The 1980s was a decade when homosexuality was frequently debated because of the contemporary incoming of aids. Since aids first affected homo- and bisexual men they became stigmatized as the risk group. The Swedish authorities started to act with epidemical methods at 1985/86, which restricted the sexual minority. This study, unlike others made before, contextualizes the lawmaking of Bastuklubbslagen, a prohibition concerning gaysaunas, by analyzing it with queer theoretic perspectives. Through an investigation of Bastuklubbslagen and contemporary sexual norms, this survey shows that the making of distinctions between hetero- and homosexuality were central to the context of the lawmaking. The outcome primarily shows that sexual norms were linked to a heteronormative point of view when Bastuklubbslagen was motivated by the authorities. Heteronormative ideals about monogamy and twosomeness made impact on the founding of the law. Sex between men was pointed out as harmful and gaysaunas as the explicit locations for the spreading of aids. My survey is contextualizing behaviors as the authorities described meant a risk of being infected by aids, or to spread it. My study has shown that homo- and bisexuals were regarded as the active actors of aids increasing, while the heterosexual majority was passivated. In the field of historical queer studies this study enhances the greatness of heterosexual normativity within the stigmatization and sanctions made by the authorities’, as Bastuklubbslagen became an aids prevention strategy.

I den här undersökningen tittar jag närmare på hur ordet hen används i interaktioner på Twitter. Jag frågar mig i vilka sammanhang och om vem som hen kan användas i dessa konversationer. Vad tycks gynna eller begränsa användningen av hen? Här är jag, först och främst, intresserad av att se på hur olika typer av normer kring kön och sexualitet kan tänkas påverka användningen, och vilka sådana normer som är relevanta i konversationerna. För att göra detta använder jag mig av metoden Membership categorization analysis. Med hjälp av denna metod tittar jag närmare på vilka kategoriseringar som görs relevanta och kopplas till användningen av hen. Detta möjliggör att just komma åt vilka normer som blir aktualiserade, hur de konstrueras och potentiellt påverkar användningen av hen. Därtill vill jag också se vilka möjliga alternativa positioner som hen kan tänkas etablera i relation till normativaköns- och sexualitetsdiskurser. För att fördjupa analysen av normer, kön och sexualitet tar jag min teoretiska utgångspunkt från ett queerteoretiskt perspektiv. Särskilt använder jag mig av performativitet, och det normativa ramverket den heterosexuella matrisen, som viktiga begrepp i uppsatsen för att förståhur olika köns- och sexualitetsnormer skapas och återskapas i interaktion, samt hur dessa normer påverkar möjligheterna att använda hen i konversationerna. I analysen presenterar jag två huvudgrupper som representerar olika övergripande användningsområden för hen som jag identifierat utifrån mitt material. Den ena gruppen består av användningar där hen används för att inte göra kön relevant i konversationen, och den andra är användningar där hen kan användas för att utmana eller ifrågasätta normativa föreställningar om, och beskrivningar av, kön och sexualitet. I den första gruppen är också den normkritiska aspekten av hen mer begränsad, medan den i den andra gruppen är mer central och utmanarflera olika typer av könsrelaterade normer. Ett övergripande resultat är således att hen, beroende på samtalskontexten både kan begränsasav olika könsnormer, och innebära möjligheten att dessa normer utmanas. En ytterligare aspekt som tycks begränsa möjligheten att använda hen är huruvida den som omnämns med detta ord har en relationell närhet till personen som använder ordet. I de mer nära relationerna tenderar könande pronomen att användas och tvärtom kan i stället hen användas för att benämna de personer som inte framträder med samma närhet till personen som gör referensen.

Syftet med studien som redovisas genom denna uppsats var att undersöka fenomenet asexualitet, genom att undersöka vilka normer som präglar informanternas, som identifierar sig med asexualitet eller som asexuella, berättelser om sina erfarenheter och tankar. Materialinsamlingen utfördes genom kvalitativa intervjuer med informanter som identifierar sig med asexualitet eller som asexuella och materialet analyserades genom grundad teori. I denna studie belyses aspekterna hur det är att leva som asexuell, vilka normer som genom sexualitet, ålder och genus existerar i relation till asexualiteten och vilken betydelse dessa förväntningar i form av normer får för informanterna och deras förhållningssätt till dessa normer, samt deras relation till begreppet asexuell och asexualitet som en identitet. Resultatet visar på att asexualiteten som identitet görs till en (o)möjlighet då den sexualnormativitet, de normer och begreppet asexualitet och dess mångfald gällande betydelse gör asexualiteten till både en möjlig och en omöjlig identitet.

Considering the massive role that media plays in our lives, it can be interesting to wonder how different movements have adapted and become one with this new reality. A reality where most information we receive seems filtered through some form of media input, be it popular culture, social media or the news. Focusing on one of the most relevant movements of our time, the LGBT movement. This study attempts to explore the movements relationship with the Swedish news-media through a reading of Frame Theory, picking out certain Swedish news-articles published in 2019, and asking the research question: Do the selected articles tend to prioritize certain perspectives on LGBT activism, through their framing? With the perspectives analyzed and understood through queer theory, this study found that the selected articles tended to prioritize certain perspectives over others, perspectives that came with several heteronormative and other problematic tendencies.

Aim. This study examines the attitudes of social work students towards LGBT-persons, and whether the students perceive that the content of the social work program provides competence on LGBT related questions. The theoretical frame of reference is based upon queer theory. Method. A quantitative method was adopted to address the aims and objectives of this study. The study is limited to comprise of social work students from 3-7 semesters, from a Swedish university. A survey based upon earlier surveys and containing 41 statements was translated from English to Swedish. The survey was emailed to 245 social work students through the university’s email system.  Results. Findings suggest that the majority of the social work students demonstrate tolerant attitudes towards LGBT-persons while a minority show negative attitudes. Further results suggest that most students do not believe that the educational content of the social work program sufficiently addresses LGBT related questions. The majority of the social work students estimates their competence in LGBT-questions as neutral or neither. The results further show a significant negative correlation between attitudes towards LGBT-persons and educational content, as well as between content and competence. Significant differences between semesters and perceived educational content was found. Conclusion. The study concludes a low level of heterosexism among social work students, a lack of competence of LGBT-related questions and an insufficient course content. The results partially confirm the study's hypotheses but also indicate other correlations. Course content offering more in-depth insights into LGBT-issues is seen as an area of improvement within the social work program. To conclude, this study is the first to investigate the subject at national level and therefore further research within this field is both suggested and recommended. / Syfte. Denna studie undersöker socionomstudenters attityder gentemot LHBT-personer och huruvida de anser att utbildningsinnehållet på socionomprogrammet ger kompetens om LHBT-frågor. Studiens teoretiska referensram är baserad på queerteori. Metod. Studien använder kvantitativ metod för att besvara studiens syfte. Studien är avgränsad till att innefatta socionomstudenter mellan termin 3–7 på ett lärosäte i Sverige. Enkäten innehåller 41 påståenden vilka är baserade på tidigare studier. Påståendena är översatta från engelska till svenska och har mailats till 245 socionomstudenter via lärosätets mailsystem. Resultat. Enkätstudiens svar fann att de flesta socionomstudenter uppvisar toleranta attityder gentemot LHBT-personer, men att det också finns studenter som uppvisar negativa attityder. Vidare framkommer att de flesta studenter upplever att utbildningsinnehållet på socionomprogrammet berör LHBT-frågor i låg utsträckning. Majoriteten av socionomstudenterna skattar sin kompetens om LHBT-frågor som varken eller. Resultaten visar att det finns ett signifikant negativt samband mellan attityder och utbildningsinnehåll samt mellan utbildningsinnehåll och upplevd kompetens. Signifikanta skillnader går att finna mellan terminer och upplevt utbildningsinnehåll. Slutsats. Sammanfattningsvis fann studien en låg grad av heterosexism bland socionomstudenter, en avsaknad av kompetens kring LHBT-frågor samt bristande utbildningsinnehåll. Resultaten bekräftar delvis studiens hypoteser men påvisar också andra samband. Kursinnehåll som mer specifikt behandlar LHBT-frågor ses som ett förbättringsområde på socionomprogrammet. Den aktuella studien är den första att undersöka ämnet på nationell nivå och vidare forskning inom ämnet föreslås och rekommenderas.

Syftet med denna uppsats var att genom en innehållsanalys ta reda på hur läroböcker i samhällskunskap framställer HBTQ-personer och könsidentitet. I uppsatsen beskrivs en bakgrund till både genusteori och queerteori för att kunna få en förståelse för de teoretiska begreppen som ligger till grund för uppsatsen. Kodschemat i uppsatsen är konstruerat utifrån olika teoretiska begrepp. Denna uppsats ger en bakgrund till tidigare forskning inom området och materialet som studien genomförs på är totalt sex läroböcker i olika kurser för samhällskunskap på gymnasiet. Resultatet av analysen visar att HBTQ-personer och könsidentitet framställs olika i läroböckerna och genom fyra identifierade teman. Dessa teman är sexualitet och kärlek, lagstiftning och rättigheter, kön och könstillhörighet samt HBTQ som paraplybegrepp.  Resultatet visar att läroböckerna har ett heteronormativt perspektiv samt innehållet få normkritiska reflektioner. Resultatet visar även att i några läroböcker framställs inte HBTQ-personer eller könsidentitet alls. Resultatet visar även att läroböckerna inte definierar begreppen och att det i vissa fall inte stämmer överens med de vetenskapliga teoretiska begreppen. Uppsatsens resultat indikerar på konsekvenser för både lärare och elever. En avsaknad av HBTQ-personer och könsidentitet i läroböcker kan få konsekvenser för elevers utbildning. Slutsatsen är att lärare kan behöva komplettera läroböckerna i sin undervisning och ta ansvar för att ha kunskap om HBTQ-personer och könsidentitet för att inkludera och genomföra normkritiska reflektioner i sin undervisning. Förslag på vidare forskning kan vara att intervjua bokförlag om processen och innehållet i läroböckerna.

Introduction. This thesis seeks to investigate the construction and application of subject headings within Queerlit; a database designed to collocate Swedish works of fiction containing LGBTQI motifs. The aim of the study is to identify which principles guide the use of subject headings within Queerlit. The findings of this study can in turn provide insights as to the practical and epistemological challenges that can arise in the subject indexing of LGBTQI materials in general.  Theory & Method. The theoretical underpinnings of the study are social constructionism and queer theory. A Foucauldian understanding of the concept of discourse has been applied during analysis. The study also makes use of theories concerning categorization of sexuality and gender as described by Sedgwick and Halberstam, along with the LIS concepts of aboutness and meaning. The method used is discourse analysis, which has been applied to Queerlit’s subject heading list, as well as the indexing of two novels included in Queerlit.  Results & Analysis. The analysis has shown that the subject heading list contains several discourses pertaining to LGBTQI. In identifying these discourses, it is shown that Queerlit emphasizes sex and sexuality, while expressing ambivalence concerning temporality and intersectionalism. As for the analysis of the indexing of the two novels, the study has demonstrated that subjective interpretation is a vital part of identifying LGBTQI motifs, and that the indexing of older literature is influenced by presentism.  Conclusion. The findings prove that LGBTQI materials provide a particular set of challenges for the practice of subject heading indexing. This is largely due to the fact that LGBTQI concepts tend to be fluid, unstable, and heavily dependent on context, both within literature and intellectual thought, whereas thesauri by necessity treat documents and the language within them as stable and definitive.  This is a two years master’s thesis in Library and Information Science.

Denna studie ämnar undersöka vilka faktorer som de svenska migrationsmyndigheterna bedömer vara trovärdiga i asylberättelser hos dem som åberopat sexuell läggning som asylskäl. Utifrån en kvalitativ innehållsanalys, ett tematiskt tillvägagångssätt och med ett queerteoretiskt perspektiv ämnar studien även att hitta potentiella underliggande mönster som kan indikera på heteronormativa eller stereotypa föreställningar hos migrationsmyndigheterna. Detta analyseras utifrån sex stycken rättsfall där asylsökande åberopat sexuell läggning som asylskäl. Studiens resultat visar att de svenska migrationsmyndigheterna bedömer trovärdigheten och tillförlitligheten i den asylsökandes berättelse baserat på berättelsens detaljrikedom och personens djupa reflektioner. Vidare konstateras det att migrationsmyndigheterna gärna ser att dessa reflektioner baseras på negativa känslor såsom rädsla, skam och stigma kring sin sexuella läggning. Med en queerteoretisk applicering på resultatet konstaterar studien att det finns tendenser på heteronormativa och stereotypa föreställningar vid migrationsmyndigheternas trovärdighetsbedömningar. / The aim of this study is to investigate which factors the Swedish migration authorities consider to be credible in the asylum narratives of those who have invoked sexual orientation as ground for asylum. Based on a qualitative content analysis, a thematic approach and with a queer theoretical perspective, the study also aims to find potential underlying patterns that may indicate heteronormative or stereotypical beliefs in the migration authorities. This is analyzed based on six court cases where asylum seekers invoked sexual orientation as ground for asylum. The results of the study show that the Swedish migration authorities assess the credibility and reliability of the asylum seeker's story based on the detail of the story and the person's deep reflections. Furthermore, it is noted that the migration authorities would like to see that these reflections are based on negative emotions such as fear, shame and stigma about one's sexual orientation. With a queer theoretical application to the results, the study concludes that there are tendencies of heteronormative and stereotypical notions in the migration authority's credibility assessments.

Det övergripande syftet med föreliggande studie är tudelat. För det första syftar den till att på teoretisk väg etablera en dialog mellan queerteoretisk och socialpsykologisk teoribildning om aktörer och aktörsskap med utgångspunkt i en kritisk läsning av Judith Butler och George Herbert Mead. För det andra syftar den till att på empirisk väg utveckla och fördjupa denna dialog i syfte att demonstrera och resonera kring de möjligheter som uppstår i spänningen mellan dessa teoretiska perspektiv. På detta sätt är avsikten att föra ett bidrag till såväl den queer- och genusteoretiska debatten som dess socialpsykologiska motsvarighet. Ambitionen är att detta sammantaget kan utgöra ett ramverk i vilket möjligheterna med en queer socialpsykologi skisseras. I jämförelsen mellan dessa teoretiska perspektiv fokuseras på frågan om hur människor antas bli till som aktörer och under vilka villkor och genom vilka processer detta äger rum. I centrum för denna diskussion positioneras relationen mellan deras respektive antagande om struktur och aktör samt hur denna relaterar till och förutsätts vara uppburen genom något slags praktik. För det andra diskuteras individens möjlighet att omförhandla sitt förvärvade aktörsskap och genom vilka processer och praktiker detta eventuellt kan göras möjligt. Avhandlingen är uppdelad i fyra delar. Den inledande delen (del 1: Inledande ord) introducerar studiens övergripande bakgrund, teoretiska position, syfte, material och de metodologiska överväganden som har gjorts under forskningsresans gång. Den andra delen (del 2: Teoretiska interventioner) utvecklar i tre kapitel den diskussion om spänningen mellan queerteori och socialpsykologi som påbörjades i avhandlingens första och inledande kapitel. I ett första kapitel fokuseras på Judith Butler för att ringa in och granska några centrala argument och faktorer i hennes tänkande. I ett andra kapitel diskuteras George Herbert Mead för att, i likhet med föregående kapitel, presentera hans övergripande argument och huvudsakliga tankegångar. Avslutningsvis avrundas avhandlingens andra del med ett kapitel som syftar till att summera och utveckla den spänningsrelation som hittas mellan dessa två teoretiker samtidigt som en diskussion förs om de möjligheter en empirisk utveckling av den teoretiska problematiken skulle kunna bidra med. Den teoretiska spänning som lokaliseras mellan Mead och Butler kretsar i första hand kring deras förståelse av relationen mellan aktör och praktik och med utgångspunkt i denna formuleras arbetsbegreppen transaktör och transpraktik som genomgående används i presentationen av det empiriska materialet. Avhandlingens tredje del (del 3: Empiriska nedslag) är i första hand av empirisk karaktär och är uppdelad i två kapitel. I det första av dessa förs en diskussion om hur de självreflexiva genuslekarna inbegriper formulerandet av ett särskilt transgenus och på vad sätt det är möjligt att förstå iscensättandet av genus som en i första hand självkommunikativ praktik. Gradvis demonstreras hur det går att utläsa en önskan om att iscensätta genus tillsammans med andra människor och därför kretsar det följande kapitlet kring en diskussion om betydelsen av social interaktion för detta iscensättande. Med andra ord går det att utläsa en rörelse från självkommunikation till (önskad) social interaktion och detta är ett tema som tydligt ringar in en stor del av den teoretiska problematik som genomsyrar denna studie. I den fjärde och avslutande delen (del 4: Avslutande reflektioner) knyts i tre kapitel de resonemang som hittills har presenterats och diskuterats ihop. Det inledande kapitlet för en teoretiskt orienterad diskussion om den föregående genomgången av det empiriska materialet. I ett därpå följande kapitel fokuseras på olika aspekter av självreflexiva genuslekar i relation till den klädda kroppen för att visa hur den tidigare presenterade praktik- och aktörsproblematiken är avhängig den klädda kroppens genusprägling. I detta sammanhang visas hur det är möjligt att upprätta en relation mellan självets framväxt, subjektivitet och den klädda kroppen. Avslutningsvis förs ett kortfattat resonemang kring avhandlingens huvudsakliga argumentationslinjer och vilka möjligheter ett tänkande inspirerat av queer socialpsykologi för med sig. / <p>Med sammanfattning på engelska</p>

Undersökningens syfte är att göra en queeranalys av gestaltningen av temat familj i ett urval av nutida, svenska bilderböcker för barn. Undersökningens frågeställningar lyder: Vilken förståelse av begreppet familj kan en queerläsning ge utifrån antagandet att bilderböckernas respektive karaktärer tillsammans utgör var sin familj och vilka kriterier kan lägga grunden till alternativa definitioner av begreppet familj? De tre litterära verk som undersöks är Sune börjar skolan av Sören Olsson och Anders Jacobsson (Rabén &amp; Sjögren, 1997), När Findus var liten och försvann av Sven Nordqvist (Opal, 2001) samt Mamma Mu städar av Jujja och Tomas Wieslander med illustrationer av Sven Nordqvist (Natur och Kultur, 1997). Undersökningens frågeställningar besvaras med att alla tre litterära verk har potential att läsas queert. Undersökningen resulterar i ett antal kriterier som kontrasteras mot en traditionell definition av familj formulerat av Nationalencyklopedin, det vill säga kriterierna kan tillsammans utgöra en alternativ definition av begreppet familj.  Uppsatsen avslutas med en diskussion om bilderboken i samhället, nyttan av att läsa queert samt uppslag för framtida forskning.