med i svenskundervisningen på gymnasienivå. Syftet är att urskilja huruvida de litterära verken möjliggör identifiering med karaktärer för elever som inte identifierar sig med heteronormativiteten. För att uppnå ovanstående har studien undersökt hur karaktärer i utvalda verk framställer kön, könsidentitet och könsroller samt hur heteronormativiteten upprätthålls och utmanas. I studien kombineras kvantitativ och kvalitativ metod för att uppnå det formulerade syftet. Den kvantitativa metoden består av en materialinsamling av klassuppsättningar med de mest frekvent lånade verken, av svensklärare, på fyra kommunala gymnasieskolor. Därefter har ett urval gjorts, där sex romaner som var bland de mest frekvent lånade samt förekommande verken på skolornas listor, analyserats. Urvalet av romanerna föranledde det kvalitativa tillvägagångssättet. Romanerna analyserades genom så kallade queera läsningar, ursprunget från queerteori, i kombination med närläsning och textsamtal. Resultatet visar att de flesta av karaktärerna i de analyserade romanerna framställs som heterosexuella personer som innehar stereotypiska egenskaper. Traditionella könsroller upprätthålls men utmanas till viss del i vissa böcker. Heteronormativiteten befästs som det normala och det som utmanar normen stigmatiseras på olika sätt. De analyserade verken möjliggör, från ytan, inte någon identifiering av karaktärer för elever som inte identifierar sig med heteronormativiteten. Genom den queera läsningen synliggörs däremot vissa luckor i de litterära verken som erbjuder andra alternativ framför heteronormativiteten.

Syftet med denna studie är att undersöka hur kön, genus och sexualitet framställs i förlaget Olikasbarnböcker som ingår i vad förlaget kallar Pridepaketet. Tidigare forskning har visat att barnböckerbåde upprätthåller och avviker från rådande normer kring kön, genus och sexualitet och att vuxnai större grad än barn följer genuskodade mönster i karaktärsskildringarna. Genom enbilderboksanalys och med ett queerteoretiskt perspektiv har studien undersökt på vilka sättbarnböckerna i förlaget Olikas pridepaket bryter och upprätthåller normer kring kön, genus ochsexualitet. Analysen är gjord på två bilderböcker och en pekbok ur Olikas pridepaket för barnmellan 0-3 år. Resultatet visar på att pridepaketet följer ett mönster där bara mammor kan ses vararepresenterade i böckerna och inga pappor. Ett annat mönster som upptäckts i studien är atthomosexualitet normaliseras i texten men att mammornas sexualitet kan ha påverkat hur kvinnornaframställs i bilderna. Studien visar också att de studerade barnböckerna kan ses framställasamkönade förhållanden som en parrelation vilket kan kopplas till normen om att leva i entvåsamhet; som är en del utav heteronormativiteten. Barnen i pridepaketets böcker framställs docksom mindre tydligt könade än de vuxna karaktärerna.

In Sweden, the language of norm critique has gained increasing influence over the past ten years in connection with queer theoretical thinking and norm critical pedagogy becoming part of gender equality work and equality work in the (pre)school system. In this essay I examine, through interviews, how people who use norm-critical language view the normativity in the Swedish language with the main purpose of seeing if it works and how it is achieved. The essay also examines how norm-critical language users try to change the language to become more inclusive and how all this can be understood from the perspective of Butler’s performativity theory and ideas about power and normativity. The results of the survey show that norm-critical language works and contributes to the goal; a world where everyone gets a place and recognition in both language and physical space. We can see how children become subjects and are included in norm-critical language and how the binary perception of gender is set in motion, which leads to greater scope for action and inclusion. Furthermore, it is stated that there is a danger in the goal’s new normativity which leads to the conclusion that norm-critical language is and has to be a constant process and under constant reflection. As it is a small study and a large topic, I urge further research on norm-critical language.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur karaktärerna Tintomara från Drottningens juvelsmycke och Eli från Låt den rätte komma in har skrivits fram i sin respektive samtid med synen på androgynen i fokus. Genom detta vill jag ta reda på om det går att läsa Eli som en modern Tintomara. Detta sker genom en komperativ läsning av de två verken genom ett genusteoretiskt och queerteoretiskt perspektiv. Slutsatsen blir att det går att läsa Eli som en modern Tintomara, då de har mer likheter än skillnader. Den avslutande diskussionen tar också upp att deras berättelser förmodligen skulle sett ut på ett annorlunda vis om de skrivits fram i vår samtid, fast trots det går det att lägga märke till mer nutida transerfarenheter i äldre skönlitteratur.

This essay aims to examine and explore two characters, Anne, and Gilbert, in L.M Montgomery’s Anne of Green Gables (1908). The paper focuses on their portrayal as normative and norm-breaking within their hometown, Avonlea. The theoretical framework is a queer theoretical approach with the main objective being norms and breaking of norms. Other common queer theoretical topics such as sexuality, identity and gender are something this paper also explore, however to a lesser extent. The analysis and discussion explore and conclude that Anne and Gilbert have multiple differences as well as similarities. They come from a similar upbringing and background as they do not have any siblings and have had to take responsibility of themselves at an early age. The two are furthermore new residents in Avonlea and have high academic ambitions. The paper moreover discusses their differences where questions about Gilbert, his behavior and privilege emerge. In Anne’s case, questions and discussions about gender norms, patriarchal structures and her transformation emerge instead. The paper establishes in the end that Anne appears to be norm-breaking whilst Gilbert does not.

I denna studie undersöks representationen av hbtq-personer och motsvarande normpersoner i tre svenskläroböcker för gymnasiet med hjälp av textanalytisk metod. Genus- och queerteori bidrar med förståelse för olika könsidentiteter och sexuella identiteter. Utifrån värdegrundsperspektivet, bestående av gymnasieläroplanens värdegrund som presenteras i bakgrundsavsnittet, diskuteras vilka värden som förmedlas och möjliggörs i det undersökta materialet. Utifrån den teoretiska analysen och resultatdiskussionen kan flera slutsatser dras. Framställningar, och brist av framställningar, av undersökta personer i läroböckerna både bekräftar och utmanar genus- och sexualitetsnormer. Detta i sin tur både möjliggör och omöjliggör att värdegrundsarbetet kan förmedla särskilda värden och uppnå vissa mål.

Studiens syfte är att undersöka hur personer som lever i samkönade relationer relaterar till och reflekterar kring begreppen jämställdhet och makt. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med fem unga kvinnor om deras syn på jämställdhet samt vad de anser påverkar jämställdhet och makt i samkönade relationer. Informanterna associerar främst jämställdhetsbegreppet till förhållandet mellan kvinnor och män, men använder det också för att beskriva maktrelationer i samkönade parförhållanden. Jämställdhet kan utifrån kvinnornas utsagor delas upp i konkret och abstrakt jämställdhet. Det visar sig att några av informanterna har olika bedömningskriterier för vad som är jämställdhet i en samkönad respektive en olikkönad relation och samtliga informanter menar att det är lättare att leva jämställt tillsammans med en person av samma biologiska kön. Det blir genom studien tydligt att biologiskt kön anses vara den variabel som har störst inverkan på vår maktposition i samhället samt i parförhållanden och att maskulinitet och överordning främst kopplas till den biologiska manskroppen medan feminitet och underordning kopplas till den biologiska kvinnan. Konstruktion av maskulinitet samt feminitet ses inte som lika relevant för maktförhållanden i ett samkönat förhållande som i ett olikkönat. Informanterna lyfter också fram andra strukturella maktordningar som de menar påverkar jämställdhet i samkönade parförhållanden liksom parförhållandet som institution. / Equality and same sex relationships. Five young women’s thoughts about equality and power in lesbian relationships.

Syftet med denna studie är att undersöka hur olika yrkeskategorier inom äldreomsorgen arbetar med HBTQ-frågor. Studien baseras på kvalitativa intervjuer och inkluderar fem informanter med olika arbetsuppgifter inom äldreomsorgen. Resultaten från intervjuerna har analyserats utifrån olika teman i en intervjuguide, med hjälp av queerteorin. Intervjuernas resultat visar att HBTQ-frågor inte blir belysta som enskilda frågor, men skulle vid behov kunna diskuteras under mångfalds- och jämlikhetsfrågor. Informanterna beskrev vikten av ett gott bemötande, oavsett vilken läggning brukaren hade. Samtliga informanter hade uppmärksammat en avsexualisering av äldre individer. De beskrev även ett antagande om att fyrtiotalister kommer att vara en generation med högre krav på att kunna vara öppen med sin sexuella läggning. Studien visar även att samtliga yrkeskategorier upplever att det i framtiden kommer finnas behov av att belysa HBTQ-frågan, samt att implementera denna i utbildningar såsom i nuvarande undersköterskeutbildningen. / The purpose of this study is to investigate how various professionals in eldercare are working with LGBT issues. The study is based on qualitative interviews and includes five informants with different tasks in eldercare. Interview results were analyzed based on various themes in an interview guide, using queer theory. The results show that LGBT issues are not illuminated as individual issues, but could if necessary be discussed in diversity and equality issues. The informants described the importance of good treatment, no matter what sexual orientation the patient had. All informants had noticed a desexualization of older individuals. They also described an assumption that people born in the 1940´s will be a generation with higher requirements to be able to be open with their sexual orientation. The study also shows that all professions are experiencing that, in the future, there will be a need to lift the LGBT issue and to implement it in education programs.

Denna uppsats syftar till att analysera hur rollfiguren Will Byers porträtteras som queer i Matt och Ross Duffers Stranger Things, samt att undersöka skaparnas intention med rollfiguren och hur seriens fans har mottagit Will och diskuterat rollfiguren på Twitter. Uppsatsen utgår ifrån queerteoretiska perspektiv och analyserar Will utifrån en queer läsning. Fansens reaktioner baseras på mottagandeteori, där Stuart Halls kodning- och avkodningsmodell används. Utifrån en queer läsning visar resultatet att Will har kodats som queer genomgående i serien. Analysen visar också att skaparnas kodning av Will har varit medveten, men även avsiktligt subtil. Resultatet visar även att fansens mottagande främst har handlat om att belysa deras queera läsning av Will, men att Twitter i detta fall även har använts som ett verktyg att direkt kunna kritisera seriens hantering av rollfiguren.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur normkritisk pedagogik kan vara ett redskap i ämnet Rörlig Bild på gymnasieskolans medieprogram. Inom ramen för uppsatsen har ett undervisningsförsök i kursen Rörlig Bild B genomförts i samband med kursmomentet manusskrivande. Med hjälp av lektionsobservationer, intervjuer och loggböcker har jag undersökt på vilket sätt ett normkritiskt förhållningssätt kan prägla undervisningen samt motverka kränkningar och diskriminering i skolan. Resultaten visar att eleverna anser att det normkritiska arbetet underlättat deras skrivande samt lärt dem skriva bättre och mer spännande manus. Vissa elever menar att undervisningsförsöket utgjort en skillnad jämfört med den övriga skolvardagen i och med att det under lektionerna har varit möjligt att ha diskussioner om normer utan att någon har blivit kränkt.