Arbetslivet kan vara en plats där man får utveckla sin kompetens, möta och samspela med människor. Dock är inte allt frid och fröjd för alla i arbetslivet, det finns lagar som ska följas för att upprätthålla en god arbetsmiljö som inte alltid efterlevs. I ett land som Sverige finns det också en stor mångfald i arbetslivet med olika bakgrunder. När man är del av den mångfalden kan man också bli den som sticker ut då man inte tillhör majoriteten. Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka rasifierade kvinnors erfarenheter av diskriminering och mikroaggressioner på arbetsplatsen, samt vilka olika strategier kvinnorna utvecklar för att hantera mikroaggressioner. Med ett socialpsykologiskt betraktelsesätt studeras detta med hjälp av teorier om postkolonialism och social identitet. Utöver teorierna inkluderas även begrepp såsom intersektionalitet, coping och mikroaggressioner. Tio semistrukturerade intervjuer med rasifierade kvinnor i åldrarna 20 till 40 år som har erfarenhet av vårt valda fenomen genomfördes. Resultaten visar att de flesta svarande beskrev att etnisk diskriminering förekom "under ytan". Det förekom synliga mikroaggressioner riktade mot deras etniska bakgrund som skämtkommentarer med rasistiska undertoner. De upplevde även en kombination av båda aspekterna, men det har varit avgörande beroende på sammanhanget. Copingstrategier, emotionella och konfronterande, var ett alternativ som våra respondenter använde när det kom till att hantera svåra situationer på jobbet. Resultatet indikerade också att de intersektionella positionerna kön och etnicitet haft en betydande roll för hur kvinnorna har blivit behandlade. / Worklife can be a place where you can develop your skills, meet and interact with people. However, not everything is peace and joy for everyone in the worklife, there are laws that must be followed to maintain a good working environment that is not always complied with. In a country like Sweden, there is also a great diversity in working life with different backgrounds. When you are part of that diversity, you can also be the one who stands out as you do not belong to the majority. The purpose of this qualitative study is to examine racialized women's experiences of discrimination and microaggression in the workplace, as well as the different strategies women develop to deal with microaggression. With a social psychological approach, this is studied with the help of theories of postcolonialism and social identity. In addition to the theories, concepts such as intersectionality, coping and micro-aggressions are also included. Ten semi-structured interviews were conducted with racialized women aged 20 to 40 who have experience of our chosen phenomenon. The results show that most respondents described that ethnic discrimination existed "below the surface". There were visible micro-aggressions directed at their ethnic background as joke comments with racist undertones. They also experienced a combination of both aspects, but it has been crucial depending on the context. Coping strategies, emotional and confrontational, were an option that our respondents used when it came to dealing with difficult situations at work. The results also indicated that the intersectional positions of gender and ethnicity played a significant role in how women were treated.

Företeelsen förnedringsrån har lyfts fram i den svenska debatt som ett nytt, oroande inslag och har formulerats som hatbrott mot svenskar. Syftet med denna studie är att belysa den bild av det svenska samhället som manifesteras i reaktionerna på ett uppmärksammat fall av förnedringsrån med utgångspunkt i tillståndet ressentiment. Begreppet betecknar ett samhällstillstånd präglat av en känsla av oförrätt då samhällets statushierarkier har förändrats till förmån för minoriteter. Studien har genom en kvalitativ tematisk innehållsanalys av en tråd på diskussionsforumet Flashback undersökt de föreställningar om det svenska samhället som förmedlas. Vi har särskilt intresserat oss för funktionen och konstruktionen av Den rasifierade andre i denna samhällsbild. Studien finner stora likheter med tidigare forskning om Tea party-rörelsens anhängare i USA. Trots att Sverige och USA är två länder med stora skillnader i samhällsstruktur och välfärdssystem uppvisar flashbacktrådens användare snarlika upplevelser av samhället. Studien visar att det specifika förnedringsrånet för flashbackanvändarna utgör en perfekt allegori över tillståndet i samhället. De uppfattar att Sverige och det traditionella folkhemmet är hotat. Den centrala karaktären i denna berättelse är invandraren, Den rasifierade andre, som med sina lägre stående egenskaper beskylls för samhällsmoralens förfall. Studien visar även att bilden av svensken och svenskhet inte är entydigt positiv. I tråden återfinns ett förakt mot den naive och tafatte svensken som tillåtit Sverige att gå förlorat. Som dess motpol står flashbackanvändarna – starka, hedervärda och upphöjda. Gärningspersonernas och brottsoffrens respektive etnicitet är av central betydelse för flashbacktråden. Rubriceringen av händelsen som ett hatbrott mot vita svenskar är helt avgörande för konstruktionen av användarnas världsbild. Utan hatbrottet utgör händelsen inte längre ett exempel på den oförrätt och förnedring användarna upplever sig utsatta för. När åtal i fallet väcks utan hatbrottsrubricering tolkas detta som bevis på att samhällseliten tystar ned sanningen. Denna samhällsbild byggd på ressentiment står på två ben: på gärningspersonernas och brottsoffers etnicitet och den konspiratoriska mörkläggningen. Utan dessa centrala element faller deras världsbild.

Inrikesfödda med utrikesfödda föräldrar är den grupp i Sverige som har högst risk att misstänkas för brott, samtidigt har gruppen lägst risk att åtalas för det brott de misstänks för. Syftet med denna uppsats är att undersöka misstänkt och lagförd brottslighet bland inrikesfödda personer som har utrikesfödda föräldrar samt kopplingar till rasifiering. För att uppnå detta syfte presenteras empirin med hjälp av en kunskapsöversikt och analyserasutifrån ett intersektionellt perspektiv och rasifierande strukturer. Tidigare forskning visar att ämnet var känsligt och att forskningsresultaten förkastades. Sammanfattningsvis påvisar resultaten att det finns mekanismer i rättsväsendet som medför återkommande mönster av ofördelaktiga och orättvisa utfall för personer med utländsk bakgrund. Vi kan därmed dra slutsatser om att det finns ett behov av förändring inom rättsväsendet för att inte misstänka den gruppen på felaktiga grunder, samt att öka socialarbetares förståelse för gruppens utsatthet. / In Sweden, the group that suffers the highest risk of being accused of crimes, is the children of immigrants. Meanwhile it is the group least likely to have those accusations lead to legal charges. The purpose of this thesis is to provide increased knowledge into the overrepresentation of children of immigrants in the Swedish crime statistics, and to identify linkage between immigration and racialization. To achieve this purpose, aresearch overview of existing relevant research is used, and analysis is performed using intersectional perspective and racified structures. Earlier research shows that this debate has been politically sensitive and therefore avoided altogether. The results indicate that the legal system entails processes, that leads to repetitive patterns of unfavorable and unfair verdicts towards people with immigrant backgrounds. As a conclusion, there is a need to adjust the legal system, to prevent certain groups of people being accused of crimes under false pretenses. And to increase awareness amongst social workers, of this process bias.

This essay examines how asian- looking people in Sweden are being treated and if any patterns exist regarding experiences and events. Different perspectives will be illustrated with the help of a qualitative interview method. The essay’s theoretical framework is critical race theory and its core values, for example normalization and structural racism. Altogether, 18 semi-structured interviews were conducted. The result shows how the informants’ experiences indicate a certain risk to unfair treatment with reference to the essay’s theoretical framework.

As a result of the war in Ukraine, millions of Ukrainians are in a position as refugees. Sweden has for decadesbeen an immigrant country and received refugees from many different war-torn countries. Previous researchshows that the media influence public opinion towards ethnic minorities. The purpose of the essay is to findout how in the Swedish context in discourse a distinction is made between refugees depending on wherethey are from. The focus is on what representations refugees are attributed to and how refugees are portrayedin the mass media in the Swedish context. This is done with the theory and method of critical discourseanalysis as well as postcolonial theory. From postcolonial theory, racialization processes are used as toolsof analysis and "us and them" as a discursive tool. The analysis indicates that there is a difference in thediscourse on refugee immigration. Refugees are divided into European and non-European refugees. Refugeegroups are attributed to various representations that can be based on the essentialist view of humanity. Arefugee group is attributed to representations such as criminality, honor oppression and considered to be inessence different. At the same time, the other refugee group is attributed to portrayals as culturally equal andessentialistically good. This, in turn, creates different discourses about different refugee groups. One that iswelcome and one that is rejected. The results are important because discourse in say is constituted by thesocial practice.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka ensamkommande flyktingungdomars sociala nätverk i Sverige, samt vad de upplever kan försvåra respektive främja upprättande av sociala nätverk. I studien användes kvalitativ metod och semi-strukturerade intervjuer genomfördes med fem ensamkommande flyktingungdomar i åldrarna 17-18. Under intervjuerna använde vi oss av visuell elicitering i form av en nätverkskarta. Det empiriska materialet analyserades med social nätverksteori, socialantropologisk nätverksteori, Robert Putnams distinktion i överbryggande respektive sammanbindande socialt kapital samt rasifieringsteori.   Resultatet pekar på att samtliga ungdomar i föreliggande undersökning har ett socialt nätverk i Sverige som de kan vända sig till för såväl känslomässigt som praktiskt stöd. Deras sociala nätverk består främst av professionella vuxna samt ungdomar av samma etnicitet som dem själva, alternativt annan etnicitet än svensk. Samtliga ungdomar beskrev vad som kan främja respektive försvåra upprättande av sociala nätverk. Intervjupersonerna framhöll bland annat vikten av språk, gemensamma intressen och aktiviteter samt kultur och bakgrund. Svenska ungdomar är enligt intervjupersonerna svårast att lära känna i Sverige. Skälet till detta angavs främst vara svenska ungdomars återhållsamhet gentemot intervjupersonerna. / The aim of this study was to investigate unaccompanied asylum-seeking adolescents’ social networks in Sweden, and what they believe aggravate or facilitate the forging of social networks. In the study a qualitative method was used and semi-structured interviews were conducted with five unaccompanied asylum-seeking adolescents in the ages of 17-18. During the interviews we used visual elicitation in the form of a network map. The empirical material was analysed with social network theory, anthropological network theory, Robert Putnam’s distinction in bonding capital and bridging capital, and racialization theory.   The result suggests that all of the adolescents, in this study, have a social network in Sweden to which they can turn for both emotional and practical support. Their social networks consist primarily of professional adults and adolescents of the same ethnicity as themselves, alternatively other ethnicity than Swedish. All of the interviewees described what might facilitate or aggravate the forging of social networks. The interviewees stressed for instance the significance of language, common interests and activities, culture and background. Swedish adolescents are, according to the interviewees, the most difficult people to get to know in Sweden. The reason for this was primarily stated to be the Swedish adolescents’ restraint against the interviewees.

Fokus i denna uppsats är relationen mellan tre forskningsfält: svensk kritisk ras- och rasismforskning, den interkulturella pedagogiken respektive forskning på ras i utbildning och SLA. Syftet med uppsatsen är att utforska konstruktiva förbindelser mellan dessa forskningsfält och inom dem centrala begrepp, vilket görs genom en diffraktiv läsning av ett urval av svensk kritisk ras- och rasismforskning, två verk om interkulturell pedagogik samt ett urval av svensk och internationell forskning på ras i andraspråksutbildning. Frågeställningarna kretsar bland annat kring hur vi kan försåt relationen mellan begrepp som monokulturell norm, enspråkig norm, etnicitet, ras och rasism. Karen Barads teori kring agentisk realism utgör det teoretiska ramverk uppsatsen utgår från. Även den diffraktiva metoden och metodologiska frågeställningar utgår från detta perspektiv. Resultatet visar att normerande forskning på interkulturell pedagogik rymmer en färgblindhet och former av begripliggörande av rasism som tenderar att dölja och naturalisera det fenomen den interkulturella pedagogiken ämnar utmana, det vill säga den strukturella rasismen/skillnadsskapandet. Resultatet lyfter språkets potentiella roll som central aspekt i en rasifierad, hierarkisk samhällsformation och förhållandet mellan å enda sidan språk och å andra sidan vithetsnorm och hegemonisk vithet problematiseras. Analysen påvisar monokulturell norm och enspråkig norm som osynliggörande av egentlig vithetsnorm respektive potentiell vithetsnorm. Även en blindhet för vithetsprivilegier och ett osynliggörande av erfarenheter av rasism problematiseras i relation till det undersökta urvalet av litteratur på interkulturell pedagogik. Denna läsning av den interkulturella pedagogiken kan, för att tala med Sara Ahmed, utifrån sin inkluderande strävan betraktas som en möjlighet för det vita (pedagog-/forskar-) subjektet att skriva in sig själv i historien om den mångkulturella skolan som ett antirasistiskt subjekt inom ramen för en hegemonisk vithet. Resultatet ligger i linje med tidigare både internationell och svensk forskning som pekar mot relevansen av ras och vithet som analyskategorier i relation till utbildning och SLA. Implikationerna för SVA-fältet och SVA-forskning är bland annat vikten av en kritisk vaksamhet kring frågor om epistemiskt berättigande och vem som studerar vem i en kontext karaktäriserad av post-kolonialism och hegemonisk vithet. Även det fruktbara i ras och rasifiering som analytiska kategorier i intersektionella analyser av utbildning påtalas.

Då det finns tidigare forskning om att diskriminering på grund av etnicitet på den svenska arbetsmarknaden förekommer, så kommer denna studie att fokusera på hur etnicitet påverkar en individs anställningsbarhet och möjligheter i arbetslivet. Det som den tidigare forskningen tar upp är bland annat att språkkunskaper, namn och ursprungsland påverkar individers etablering på arbetsmarknaden negativt. Studiens syfte är att få fördjupad kunskap kring hur utrikesfödda kvinnor med en eftergymnasial utbildning uppfattar sin anställningsbarhet och integration på den svenska arbetsmarknaden. Detta studerade vi genom att använda oss av en kvalitativ metod där sex semistrukturerade intervjuer hölls med respondenterna. I denna studie framkommer det genom resultatet att alla respondenter har upplevt att etnicitet har haft en negativ påverkan på deras arbetsliv på ett eller annat sätt. I studien så konstateras det även att respondenterna även har upplevt att de har särbehandlas på grund av etnicitet i antingen arbetssökandet, under studietiden eller i arbetslivet. Det som också har framkommit är att trots olika bakgrunder så har samtliga respondenter lyckats med deras anställningsbarhet i Sverige. Resultatet har diskuterats i förhållande till tidigare forskning inom området, samt valda teorier och begrepp som har kunnat förknippas med studien. Några viktiga begrepp som finns med i studien är mångfald, stereotyper och rasifiering. De teoretiska utgångspunkter som finns med i studien är anställningsbarhet, intersektionalitet, samt de olika kapitalformerna som består av socialt, kulturell och ekonomiskt kapital. Kvinnorna arbetar inom kvinnodominerade yrken, samt bristyrken, vilket är något som har beaktats i diskussionen.

No description available.

Syftet med studien är att undersöka de didaktiska möjligheter och fallgropar som finns med att använda skönlitteratur såsom Gräset sjunger (1950) för att diskutera värdegrundsfrågor inom svenskämnet på gymnasienivå. Metoden som används är diskursanalys utifrån ett intersektionellt perspektiv med fokus på maktaxlarna genus, ras och klass. Studiens resultat visar att genom att kombinera olika maktaxlar såsom genus, ras och klass kan den hegemoniska maskuliniteten lyftas fram för att förklara den praktik som legitimerar den patriarkala könsmaktsordningar och dess inverkan i frågan om jämställdhet. Resultaten påvisar också att romanen erbjuder didaktiska möjligheter att nå frågor om jämställdhet och människors lika värde genom att synliggöra normer och strukturer som reproducerar och upprätthåller orättvisor kopplade till genus-, ras- och klasstillhörighet. Den didaktiska fallgropen som studiens resultat påvisar är om fokus riktas enbart på rasifiering eller vitifiering då båda behöver problematiseras och ställas mot varandra för att tydliggöra hur de påverkar och samspelar i skapandet och bevarandet av samhällsnormer. Studien påvisar åckså att om det explicita utesluts försvårar det möjligheten för elever att identifiera det implicita i texten för att synliggöra och belysa hur det konkreta tillsammans med det osynliga bidrar till helhetsförståelsen.