Vi har genomfört en empirisk kvalitativ studie. Syftet med undersökningen var att identifiera Reggio Emilia filosofin i ett grundskolesammanhang. Vi genomförde intervjuer med fem lärare för att försöka skapa oss en bild av hur de tolkar och använder filosofin i sitt arbete. Vi kom fram till att det fanns vissa gemensamma nämnare framförallt i synen på kunskap, förhållningssättet till eleverna, inställningen till den synliga miljön, organisationen och vilka arbetssätt som premieras.

: Hur pedagoger uppfattar den fysiska miljöns påverkan på barns utveckling och lärande i förskolan är av betydelse för vilka stöd och utmaningar barn möter och därmed hur de stimuleras och utvecklas. Syftet med studien är därför att undersöka hur förskollärare resonerar kring fysiska lärmiljöers betydelse, både inomhus och utomhus, samt hur dessa utformas och används i undervisningen för att stötta barns lärande och utveckling. Den kvalitativa datainsamlingsmetoden i studien är semistrukturerade intervjuer genom metoden samtalspromenader. Totalt deltog 8 förskollärare från 4 olika förskolor. Samtalspromenaderna genomfördes i enlighet med en intervjuguide som innehöll bakgrundsfrågor, kärnfrågor samt avslutningsfrågor. Resultatet visar att deltagarna anser att de fysiska lärmiljöernas utformning har en stor betydelse för förskolans verksamhet och att de används på ett eller annat sätt under hela dagarna. En majoritet av deltagarna uttrycker att de är inspirerade av Reggio Emilia filosofin i sitt arbete med lärmiljöer. Deltagarna är enade om att de har en stor påverkan på barns utveckling och lärande, även om det skiljer sig i hur mycket planerad och spontan verksamhet och undervisning som sker i miljöerna. Resultatet visar också att det finns betydande skillnader i respondenternas svar gällande betydelse, utformning och användning av inomhus- kontra utomhusmiljöerna. Respondenterna upplever att det är enklare att skapa bättre lärmiljöer inomhus då förutsättningarna är annorlunda. Några centrala delar som identifierats i respondenternas svar är: barnen som utgångspunkt, tillgängliga och tillåtande samt föränderliga miljöer, materialets påverkan, relationer och pedagogers förhållningssätt.

I Sverige måste alla förskolor följa den statliga läroplanen för förskolan Lpfö 18. Samtidigt finns det olika pedagogiska profiler med individuella värderingar, barnsyn och föreställningar om barns lärande. Jag har undersökt hur de pedagogiska profilerna Reggio Emilia och Waldorf förhåller sig i det potentiella spänningsfältet mellan den egna värde- grunden och de statliga styrdokumenten.Mitt syfte har varit att undersöka hur pedagoger, som arbetar utifrån dessa två profiler, arbetar med barns estetiska uttryck som kommunikationsmedel för att i förlängningen kunna se möjligheter och hinder för arbetet både utifrån läroplanen och de pedagogiska profilerna.För min undersökning har jag använt en kvalitativ metod och intervjuat pedagoger från båda inriktningarna. Det empiriska materialet har analyserats i relation till profilernas karakteristiska drag, tidigare forskning samt Shannon och Weavers kommunikationsmodell.Jag har kunnat konstatera att barns estetiska uttryck, jag har fokuserat på bilder barn har ritat, används som kommunikationsform inom båda Waldorf- och Reggio Emiliapedagogiken. Estetiska uttryck används både som metod för lärande och som innehåll för barns lärande. Min analys har visat skillnader i relation till barnsynen mellan de profi- lerna. Detta grundar sig i deras historiska bakgrund som leder till olika föreställningar om hur vårt samhälle bör se ut. Det i sin tur präglar hur pedagogerna bemöter och ser på barn.Waldorfpedagogiken ser barn som fria och den friheten kan begränsas genom statliga styrdokument som oavsett måste följas. Reggio Emiliapedagogiken beskriver barn som kompetenta och lägger vikt på demokratifostran som även är ett centralt innehåll av Lpfö 18.

Följande examensarbete handlar om förskolans fysiska lärmiljö utifrån ett förskollärarperspektiv. Syftet med vår studie är att undersöka hur förskollärare resonerar när de planerar och konstruerar den fysiska lärmiljön på avdelningen samt hur barnen ges inflytande i denna process. För att undersöka detta område har vi ställt följande frågeställningar: Vilka didaktiska val beskriver förskollärare ligger till grund när de planerar och konstruerar den fysiska lärmiljön på avdelningen för att främja barns utveckling och lärande? Hur beskriver förskollärare att de arbetar för att ge barnen inflytande i den fysiska lärmiljöns utformning? Vilka hinder upplever förskollärare att det finns i arbetet med att utforma den fysiska lärmiljön? Vårt examensarbete är en kvalitativ studie där vi använt oss av semistrukturerade intervjuer och samtalspromenader som datainsamlingsmetod. Respondenterna i studien är verksamma förskollärare på förskolor med olika pedagogiska inriktningar, en Reggio Emilia förskola, en Montessoriförskola samt en ”traditionell” förskola, vilket vi benämner en förskola utan specifik inriktning i vår studie. Studiens teoretiska utgångspunkter är didaktiskt teori och sociokulturell teori. I vårt resultat framgår det att förskollärarna i studien har ett flertal tankar när de planerar och konstruerar den fysiska lärmiljön på förskolans avdelning. Det vi kan se är att förskollärarna har en tanke kring vilka möbler och artefakter som finns tillgängliga, att de har läroplanens strävansmål i tankarna när de utformar miljön samt att de är lyhörda för vad barnen uttrycker för behov och intressen. I vårt resultat nämns ett fåtal hinder som kan begränsa förskollärarnas arbete med den fysiska lärmiljön. Förskollärarna i studien lyfter faktorer såsom lokalernas ålder och utformning samt förskolans ekonomi som faktorer som kan begränsa arbetet med den fysiska lärmiljön. Förskollärarna i studien ger barnen inflytande genom att göra dem delaktiga i de val som rör den fysiska lärmiljön samt låter barnens intressen styra vilka föremål och stationer som finns tillgängliga i barnens lärmiljö.

Musik anses vara ett av de hundra språk som ett barn har möjlighet att uttrycka sig på inom Reggio Emiliafilosofin. Forskning visar att musiken har betydelse för inlärning men att förskollärare känner sig begränsade i sin kunskap när det gäller att planera för och använda sig av musik i undervisningen. Den här studiens syfte är därför att öka kunskapen om förskollärares erfarenheter av musik och uppfattningar om musikens betydelse i Reggio Emiliainspirerade förskolor. De centrala frågeställningarna är: Hur används musik som uttryckssätt i undervisningen på förskolan? Vilka didaktiska val gör förskollärare när undervisningen i musik planeras? Vilka utmaningar och möjligheter identifierar förskollärare i musikundervisningen? I studien används kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio förskollärare från åtta förskolor i olika delar av Sverige, som hämtar inspiration från Reggio Emilias filosofi. Resultatet genererades genom en tematisk innehållsanalys där empirin sorterades in i mönster och teman. Resultatet visar att en ämnesöverskridande och transdisciplinär undervisning är utmärkande – musiken integreras eftersom olika ämnen inte delas upp. Det visar sig också att det saknas kunskap om musik och musikundervisning i förskolan och därför har musiken inte det utrymme i utbildningen som är önskvärd enligt deltagarna i studien, vilket även uppmärksammas i tidigare forskning. Det skulle behövas framtida forskning för att påvisa om dessa resultat är generella oavsett förskolors profil och synsätt på lärande, och utifrån den forskningen komplettera med satsningar på musik i förskollärarutbildningen samt fortbildning för redan verksamma förskollärare. Det skulle även vara relevant och intressant att studera om, och på vilket sätt, förskollärares didaktiska val kring transdisciplinär undervisning har betydelse för musiken i förskolan.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur förskollärare inom Montessori, Reggio Emilia och Waldorf beskriver sitt arbete med att uppfylla läroplanens mål gällande att främja barns språkutveckling. Läroplanen för förskolan fastställer strävansmål som innebär att förskolan ska främja barns språkutveckling, men den ger inte konkreta riktlinjer för hur detta arbete ska genomföras. Tidigare utredningar har indikerat brister i förskolors kvalité gällande språkfrämjande arbete.  Studiens metod bygger på en hermeneutisk ansats, vilket innebär en strävan att förstå och tolka det förskollärare beskriver som språkfrämjande strategier. Förskollärarnas svar har analyserats med hjälp av analysverktyg inom den sociokulturella teorin. Sex förskollärare från Montessori, Waldorf och Reggio Emilia-förskolor har deltagit i studien. Genom att samla in exempel på språkfrämjande strategier och metoder från dessa tre pedagogiska inriktningar, är målet att kunna ge en inblick i hur förskollärare kan använda olika strategier och metoder för att främja barns språkutveckling. Därigenom kan studien bidra med metoder och strategier och svara på hur förskolan på olika sätt kan arbeta mot att uppnå de nationella målen för språkutvecklande arbete.

No description available.

No description available.

No description available.

En kvalitativ och kvantitativ studie som utgår från observation, intervju och enkät. Studien ämnar svara på lärmiljö, lärmaterial och lärresursers framgångsfaktorer och begränsningar för tillgängligheten av estetiskt skapande för de yngre barnen (1–3 år) på förskolor inspirerade av Reggio Emilia filosofin. Den tidigare forskningen visar att barnen har behov av tillgängligt estetiskt lärmaterial för att utveckla förmågor att uttrycka tankar och idéer med ickeverbal kommunikation. Tillgängligheten skapar förutsättningar för egna initiativ grundat i lust, kreativitet och möjlighet till kontroll, vilket främjar barnens lärande. Resultatet tyder på att tillgänglighetens grundförutsättning ligger i lärresurserna. Främst pedagogernas förhållningssätt, barnsyn och kunskapssyn, samt arbetslagets förmåga till samsyn. Lärmiljöerna ska vara lockande och inspirerande och anpassade till barnens nivå. Det estetiska lärmaterialet ska introduceras innan det plockas fram för barnens fria skapande och måste vara i lagom mängd. Vilken mängd detta är varierar från barngrupp till barngrupp.