Den här uppsatsen handlar om adoptioner och hur adoptionen upplevs av den som går igenom det. Uppsatsen är grundad på kvalitativa metoder och är skriven utifrån de svaren som våra respondenter gav oss. Syftet med denna uppsats är att få reda på hur internationellt adopterade vuxna har upplevt deras anknytningsprocess till sin familj och det svenska samhället. Vi har använt oss av två teorier och två begrepp. De teorier som vi har använt oss av är etablerade och outsiders samt den sociologiska visionen. Två begrepp som har passat väldigt bra till vår analys del är rasifiering och den transrasiala identifikationen. Med hjälp av dessa teorier så kom vi fram till att anknytningsprocessen är olika beroende på vilken individ som genomgår den. Majoriteten av våra respondenter har upplevt det som en ansträngande process medan det finns en del av våra respondenter som inte har upplevt att processen har varit försvårande för deras tillvaro. Vi har lyssnat på våra respondenter och tagit deras önskemål till hjärtat och har gjort vårt bästa, för att få fram hur viktigt det är att diskutera barnens upplevelser med dem när de börjar bli tillräckligt gamla. Deras känslor, erfarenheter och upplevelser är riktiga och det ska ni få ta del av.

Studiens övergripande syfte ligger i att problematisera meritokratins grundläggande idéer om ansträngning och ’vilja att lyckas’ som nyckeln till framgång (Carlbaum, 2012). Föreställningar som härrör ifrån nyliberala idéer om ’individens ansvar’ riskerar att förbise strukturella problem och ojämlika maktförhållanden som håller individen ansvarig för sitt eget ’misslyckande’ (ibid.). Elever som hålls ansvariga för sina egna misslyckanden tenderar att kategoriseras som ”omotiverade” eller ”skoltrötta” där deras vilja att lyckas ifrågasätts snarare än deras grundförutsättningar(ibid.). Mot denna bakgrund vill uppsatsen därför ge utrymme för barn att komma till tals i frågor som direkt berör dem och som skildrar barns perspektiv i komplexa samhällsfrågor och maktförhållanden (UNICEF Sverige, 2009). Studien utgår ifrån ett normkritiskt förhållningssätt som vill synliggöra postkoloniala perspektiv på orsakssamband mellan möjlighetsstrukturer och samhällsnormer som problematiserar ’individers vilja att lyckas’.

The aim of this paper is to examine how social structures and thoughts around age, class and race relate to personal ads in the local newspaper Mitt i Botkyrka. Based on Pia Laskars postcolonial theory, Beverly Skegs theory on respectability and Lars Anderssons theory on ageism I am going to explore how the advertisers of the personal ads describe themselves and what they seek in a partner. It is within these discriptions, both in regard of themselves and their requested partner, that one can uncover the underlying qualifications of who might be viewed as desireble. What a person must live up to in order to be deemed desirable is not a matter of personal prefrence and through an analysis of these criteria structures regarding class, age and race can become visible. With the help of the theories and Norman Faircloughs three-dimensional model I am going to discuss how these discourses shape our thoughts around what one should desire.

Samhällsdebatten och den kriminalpolitiska arenan har idag kommit att förknippa invandring med kriminalitet, inte minst i Tidöavtalet (2022) som lades fram av regeringen och dess samarbetsparti. Tidigare forskning har visat på att en rasifieringsprocess tagit plats i samhället, vilken gör personer med utländsk bakgrund till de “rasifierade andra”, åtskilda från majoriteten. Utifrån stämplingsteorin kan menas att de som uppfattas vara av utländsk bakgrund stämplas som kriminella, oavsett om de faktiskt är det. Detta möjliggör för att de kan behandlas annorlunda med mer ingripande åtgärder av flera instanser i samhället. Forskningen har bland annat visat på att de med utländsk bakgrund löper större risk att dömas till fängelse för vissa brottstyper än de med svensk bakgrund. Detta trots att diskriminering är förbjuden enligt lagstiftning och alla ska vara lika inför lagen. Det är rimligt att tänka sig att denna typ av diskriminering i samhället och hur samhällsdebatten går även har en påverkan på allmänhetens syn på straff. Därav intresserar sig denna studie för hur allmänhetens syn på straff ser ut, samt om det finns en diskriminerande tendens att döma utländska förövare till hårdare straff än svenska. Är vi verkligen lika inför lagen? Studien genomfördes med enkäter som delades ut till olika klasser på Stockholms Universitet. Dessa innehöll två vinjetter som beskriver två olika brottsfall, för vilket respondenterna sedan fick utdöma straff till förövarna. Två olika enkätversioner utdelades även, där endast etniciteten på förövaren varierades. Resultatet visar på att utländska förövare diskrimineras i vissa fall, men även att respondenterna tenderade att utdöma hårdare straff för förövare av samma etnicitet som en själv. Detta kan möjligen ses som ett uttryck för någon form av avståndstagande från handlingen. För den grövre brottstypen som skildrades, dödligt våld, var sambandet så pass otydligt att slusatsen drogs att då brottet framstår som av väldigt grov karaktär spelar etniciteten på förövaren inte någon markant roll.

Den här studien har för avsikt att belysa och behandla hur en allmänhet kan tänkas uppfatta och förhålla sig till fördomar, rasism och diskriminering. Hur uppfattningar om etnicitet, ras och nationalitet, relaterar till kulturella skillnader och hur andrafiering och stereotyper motiveras och betraktas. Informanterna i studien visar generellt en stor tolerans mot andra men visar också tydliga tendenser till andrafiering och ingruppsbias. I sina tolkningar av ”den kulturellt andre” märks att de baserar sina antaganden och resonemang på individuella och kollektiva gruppstereotyper. De accepterar inte interpersonella uttryck för rasism och diskriminering men är relativt omedvetna om vad som skapar strukturell diskriminering och de är också mer toleranta mot diskriminering motiverat av vinstintresse. / Through this study I will attempt to show how a public might understand and relate to prejudice, racism and discrimination. How perceptions about ethnicity, race and nationality relate to cultural differences and how othering and stereotypes are being motivated by the informants and how they view them. The participating informants generally show significant tolerance towards others, but also show clear tendencies of othering and in-group bias. In their interpretation of “the cultural other”, assumptions and reasoning suggests that they are based on collective and individual group stereotypes. They do not accept interpersonal racism and discrimination but are seemingly unaware of what constitutes and creates structural discrimination and they are more tolerant towards discrimination based on economic interest.

Den här studien har undersökt hur framställningar görs av individer med utländsk härkomst, etniska grupper och icke-västerländska kulturer görs i svenska läroböcker för samhällskunskap. Det undersöks också om det görs framställningar av ett ”vi” och ”de andra” i läroböckerna. I resultatet får läsaren följa fem olika teman som kommit fram genom läsning av sex läroböcker. Resultatet har analyserats med en postkolonial teori för att göra analyser om framställningarna som görs i läroböckerna kan tolkas som diskriminerande. I studien har också en läromedels teori använts för att analysera om framställningarna som görs i läroböckerna har en funktion av att förmedla diskriminerande diskurser. Vad resultatet av studien visar är att funktionen med läroböckerna inte är att göra diskriminerande framställningar, dock gör framställningarna att det görs ett ”vi” och ”de andra”. Av resultatet framkommer också att det förekommer tveksamma framställningar i läroböckernas innehåll.

This master’s thesis in the field of library and information science deals with reviews written by first readers, to be considered by librarians in their selection process. My aim is to identify dislocations in relation to norms, with the help of two research questions: Which discursive dislocations can be seen in relation to norms concerning gender, sexuality, racialization on the one hand and literature, reading and the mediation of literature in a library context? Which positions are held by the first readers in relation to libraries and the public? Discourse analysis, as described by Ernesto Laclau and Chantal Mouffe, functions as theory and method. The material is first reader’s reviews written in 1928 and 2013.I identify the discourse in 1928 as occupied with enlightenment and in 2013 with individualism. In 1928, first readers and librarians function as gatekeepers. They judge literature based on quality, suitability and moral. Popular genres are seen as lacking in quality and not always suitable for the public. Sexual content is tied to lacking suitability and bad moral, which is not the case in 2013, when the discourse focuses primarily on the public readers’ demands and reading acts. Reading is now regarded as entertaining, rather than educational. In terms of racialization, “culture” in 2013 has the same function as “race” in 1928 – that is, to establish difference and exotism. Gender stereotypes are questioned in 2013, but also used. The gatekeeper roles of first readers and librarians are weakened, but they still hold positions of power.

Syftet med denna studie är att undersöka hur människohandel för sexuella ändamål av kvinnor förstås av yrkesverksamma som professionellt arbetar med utsatta kvinnor och frågor som berör människohandel. Studien genomfördes med sex stycken semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma som på något sätt arbetar med människohandel eller utsatta kvinnor. Respondenterna är verksamma i olika delar av landet och från olika verksamheter. Empirin tolkas utifrån den postkoloniala feministiska teorin. Resultatet i denna studie visar att yrkesverksamma i Sverige är överens om vad begreppet människohandel betyder men att förståelsen av fenomenet är ojämn. Resultatet visar också att det inte finns en fördjupad förståelse kring de bakomliggande orsakerna för människohandel för sexuella ändamål. Dock nämner respondenterna att de tror efterfrågan är en stor del av orsakerna bakom fenomenet. Sammanfattningsvis går det att dra slutsatsen utifrån resultatet att det behövs mer forskning kring efterfrågan och hur det samspelar med globaliseringen, men även att se över de strukturer som lever kvar i dagens samhällen efter koloniseringen. / <p>2019-06-04</p>

No description available.

We have, after three years of studying at Södertörns University Collage, experienced that there is great division in the classroom between students of foreign origin and ethnically Swedish students. How the students choose to place themselves in the classroom form a pattern on the basis of students’ outer shells. The aim of this study is to understand what impact the student’s social orders has on the position they choose in the classroom. We have done a qualitative study where we have observed different classrooms at Södertörns University College, and also interviewed some students. The results have particularly shown that the students' divisions in the classroom arise from the student’s previous experience with individuals and the student’s solidarity that they feel with their own group. The results have also shown that this pattern that occurs in the classroom is a reproduction of the pattern found in the larger social space, the society. / Efter tre års studier på Södertörns högskola har vi som studenter upplevt att det finns en stor uppdelning i klassrummen mellan studenter med utländsk bakgrund och etniskt svenska studenter. Deras placeringar i klassrummet bildar ett mönster utifrån studenternas yttre skal. Syftet med studien är att förstå vilken effekt studenternas sociala ordning har på hur de kommer att placera sig i klassrummet. Vi har använt oss av en kvalitativ studie där vi främst har observerat olika klassrum på Södertörns högskola och även intervjuat några studenter. Resultaten har bl.a. visat att studenternas uppdelning i klassrummet uppstår utifrån studenternas tidigare erfarenheter med individer och utifrån en viss gemenskap de känner med sin egen grupp. Resultaten har även visat att detta mönster som uppstår i klassrummet är en reproduktion av mönstret som finns i det större sociala rummet, nämligen samhället. Nyckelord: Klassrummet, sociala rum, rasifiering, etnicitet, beslutstagande,