I denna studie undersöks hur fem gymnasielärare arbetar med inkluderande av transpersoner i svenskundervisningen. Med halvstrukturerade kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod undersöks lärarnas strategier för att arbeta med denna typ av värdegrundsarbete i den vardagliga undervisningen. Med utgångspunkt i queerteoretiska begrepp analyseras resultatet av intervjuerna. Resultaten visar att samtliga lärare arbetar med genusfrågor på något sätt. Värdegrundsarbete som syftar till att inkludera transpersoner gör dock inte alla lärarna plats för i den dagliga undervisningen. Lärarnas intervjuer visar även på andra viktiga skillnader i arbetssätt, framför allt vad beträffar inställningen till nyttan med att arbeta aktivt för att använda ett mer könsneutralt språk. Undersökningen visar även att det finns attityder som visar sig i interaktionen elever emellan, som speglar vikten av att det att vara manlig eller kvinnlig delas upp i en binär relation. Denna uppdelning utgör norm och kan upplevas kränkande för en elev som är transperson. Transpersoner kan uppleva både andra elevers sätt att uttrycka sig och lärares undvikande av svåra ämnen, samt ovilja att använda könsneutrala pronomen, som exkluderande. Den primära slutsatsen är att lärarna vill ha och behöver fortbildning inom hbtq-frågor, dels för att bemöta elevernas jargong och dels för att inte av misstag göra mer skada än nytta, kort sagt kunna arbeta mer normkritiskt i svenskundervisningen.

This is a qualitative study based on interviews with teachers, social workers and school counselors – with aim to analyze how norm critical social work is in schools. Gender and sexuality norms are in focus which is analyzed in a intersectional and queer theoretical perspective. The study shows that what is defined as a norm in the society varies both socially, historically and culturally. School is a reflection of its society and therefore also reflects its norms, such as heteronormativity and gender roles. The making of norms also makes it possible to categorize people, often by using stereotypes. As a member of the society, we’re a part of several different categories – e g depending of gender, sexuality, class and ethnicity. This categorizing is affecting our conditions, but also other people expectations and views of each other. To generalize and to use stereotypes is making the complex easy – but at the same time it’s power structures that maintain inequality and oppression if you’re not aware of them. The study shows how this is transferred into schools and how teachers and other school professions design their work to be more critical and aware of norms and power structures.

Studien granskar medvetenheten om queerperspektivet i läroböcker utifrån synliggörande av hbt, heteronormativitetsmedvetenhet och vilka läsningar texterna förbereder för. Läroböckerna som analyserats är avsedda för gymnasiet och har ett tematiserat upplägg där vi valt att fokusera på kärleks- och relationsteman. Texterna i läroböckerna är analyserade utifrån en queerteoretisk ansats och baseras på en kvalitativ analys. Studien är gjord utifrån en queer läsart som ligger till grund för arbetets läsningar. Resultaten visar att läroböckerna har en vilja att synliggöra homosexualitet men utesluter bisexualitet och transpersoner. I de flesta fall synliggörs homosexuella personer som något avvikande och de skiljs från de heterosexuella personerna. Läroböckerna har även en relativt hög grad av texter som är obestämda i sin tolkning där både hbt-personer och heterosexuella kan känna igen sig. Det gäller framför allt i litterära citat. Dock ändras dessa förutsättningar för många av citaten när lärobokstexter förutsätter och skapar vissa tolkningar utifrån en stark heterosexuell norm. På detta sätt exkluderas hbt-personer. Utifrån en queerteoretisk syn finns det tendenser till att läroböckerna strider mot värdegrunden. Det gäller framför allt i exkluderandet av hbt-personer. Det finns en vilja hos läroböckerna att synliggöra hbt-personer men det är fortfarande kopplat till en stark heteronorm.

Utifrån vår erfarenhet råder det en övervägande könsnormativitet i den litteratur som riktar sig till barn och som används i förskolans verksamhet. Forskning visar att litteraturen i förskolan bland annat fungerar som ett verktyg i barns identitetsskapande och att förskollärare via litteraturen reproducerar normer inför barnen. Vi ser därför att det är av vikt att litteraturen i förskolan skildrar olika bilder av kön, inte enbart de normativa. Vår studies syfte är att undersöka hur kön framställs hos ett antal rollfigurer i ett urval av bilderböcker. Studien bygger på en kvalitativ metod, i detta fall en djupgående läsning av materialet som sedan analyseras utifrån en multimodal analysmodell. Detta görs med hjälp av genus- och queerteori, med ett fokus på begreppen kön och performativitet samt normer och normkritik. Urvalet av böcker baseras på en webenkät samt på statistik från Malmö Stadsbibliotek. I studien framkommer det att rollfigurerna i böckerna i vissa fall uppvisar könsnormativa attribut och egenskaper, medan de i andra fall agerar tvärtemot traditionella uppfattningar om kön. Slutsatsen blir således att skildringen av rollfigurerna är mer komplex än vad som antagits från början.

The purpose of this thesis is to do a qualitative content analysis, with queer theory as a starting point, of the Swedish Migration Agency’s judicial stance regarding the procedure of assessing reliability and credibility as well as judicial stance regarding the investigation and examination of the forthcoming risk of persons claiming protection due to sexual orientation, gender identity or gender expressions. To conduct this analysis one research question were formulated: How can one from a theoretical perspective analyze the Swedish Migration Agency's method of assessing whether a person is likely to belong to the LGBTQI group? The study’s theoretical theorems are cumulated from Fanny Ambjörnsson’s book ”What is queer?” and six categories and themes were chosen to use as tools during the content analysis of the selected judicial stances. These six categories and themes are; the value of the language, the desire or the habit of classifying people, normalization, heteronormativity, silence and visibility as well as stereotyping. The study showed that comprise criticism can be directed towards the Swedish Migration Agency's method of assessing whether a person is likely to belong to the LGBTQI group and towards the procedure of assessing a asylum seekers reliability and credibility.

The aim of this study is to analyze and derive a more profound understanding on how the Swedish Migration Agency and the Swedish Migration Court of Stockholm determine the credibility of LGBTQI-persons applying for asylum in Sweden. Through a qualitative content analysis of nine cases where decisions from both the Swedish Migration Agency and the Swedish Migration Court of Stockholm are used, this study aims to determine what is required from LGBTQI asylum seekers to prove their reliability and credibility. Furthermore a theoretical perspective on queer theory written by Fanny Ambjörnsson is applied to the assessment methodologies of both government departments, this as a way of assessing the credibility. The study shows that the Migration Agency and the Migration Court of Stockholm have a number of recurring reasons for rejecting LGBTQI persons residence; the applicant cannot account for an inner emotional process, the applicant lacks deep thoughts regarding his/hers sexual orientation, the applicant mainly describes sexual experiences rather than feelings, the applicant gives contradictory information and lastly the applicant has not considered the risks of their actions. In accordance with Ambjörnssons theory these reasons presented by both the Agency and Court are shown in the study to be based on stereotypical assumptions and heteronormative social structures.

Syftet med studien är att identifiera och undersöka hur instagramkontot @ungdomsmottagningenvastmanland använder normkritiskt språk i både text och bild med utgångspunkt i queerteorin. Även hur språket kan användas för att engagera mottagarna genom olika språkhandlingar. Studien lyfter också fram problematiken och möjligheterna med normkritiskt språk. Metoderna för denna studie är en tematisk analys som är kvalitativ och en multimodal analys. Resultatet visar en hög utsträckning av normkritiskt språk och språkhandlingar i text. Resultatet visar också på en brist gällande utsträckningen av normkritiskt språk i bild. Denna brist och risken för exkludering med normkritiskt språk diskuteras i diskussionen.

This paper aims to analyse heteronormativity and queer characters in the game World ofWarcraft and its accompanying literary works Exploring Azeroth: The Eastern Kingdoms,Shadows Rising, and ”Terror by Torchlight” by comparing how they differ between the gameand the books. To accomplish this, the paper focuses on the characters Flynn Fairwind andMathias Shaw and their budding relationship. Through the analysis, I establish the world ofWorld of Warcraft as heteronormative, and continue by discussing what roles queer charactersplay and how they differ from heteronormative characters. The paper concludes that queercharacters play smaller roles focused on tension-relieving comedic moments that tend to getwritten out of the story as their storylines conclude. It also finds that the relationship betweenFlynn and Mathias is treated as a character in its own right and that the two characters gettheir own voices amplified through the relationship. / <p>Alternativt författarnamn: Alex Linhem</p>

Musikutövande kan ofta kopplas till könsstereotypiska roller i val av instrument och positionering. Uppdelningar och olikheter syns mellan eleverna på musiklektionerna i klassrummet, där eleverna har en tendens att ta olika mycket plats samt väljer olika instrument beroende på vilket kön de tillskrivit sig. Könsstereotypiska normer påverkar elevernas musicerande och positioneringar i musikklassrummet. Syftet med studien är att undersöka några genusmedvetna musiklärares genusfrämjande pedagogik. För att besvara syftet vägleder dessa två problemformuleringar studien: Hur arbetar genusmedvetna musiklärare med genusfrågor i musikundervisningen och vilka strategier använder de sig av? Upplever musiklärare några svårigheter med att arbeta genusmedvetet och i så fall vad för svårigheter? Butlers fyra teoribegrepp: queerteori, heteronormativitet, den heterosexuella matrisen samt performativitet, har väglett studiens analytiska del. Studien har en kvalitativ ansats, och det gjordes semistrukturerade intervjuer med 5 musiklärarinformanter. Informanterna togs fram genom ett ändamålsenligt urval, där genusmedvetna musiklärare eftersöktes. En tematisk analys gjordes på intervjuerna, där tre samlande kategorier utröntes: strategier, svårigheter och effekter. Genusfrämjande strategier som informanterna använde sig av i klassrummet var normbrytande representation, strategisk instrumentutdelning, genusfrämjande diskussioner, samt medvetenhet som strategi. Lärarna uppgav att det uppstod svårigheter i utövandet av genusfrämjande pedagogik gällande tidsaspekt, elevernas motivation, klassens gruppdynamik samt spelbarhet. Resultaten visade även att det fanns två olika diskurser som kolliderade vid genusarbete i musikundervisningen; skoldiskursen och genusdiskursen. Upplevda positiva effekter av genusfrämjande musikundervisning beskrevs som perspektivvidgande för eleverna. Till de negativt upplevda effekterna av genusfrämjande musikundervisning beskrevs mindre mängd musicerande, vilket kunde vara frustrerande för eleverna. Studien avslutas med en diskussion om att ett genusfrämjande arbete i musikundervisningen är viktigt för att uppnå jämlikhet, inte minst för att musiklivet i framtiden ska få utövare med olika bakgrund och könstillhörighet. Men det kräver då även att alla delar av samhället också bidrar med ett genusfrämjande arbete för att uppnå direkta större förändringar.

Research has shown that the lgbtq community not always feels included and represented in the library’s collections and services. In the last 10 years the public libraries in Sweden have started active work towards the lgbtq community in changing this exclusion byengaging the lgbtq community in library services. One way to do that is to make the libraries undergo a process to get a lgbtq-certificate which many libraries in Sweden have done. The libraries in Umeå and Västerbotten have undergone a lgbtq-certificate process that recently hasbeen completed. This study has examined how the librarians in Umeå have experienced the process of getting the certificate. The result shows that libraries through their democratic mission have good pre-conditions to work towards lgbtq-people. The librarians experience that their knowledge about lgbtq has improved during the process, and the knowledge is expressed through increased insights about the needs of the community. The challenge the libraries in Umeå have after the process of getting the certificate is to manage the knowledge inside the organizations. The results show that there has been an increased cooperation between the libraries in Umeå in how they should work towards the lgbtq community, and that the work is less bounded to one person. The libraries now must work on how to manage the knowledge acquired as a result of the certificate process in each library in an effective way.