Psykologer och barn- och ungdomspsykiatrin kan förstås som delar av de professioner och institutioner som i Sverige är med och formar föräldraskapets innehåll och utformning. Syftet med studien var att undersöka hur psykologer inom barn- och ungdomspsykiatrin i Sverige konstruerar kön och etnicitet/ras i relation till föräldraskap samt att undersöka vilken funktion konstruktionerna har för att upprätthålla eller utmana hegemoniska konstruktioner av kön och etnicitet/ras. Tio psykologer verksamma inom barn- och ungdomspsykiatrin intervjuades och materialet analyserades med metoden kritisk diskurspsykologi. Resultatet visade att psykologer konstruerar kön som att moderskap består av självklar och nödvändig närvaro och faderskap av valbar, positiv och kompletterande närvaro. Moderskap konstrueras vidare som tillgänglighet och omsorgsfullhet, och som en möjlig orsak till barnets problem eller psykiska ohälsa. Psykologerna konstruerar även föräldrarnas kön heteronormativt samt konstruerar kön relaterat till föräldraskap som könsneutralt. Psykologerna konstruerar etnicitet/ras relaterat till föräldraskap som att etnicitet inte har någon betydelse, varvat med en konstruktion av ”vi mot dem”, där svenskar ställs mot icke-europeiska föräldrar, och där ”de andras” familjerelationer konstrueras som präglade av könsmakt. Konstruktionernas funktion diskuteras och värdera slutligen.

Denna uppsats är en studie om nyhetsrapporteringen kring attentatet i Trollhättan 2015 och attacken i Stockholm 2017. Studien har med hjälp av en kvalitativ textanalys analyserat totalt tio stycken artiklar från Aftonbladet och Expressen. Båda dåden som analyseras i uppsatsen är enligt definition terrorism, dock blir endast ett av dåden benämnt som terrorism i media. Med hjälp av teoretiska perspektiv och tidigare forskning inom gestaltning, rasifiering och representation har studien belyst skillnader och likheter och vad som framhävs i medias rapportering kring terrorism för att ta reda på vem som kallas terrorist och inte.       För samtliga av studiens tio artiklar är det huvudsakliga syftet att sammanställa och återberätta de aktuella händelseförloppen. Sedan har studien genom valda metoder och teorier kunnat identifiera hur de två händelserna gestaltas. Genom en jämförande analys händelserna sinsemellan visade resultatet att tidningarnas gestaltning främjar en världsuppfattning om terrorism i enlighet med religionens tro. / This paper is a study of news rapports about the acts of violence in Trollhättan 2015  and the attacks in Stockholm 2017. The study uses a qualitative text analysis in order to analyze a total of ten articles from the Swedish news papers Aftonbladet and Expressen. Both acts of violence can be defined as terrorism, but only one of these acts of violence have been called terrorism by the media. With the help of theoretical perspectives such as framing, racialization and representation, this paper acknowledges differences and similarities but also what media emphasizes when they report on terrorism; also which individual is deemed to be called a terrorist or not. For all ten articles analyzed in this study, the main purpose is to gather and retell the current events. By using content analysis and the theories mentioned above, this paper identified how the two events have been framed. By comparing the analyses of the two acts of violence, it is shown that; media depict and emphasize a worldview of terrorism in accordance with religious beliefs.

This thesis aims to study how the assignment of subject headings, from the Swedish subject headings list, in the Swedish national catalog Libris relates to works of marginalized groups from an intersectional perspective. The marginalized groups represented in this study are LGBTQ as well as racified. With the term radical cataloging as the background for this thesis, I have categorized five pairs of opposite words that were the bases for my keyword search and then analyzed the subject headings for the books that my keyword searches resulted in. Using Derrida's theories of deconstruction and the perception of The Other, I have investigated which subject headings are used to describe the marginalized groups and whether these subject headings can be problematic from an intersectional perspective. The conclusion is that, although both groups are represented by a variety of subject headings, they are not always used in a correct context. There is also a lack of several subject headings which would work towards an inclusion of these marginalized groups.

I denna uppsats undersöks det visuella materialet i ett läromedel för GRNSVA. Målet med undersökningen har varit att kunna urskönja både till vilken mängd vita respektive icke-vita kroppar syns i det visuella materialet samt vilken roll de tilldelas i bildmaterialet. Utifrån insamlade data har en både kvantitativ och kvalitativ analys gjorts med hjälp av kritisk diskursanalys. Resultatet visar att vita kroppar är överrepresenterade i det undersökta materialet. Utifrån detta resultat kan slutsatsen dras att läromedel i sig och val av läromedel kräver mer granskning och analys för att lärare ska kunna göra genomtänkta val för sina elever.

Denna rapport handlar om Vivalla och den socioekonomiska segregationen som finns iområdet. För att studera närmare och få svar på frågor rörande hur den socioekonomiskasituationen ser ut, vilka bakomliggande orsaker som ligger till grund för denna typ avsegregation och vilka insatser Örebro kommun gör för att skapa en integrerad stad, har viarbetat med olika metoder som intervjuer med ÖBO och Partnerskap Örebro samtinnehållsanalys av fördjupad översiktsplan av Vivalla. Vår teoretiska del, som är grunden tillrapporten och basen till hur vi har gått tillväga för att finna svar på våra frågeställningar, harbestått av olika teorier och begrepp som på ett eller annat sätt går hand i hand. teorier somstrukturella processer, social hållbarhet, sociala utmaningar, socioekonomisk segregation ochintegration.Vi har genom både teoridelen och empiridelen fått svar på våra frågeställningar och resultatetblev att det är olika samhällsgrupper och aktörer som styr de strukturella processerna som ärgrundorsaken till socioekonomisk situation. Örebro kommun arbetar på olika sätt för att brytaupp segregationen i Vivalla och nämner även hur de ska skapa en integrerad stad i denfördjupade översiktsplanen för Vivalla och Boglundsängen. Partnerskap Örebro och ÖBO ärockså två andra aktörer som arbetar för att utveckla området och skapa en integrerad stad.När vi intervjuade tjänstemän från dessa två verksamheter berättade de om vilka insatser degör och hur utvecklingen har sett ut hittills. Genom tidigare forskning som presenterats i vårteoridel och empiridelen som vi samlat in kunde vi dra slutsatser om hur de människor sombor i de socioekonomiskt segregerade områdena påverkas på olika sätt. Beroende på vilkensamhällsgrupp människor tillhör blir konsekvenserna olika. Till exempel påverkas unga ideras skolgång negativt medan äldre gruppen påverkas mer ekonomiskt. Människor bli alltsåbegränsa till exempel på arbetsmarknaden eller de har sämre förutsättningar i skolan på grundav sin socioekonomiska situation.

Tidigare kunskap om kvinnors migration genom anknytning till en svensk man har framhållit att det tidsbegränsade uppehållstillståndet innebär att en migrerad kvinna befinner sig i en särskilt utsatt situation om hon utsätts för våld (SOU 2012:45). Syftet med denna studie handlar om att öka förståelsen för hur mäns våld mot kvinnor i anknytningsrelationer tar sig uttryck i en svensk kontext. En radikalfeministisk våldsförståelse ligger till grund för analysen av studiens resultat, tillsammans med klass, kön och rasifiering som analysverktyg. Materialet baserar sig på kvalitativa intervjuer med fem kvinnojoursrepresentanter, en utredare vid polismyndigheten, en representant från en länsstyrelse i landet, samt en representant från socialtjänsten i en svensk kommun. Resultatet visar att kvinnor som blivit utsatta för våld i en anknytningsrelation vittnar om liknande erfarenheter av psykiskt, fysiskt, ekonomiskt och sexuellt våld. Därmed visar resultatet i enlighet med tidigare våldsforskning att våldet kan ses som en del av mäns strukturella våld mot kvinnor. När det gäller migrerade kvinnor finns det däremot andra faktorer att beakta, såsom en mer omfattande isolering från samhället och rasistiska inslag i våldet enligt intervjupersonerna. Studien visar i enlighet med befintlig kunskap på konsekvenserna av kvinnors migration och det tillfälliga uppehållstillståndet beroende av mannen. Resultatet visar också att våldsutsatta migrerande kvinnor tenderar att hamna mellan stolarna. Detta eftersom det tycks sakna en långsiktig uppföljning av svenska myndigheter gentemot kvinnor som migrerat genom anknytning. Studien visar att när det formella stödet brister hittar migrerande kvinnor egna vägar ut ur våldet genom nätverk med kvinnor som talar samma språk. Slutsatserna av denna studie pekar därmed mot att kön, rasifiering och klass har betydelse gällande mäns våld mot kvinnor i anknytningsrelationer, delvis grundat i mannen och kvinnans skilda positioner.

Med social konstruktivismen som filosofisk ansats kan samhället förstås som format genom vårt språk och enligt Fairclough kan kommunikation aldrig betraktas som neutral. Den statsvetenskapliga forskningen frångår ofta att belysa språkets betydelse för hur komplexa sociala fenomen framställs och förstås. Hur politiker i den kriminalpolitiska debatten uttrycker sig om de komplexa samhällsproblem kriminalitet och främst gängkriminalitet och ungdomsbrottslighet påverkar hur människor uppfattar och förhåller sig till var och vilka som av människor i verkligheten uppfattas som en del av den svenska gemenskapen. Studiens syfte är att undersöka hur gängkriminalitet och ungdomsbrottslighet framställs i den kriminalpolitiska debatten som Socialdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna kommunicerar i svenska dagstidningar och om den bidrar till rasifieringsprocesser av ungdomar i utsatta områden. Vidare syftar studien till att belysa hur den kriminalpolitiska debatten kan användas av politiker för att kommunicera politisk handlingskraft och vilka demokratiska konsekvenser det kan tänkas få för medborgarna när den kriminalpolitiska debatten blir politiserad. De svenska dagstidningar som har valts ut är Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter varvid debattartiklar skrivna av representanter för Socialdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna som berör gängkriminalitet och ungdomsbrottslighet har analyserats. För att kunna uppfatta och förstå mönster och strukturer i texter som konstruerar sociala relationer och bidrar till ojämlika maktrelationer är studiens utgångspunkt kritisk diskursanalys. Diskurser kan definieras olika men kan sägas definieras genom de samtal och andra kommunikativa händelser som språket består i vilka skapar en slags norm genom historiska och sociala processer för vad som kan tänkas kommuniceras om ett visst fenomen. Diskurser kan enligt den kritiska diskursanalytiska hållningen tänkas få en närmast objektiv status för vilken människor kan uppfatta det som sanning. Resultatet tyder på att det med viss säkerhet går att påvisa upprätthållandet och reproducering av rasifieringsprocesser i den kriminalpolitiska debatten. Resultatet visar även på en stark neoliberal diskurs och en hållning om skärpta straff snarare än brottsförebyggande åtgärder som kan förklara uppkomsten av ungdomsbrottslighet- och gängkriminalitet i utsatta områden. De demokratiska konsekvenser som kunnat påvisats är främst en förstärkning av stigmatisering av segregerade områden vilket i sin tur även stärker den ojämlikhet som kan ses för boende i dessa lokalsamhällen.

In this thesis I interview three Swedish-born or raised racialized gay and bisexual individuals. The purpose is to examine the interviewees' experiences of being racialized and gay/bisexual in Sweden, and how they handle their experiences on an individual level. To do so I use queer theory and Sara Ahmed's phenomenology.I find that whiteness plays a crucial role in the interviewees' lives. Due to a homonationalistic logic, the interviewees are often assumed to be heterosexual. At the same time, a homonationalistic logic leads them closer to whiteness and sometimes enables them to pass as white when “coming out” as gay or bisexual. Furthermore, I find that dating white can serve both as a protection against racism and generate benefits, while it also comes with a risk in form of racism, fear of racism or lack of support when exposed to racism. These experiences have led some of the interviewees to date mainly racialized people as a form of resistance. The thesis also shows that the interviewees often feel excluded in LGBTQ gatherings and places due to being racialized, but at the same time feel safe in relation to their sexuality. All interviewees raise antiracist organization as a way of handling the feeling of being out of place in white LGBTQ-contexts.

Denna uppsats ämnar att studera ungdomars upplevelser av att leva som muslimer i Sverige, bemötandet av människor i förhållande till deras religion samt hur detta påverkar deras känsla av tillhörighet till Sverige. Datamaterialet har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer med åtta unga muslimer som har en icke-europeisk bakgrund. Studien använder de teoretiska begreppen rasifiering och tillhörighet. Resultatet i studien visar på att de unga muslimerna har upplevt en svårighet att utöva sin religion i Sverige, exempelvis när det kommer till att finna tid för bönen, att fasta samt ha tillgång till halalmat. Upplevelse av negativt bemötande i form av främlingsfientlighet, rasism samt diskriminering i relation till deras religion och etnicitet var även förekommande för flera av intervjupersonerna. Samtliga unga muslimer uttryckte att detta haft en påverkan på deras tillhörighetskänsla i Sverige då de till varierande grad upplevde en känsla av exkludering från det svenska samhället. Däremot har flera av intervjupersonerna funnit en samhörighet med andra individer i de egna bostadsområdena som befinner sig i en liknande situation som de själva när det kommer till tro och etnicitet. / This study aims to examine young people’s experiences of living as Muslims in Sweden, treatment from other people in relation to their religion and how it affects their feeling of belonging in Sweden. The data material has been collected through semi-structured interviews with eight young Muslims with a non-European background. The study uses the theoretical concepts of racialization and belonging.The results in the study shows that the young Muslims had experienced a difficulty in practicing their religion in Sweden for example when it comes to finding time for prayer, being able to fast and having access to halal food. The experience of being negatively met in the form of xenophobia, racism and discrimination in relation to their religion and ethnicity was also occurred among several of the interviewees. All the young Muslims expressed that this has influenced their sense of belonging in Sweden as they in varying degrees had felt a feeling of exclusion from the Swedish society. On the other hand, several of the interviewee shad found a community among other individuals in their neighborhoods who were in a similar situation in regard to their beliefs and ethnic background.

This study aims to problematize racialized and sexualized discursive constructions of the"immigrant" within the political conversation in Sweden. Discursive constructions of the“immigrant” often depict the “immigrant” through words such as "child marriage", "rape" orother implied meanings of patriarchal gender relations. Thus, the discursive constructions of"immigrants" construct and reproduce both racialized and sexualized images of the"immigrant". These depictions are problematic especially when they, as categories, becomefixed or are used to legitimize oppression. The empirical material, that consists ofparliamentary debates november and december 2015 as well as march and april 2022, isstudied through an application of discourse theory as well as a collection of postcolonial andfeminist theories about how sexualization and racialization are produced and reproduceddiscursively. The study concludes that the "immigrant" is often depicted through aEurocentric perspective as “the other” in relation to the west. These constructions of “us” and“them” are often based upon racialized and sexualized constructions of the “immigrant”.These findings align with the previous studies within the field. The main contribution of thisstudy is an empirically proven connection between discursive constructions of the"immigrant" and racialized and sexualized representations of them.