Det följande arbetet är en kunskapsöversikt som ämnats åt att utforska vad forskning säger om hur man kan hantera och motverka islamofobi i skolsituationer. Frågan som utforskas är didaktiskt relevant och utformad på följande sätt: ”Hur kan man som lärare, enligt forskning, motverka islamofobi i skolsituationer?” Innan forskningen kring det didaktiska utforskas ges en kort inblick i hur islamofobi utvecklats i västvärlden under 2000-talet. Västvärlden i det här arbetet är definierat som länder som historiskt har haft liknande värderingar och lagstiftning som Sverige. Det är viktigt att veta relevant historia kring den nuvarande vågen av islamofobi och xenofobi och att man som lärare har en viss koll på hur det har utvecklats, för att öka kunnigheten i ämnet. Metodmässigt har arbetet gjorts genom att söka igenom olika databaser för att hitta artiklar, och sexton särkilda verk har valts ut. Översikten visar att islamofobi har förvärrats och blivit mer förekommande samt att diskriminering mot muslimer blivit mer vanligt. Forskningen visar även att islamofobi genomsyrar hela befolkningen, och att ungdomar och barn också har islamofobiska eller främlingsfientliga tendenser. I översikten visar jag hur forskning ger förslag på olika sätt att motarbeta islam i skolsituationer. Forskning visar på att det bästa sättet att motverka islamofobi i skolsituationer är samarbete, öppenhet och att man som lärare är väl förberedd, förstående och kunnig om islam. Forskning visar även att det är bra att ge muslimer plattformar att dela med sig av sina egna erfarenheter och att det är bra att elever får ta del av dessa erfarenhet på direkt manér. Det utforskas även snabbt hur användandet av studiebesök kan vara fruktbart för elevernas syn på islam och muslimer. Denna översiktens egentliga intention är att ge lärare förslag och idéer på hur potentiella problematiska situationer kring islamofobi kan hanteras och motverkas.

No description available.

Denna uppsats har som avsikt att belysa och problematisera hur rasifierade maktstrukturer konstrueras i representationen av olika etniska grupper i svensk populärkultur. I uppsatsen analyseras den första säsongen av tv-serien Snabba Cash producerad av Netflix Sverige år 2021, med hjälp av en narrativ analys. Rasifiering av grupper har uttryckts i populärkulturen i och med att svarta och bruna respektive vita representeras med rasifierade skillnader, detta har bidragit till att grupperna värderas olika och placeras utifrån en makthierarki. Konstruktionen av skillnaderna är även grundade i stereotyper vilket ger en ensidig bild av de som rasifieras svarta och bruna. Genom åtta utvalda scener undersökte vi därför narrativet i Snabba Cash utifrån hur karaktärer som rasifieras svarta/bruna respektive vita har framställts, men även hur de framställs i jämförelse med varandra enligt teori om rasifiering, representationsteori, stereotyper och populärkultur.   I vår analys har vi kommit fram till två teman i hur karaktärerna har framställts i tv-serien. Det ena menar att karaktärerna har framställts med skillnader gentemot varandra grundat i hur de har rasifierats. I det här temat påvisar vi att de svarta/bruna karaktärerna porträtterades med ofördelaktiga egenskaper medan de vita karaktärerna i motsats har uppfattats med fördelaktiga egenskaper. I och med detta har de svarta/bruna karaktärernas agerande uppfattats som ett icke-önskvärt beteende enligt ett ideal medan de vita karaktärernas agerande i stället har uppfattats som önskvärt i linje med en samhällsnorm. Detta antagande är i enlighet med postkolonialismens perspektiv på hur grupperna rasifieras. Utöver detta fann vi även att de rasifierade skillnaderna förstärker och påverkar andra maktordningar hos karaktärerna vilket har påverkat hur de framställs i tv-serien. De svarta/bruna karaktärerna porträtteras med sämre socioekonomiska faktorer och mindre makt än de vita karaktärerna. Det andra temat tar upp att de svarta/bruna karaktärerna är framställda utifrån etablerade stereotyper om gruppen vilket innebär att karaktärerna går i linje med en förutfattad bild om hur gruppen förväntas agera. Däremot utmanar tv-serien stereotypen om brottsbenägenhet vilket gör att Snabba Cash går emot det välkända mönstret, och i detta fall bidrar till att ge gruppen en mer nyanserad bild. Utifrån vår analys drar vi slutsatsen att Netflixs tv-serie Snabba Cash från år 2021 har konstruerat rasifierade skillnader mellan svarta/bruna och vita karaktärer vilket har bidragit till att upprätthålla och reproducera kunskap om hur olika etniska grupper kontrasteras emot varandra utifrån ett maktförhållande. / This essay intends to highlight and problematize how racialized power structures are constructed in the representation of different ethnic groups in Swedish popular culture. We analyze the first season of the television series Snabba Cash produced 2021 by Netflix Sweden using a narrative analysis. Racialization of groups has been expressed in popular culture where black and brown people have been compared to white people and represented with racialized differences, this has contributed to an unequal treatment of the groups which is based off a power hierarchy. The construction of the differences is also based on stereotypes, which gives a one-sided picture of those who are racialized black and brown. Through eight selected scenes, we therefore examine the narrative in Snabba Cash based on how characters who are racialized black/brown and white have been portrayed, but also how they are portrayed in comparison to each other according to theories of racialization, representation theory, stereotypes, and popular culture.    In our analysis, we have seen two themes in how the characters have been portrayed in the television series. One of the themes says that the characters have been represented with differences from each other based on how they have been racialized. Here, we demonstrate that the black/brown characters were portrayed with unfavorable characteristics while the white characters, in contrast, have been perceived with favorable characteristics. The actions of the black/brown characters have been perceived as an undesirable behavior according to an ideal, while the actions of the white characters have been perceived as desirable in line with a societal norm. This assumption is also in accordance with the post-colonial perspective on racialization. In addition to this, we also found that the racialized differences reinforce and affect other power structures for the characters, which affected their portrayal in the television series. The black/brown characters are portrayed with lower socio-economic factors and less power than the white characters. The second theme addresses that the black/brown characters are based on established stereotypes about the group, which means that the characters are in line with a preconceived image of how they are expected to behave. On the other hand, the tv-series challenges the stereotype of criminality, which means that Snabba Cash is going against the well-known pattern, and in this case contributing to giving the group a more nuanced image. Based on our analysis, we conclude that Netflix's television series Snabba Cash from the year 2021 have been constructing racialized differences between black/ brown characters and white characters, which has contributed to maintaining and reproducing knowledge about how different ethnic groups are contrasted against each other based on a power relationship.

Detta arbete är en kritisk textanalys av två läromedel avsedda för svenska för invandrare(SFI) kurs D. Analysen baseras på kritisk diskursanalys, normkritisk forskning ochkritiska vithetsstudier. Uppsatsens syfte är att synliggöra dolda maktförhållanden ochnormer som inte är uppenbara, genom en granskning av läromedelsproducenternastematiska val och framför allt vad som utelämnats ur läromedlen. Vi utgår frånstyrdokumentens skrivelser om diskriminering och andra värdegrundsfrågor samt vilkenkunskap och stöd som målgruppen ska erhålla. Vi tittar också på potentiellt negativakonsekvenser ur ett pedagogiskt och praktiskt perspektiv som utelämnandet kan få förnyanlända.Analysen visar att läromedlen utelämnat viss kunskap och information som enligt ossborde ha varit med. Utelämnandet kan även ger enligt oss en inkomplett bild av Sverigeshistoriska och samtida samhällsförhållanden än vad som faktiskt råder.Sammanfattningsvis ger studien indikationer på att det finns ett behov av attläromedelsinköpare på skolenheter mer kritiskt granskar läromedel innan inköp, utifrånexempelvis ett normkritiskt perspektiv, efterlevnad av styrdokumentens skrivningar ombl a värdegrund och skrivningar om de behov som läromedlens målgrupp har, innanläromedlen köps in av skolor och används av pedagoger.

This study aims to investigate how history teachers relate to whiteness and the whiteness norms in their teaching. The material mainly consists of qualitative interviews with history teachers who are active in lower secondary schools in Jönköping County. The questions are based on how the teachers reason regarding the whiteness norms, how they work with these in their teaching and how the teachers appraise that these norms affect their pupils' identity creation and history consciousness. The results show that a large part of the respondents show an uncertainty when they talk about the whiteness norm, this stems from a lack of understanding for the meaning of the concepts. It also appears that some respondents have reflected on the whiteness norms in their teaching before, however, a difference can be seen in the respondents’ answers depending on how or if they have reflected on the subject of whiteness norms or not. The respondents handle the uncertainty in different ways, among other things by being or not being a killjoy (a person who decides whether they should bring down the mood in the room through confrontation or not). In the conversation with the respondents, they describe how their view of the students' identity and that it can vary depending on whether the pupil belong or does not belong to the whiteness norm.

<p>There are several typical ideas about the suburb. The suburb is often associated with criminality and other social problems such as segregation. The purpose of this essay is to study the picture of how the suburb is constructed in a media context. The method used to answer the purpose of this study is critical discourse analysis, based on the thoughts of Norman Fairclough. The central theoretical ideas for this study are representation, stereotypes and racialization. They are all in a way linked to power.</p><p>Within the media suburb discourse I have distinguished two different discourses. The stereotyped discourse and the challenging alternative discourse have been found in both articles and interview. It is the alternative discourse that challenges the stereotyped one. You can say that the alternative discourse is created in an attempt to change the representations of the suburb. The stereotyped discourse is in spite of the changing attempts still the dominant one.</p><p>The media treatment of the suburb has created several stereotypes and the negative and criminal picture has become a common frame of reference in a social consciousness. In my empirical material I have seen traces of a form of underlying ideology called racialization. Racialization is based on different simplifications and categorisations of gender, class and “race”. This ideology has an influence in every level of society, which means that the editorial office despite their purpose also, reproduce the stereotyped discourse. It shows the difficulties to change an established discourse like the stereotyped one. It is important to challenge these ideas to be able to make a difference in the way we speak, think and stigmatize the suburb.</p>

There are several typical ideas about the suburb. The suburb is often associated with criminality and other social problems such as segregation. The purpose of this essay is to study the picture of how the suburb is constructed in a media context. The method used to answer the purpose of this study is critical discourse analysis, based on the thoughts of Norman Fairclough. The central theoretical ideas for this study are representation, stereotypes and racialization. They are all in a way linked to power. Within the media suburb discourse I have distinguished two different discourses. The stereotyped discourse and the challenging alternative discourse have been found in both articles and interview. It is the alternative discourse that challenges the stereotyped one. You can say that the alternative discourse is created in an attempt to change the representations of the suburb. The stereotyped discourse is in spite of the changing attempts still the dominant one. The media treatment of the suburb has created several stereotypes and the negative and criminal picture has become a common frame of reference in a social consciousness. In my empirical material I have seen traces of a form of underlying ideology called racialization. Racialization is based on different simplifications and categorisations of gender, class and “race”. This ideology has an influence in every level of society, which means that the editorial office despite their purpose also, reproduce the stereotyped discourse. It shows the difficulties to change an established discourse like the stereotyped one. It is important to challenge these ideas to be able to make a difference in the way we speak, think and stigmatize the suburb.

Sammanfattning   2016 utnämnde den svenska regeringen en nationell samordnare för att lägga upp en strategi mot våldsbejakande extremism (Regeringskansliet, 2016). Då studien syftar att studera om begreppet terrorism är rasifierat och huruvida terrorism beskrivs med hänsyn till fördomar om människors bakgrund eller ursprung - gör författare en analys kring hur Regering framställt och framställer Våldsbejakande Extremismen. Undersökningen tar sin teoretiska utgångspunkt i Robert Miles (1989) rasifieringsteori, och studien använder en kvalitativ innehållsanalys som metodval. Genom att undersöka offentliga dokument som regeringen publicerat i arbetet mot våldsbejakande extremism konkluderar analys att rasifiering förekommer i användningen av ”terrorism” till följd av att Våldsbejakande islamistisk extremism sammankopplas kulturella- och religiösa föreställningar som inte delar samma värdegrund som Västvärlden.Studiens slutsats är att analysens resultat, som understöds av tidigare forskning, påvisar att den politiska kontexten tar ställning i de olika typerna av våldsbejakande extremism. / Abstract   In 2016, the Swedish Government appointed a national coordinator to set up a strategy against violence-making extremism (Regeringskansliet, 2016). When the study aims at studying whether the concept of terrorism is racially and whether terrorism is described with regard to prejudices about people's background or origin, the author makes an analysis of how Government produces and produces violence-violent extremism. The study takes its theoretical basis in Robert Miles (1989) Theory of Reason, and the study uses a qualitative content analysis as method selection. By examining public documents published by the government in the work on violence-violent extremism, analysis concludes that racism occurs in the use of "terrorism" as a result of violence-violent Islamic extremism interconnecting cultural and religious beliefs that do not share the same value base as the Western world. The study's conclusion is that the results of the analysis, supported by previous research, show that the political context takes a position in the various types of violence-fighting extremism.

The purpose of this essay is to study how perceived racial profiling have affected young people beteween the ages of 12 and 18 years, concerning mental health and trust in the police. The purpose is furthermore to study what kind of support those young people wished from social workers. Through qualitative semi-structured interviews we collected narratives about perceived racial profiling by the police in Sweden. The results show that racial profiling had several negative consequenses such as nigthmares, anger, memory loss, feelings of guilt and shame. Further, the results also show that trust in the police was very low among those who experienced racial profiling. In this regard social workers have an important role to fill, the respondents wished to receive support and counseling from culturally sensitive and empathetic social workers with knowlegde of racial profiling as an existing fenomena in Sweden.

No description available.