I denna vetenskapliga essä problematiseras normen om ”den goda leken”, hur verksamma i förskolan tenderar att värdera och reglera barns lek utifrån etiskt utmanande element, så som krig, våld och könsstereotypa roller. I och med den vetenskapliga essäns utformning möts i denna reflekterande text mina egna erfarenheter och tankar med forskning och teori från andra praktiker, forskare och författare. Min utgångspunkt ligger i ett självupplevt dilemma, vilket presenteras i inledningen, där en förskolas reglering av leken och pedagogernas tolkning av läroplanen resulterade i ett strängt förbud mot krigslek, ett förbud jag själv inte klarade av att upprätthålla. Problematiken visar sig redan inledande ligga i lärandeperspektivet på lek och den allmänna synen på den generella pojkleken. I reflektionen som sedan följer söker jag dels skapa förståelse för kollegiets agerande, hur det kom sig att det reglerande förbudet föreslogs och vad enigheten kom sig av, dels också en djupare kunskap i vad som hindrade mig från att upprätthålla beslutet och därmed normen. / In this scientific essay I problematize the norm of ”the good play”, how practitioners in the preschool tend to evaluate and regulate children's play based on ethically challenging elements, such as war, violence and gender-stereotyped roles. With the scientific design of the essay my own experiences and thoughts will meet with research and theory from other practitioners, researchers and writers in this reflecting text. My starting point is in a self-perceived dilemma, as presented in the introduction, where a preschool’s regulation of the play and the teachers' interpretation of the curriculum resulted in a strict prohibition on war play, a ban I did not manage to sustain. Initially, the problem turns out to be in the learning perspective on the play and the established perception of boys' play in general. In the reflection that follows I seek both to create an understanding of the teaching staff’s actions, how it came about that the regulatory ban was proposed and what inspired the consensus, and also a deeper knowledge of what prevented me from upholding the decision and thus the norm.

The financing phenomenon equity crowdfunding, which is the smallest of the four crowdfunding types, has in recent years expanded quickly. This has led to companies and entrepreneurs that possess limited knowledge about business and are unable to get financed in any other way making their way to this financing type. Their lack of knowledge regarding valuation for businesses has not previously been studied. Researchers has however voiced their concerns regarding valuation for companies on this market, since it has significant implications for the future of the company and the chance for a crowdfunding campaign to succeed. These concerns led to the purpose of the thesis, to study how valuation is conducted in companies that has run equity crowdfunding campaigns in Sweden. To answer this a case study was conducted where seven entrepreneurs, that previously had such a campaign on the swedish platform FundedByMe, was interviewed. This was also complemented with an expert interview with a representative from a Swedish crowdfunding intermediary. During these interviews the entrepreneurs explained why they chose equity crowdfunding, why they chose to offer the amount of equity they did and the valuation process. From this study we can conclude that some of the concerns may be unjustified, even if most of the companies could not get financing in any other way they seem to have a high awareness of the importance of a thorough valuation and in several cases sought external help for this process. Further it can be concluded that the amount of equity offered is closely linked to the amount of capital that the entrepreneur believe they need, but also to keep as many shares as possible to themselves. Another important insight is that the current laws that regulate the area in Sweden is too unspecified and that further regulation is needed to reduce the amount of asymmetric information on the market and to protect investors to a higher degree than today. / Den nya finansieringsformen equity crowdfunding, den minsta av de fyra crowdfundingmodellerna, har under de senaste åren haft en snabb framfart. Detta har dock lett till attföretag och entreprenörer som är ekonomiskt okunniga och ej kan finansiera sig på annat sättsökt sig till equity crowdfunding. Deras okunskap kring värdering har inte tidigare studeratsmen forskare har uttryckt oro kring värderingen av företag inom denna marknad då den harstora implikationer för företagets framtid samt om kampanjen lyckas. Oron kringvärderingsförfarandet ledde till att syftet i denna studie utformades för att undersöka hur dettagår till i företag som tillämpat equity crowdfunding i Sverige. Det har skett genom enfallstudie där sju företag som haft en sådan kampanj hos den svenska plattformenFundedByMe intervjuades. Detta kompletterades även med en expertintervju från enrepresentant för denna intermediär. Under dessa intervjuer förklarade entreprenörerna varförde sökt sig till equity crowdfunding, varför de valde att bjuda ut den del av bolaget som devalde samt värderingsprocessen. Från resultatet av denna studie konstateras att viss oro kandämpas, då förvisso de flesta bolagen inte hade möjlighet att få finansiering på annat sätt,men de hade ändå en god uppfattning kring värderingens betydelse och hade i flera fall tagitin extern kompetens för att assistera med denna. Det går även att konstatera att andelenutbjudet kapital främst är kopplat till det kapitalbehov entreprenörerna upplever att de harsamt en önskan att behålla så många andelar som möjligt i bolaget. En viktig insikt är även attden lagstiftning som finns inom området, i Sverige, idag är alldeles för otydlig och equitycrowdfunding kommer behöva en mycket mer specificerad reglering för att åtgärda denasymmetriska informationen som finns på marknaden samt för att öka det i nulägetbristfälliga investerarskyddet.

Following the global financial crisis in 2007-2009, there has been a rapid regulatory development of the international financial market. Arguably, the magnitude of the costs resulting from this crisis was caused by the fact that banks and other financial institutions, due to inadequate regulation, did not have sufficient capital to handle the unpredicted disturbances in the financial market. Hence, a number of new international standards have been introduced to enhance the stability of both the financial system as a whole and individual financial market players. One of the most important new standards concerns additional capital buffers for financial institutions. The capital buffer requirements, which originally were adopted through international agreements, have now been introduced in Sweden due to EU-law. The purpose of this thesis is to examine the constitutional legality of capital buffer requirements in relation to the Swedish distribution of normative competence. As a separate and independent part of this legality test, the thesis also answers the question of whether decisions regarding the capital buffer requirements are categorized as norm decisions or administrative decisions. In order to be able to examine the constitutional legality of the capital buffers, the regulation that governs the capital buffer requirements must be thoroughly examined. Therefore, the thesis also explores the detailed and technically complex regulations that regulate the capital buffer requirements. Within the framework of this investigation the origin of the buffers, the Swedish implementation process and the application of the buffer requirements by the Swedish Financial Supervisory Authority is examined. The examination of the capital buffer requirement's compatibility with the Swedish distribution of normative competence shows that the use of delegation to implement the buffer requirements into Swedish regulation is legal. However, it is questionable if the legal technique used is appropriate. The categorization of decisions regarding the capital buffer requirements shows that all the capital buffer requirements cannot be attributed to one single category. This lack of coherence makes the Swedish implementation of the capital buffers questionable. / Efter den globala finanskrisen 2007-2009 har det skett en kraftig regulatorisk utveckling av den internationella finansmarknaden. Krisen ansågs till stor del orsakad av att banker och andra finansiella institut, till följd av bristfällig reglering, hade för lite kapital för att hantera det uppkomna störningarna på marknaden på ett tillfredsställande sätt. Med detta narrativa som utgångspunkt har en rad nya internationella standarder har arbetats fram i syfte att öka stabiliteten av såväl enskilda aktörer på finansmarknaden som det finansiella systemet i helhet. Ett resultat av denna utveckling är införandet av kapitalbuffertkrav för finansiella institut. Kapitalbuffertkraven, vilka har sitt ursprung i internationella överenskommelser, tillämpas numera i Sverige till följd av en EU-förordning och ett direktiv. Uppsatsen syfte är att pröva kapitalbuffertkravens konstitutionella lagenlighet i förhållande till den svenska fördelningen av normgivningskompetens som den uttrycks i 8 kap. regeringsformen (kungörelse (1974:152) om beslutad ny regeringsform) (RF). Som en separat och fristående del av denna laglighetsprövning besvarar även uppsatsen frågan om beslut rörande kapitalbuffertkraven kategoriseras som antingen normbeslut eller förvaltningsbeslut. En laglighetsprövning av detta slag förutsätter att regleringen av kapitalbuffertkraven studeras ingående. Därför utreder uppsatsen även de detaljerade och tekniskt komplicerade regelkomplex som styr kapitalbuffertkraven. Denna utredning görs genom att undersöka buffertkravens ursprung, den process som föranlett den svenska implementeringen av kraven, samt hur de tillämpas av Finansinspektionen (FI) i Sverige. Prövningen av kapitalbuffertkravens förenlighet med den svenska normgivningsfördelningen visar att den delegation och subdelegation som använts för att reglera buffertkraven är lagenlig. Emellertid ifrågasätts, trots att bemyndiganden är lagenliga, om den lagstiftningsteknik som använts för att implementera buffertkraven är lämpliga. Kategoriseringen av beslut rörande kapitalbuffertkraven visar att samtliga kapitalbuffertkrav inte kan hänföras till en kategori. Uppsatsen ifrågasätter lämpligheten av denna ordning på grund av bristande systematik och enhetlighet.

Revisorns uppgift att säkerställa att den finansiella informationen stämmer med verkligheten har ifrågasatts i samband med företagsskandaler. En åtgärd för att bekämpa detta och bidra med en god revisionskvalitet var införandet av obligatorisk byrårotation. Obligatorisk byrårotation har blivit omdiskuterat. Framförallt har det blivit omdiskuterat på grund av de två olika lägren i frågan, de som är för regleringen och de som är emot densamma. Den aktör som kan anses ha en stor insikt i frågan om hur denna åtgärden påverkar revisionskvaliteten är revisorn. Då det saknas studier som beaktar revisorns perspektiv väcks studiens syfte. Syftet med studien är att från revisorns perspektiv undersöka om den obligatoriska byrårotationen bidrar till förbättrad revisionskvalitet, samt skapa en större förståelse för hur obligatorisk byrårotation påverkar revisionskvaliteten. För att uppfylla studiens syfte har följande forskningsfrågor utvecklats; “Anser revisorer att obligatorisk byrårotation påverkar revisorns kompetens? I så fall, på vilket sätt?” och “Anser revisorer att obligatorisk byrårotation påverkar revisorns oberoende? I så fall, på vilket sätt?”. Studien har genomförts ur revisorernas perspektiv med djupintervjuer av revisorer. För att belysa revisorns perspektiv på regelverk och revisionskvalitet har tidigare forskning inom ämnet informerat hur empirin samlats in och analyserats. I studiens resultat identifierades fyra faktorer till revisionskvalitet, vilka var; synligt oberoende, faktiskt oberoende, regelverkskompetens samt erfarenhetskompetens. Studiens slutsats föreslår att obligatorisk byrårotation endast påverkar revisorns synliga oberoende och inte det faktiska oberoendet, medan det inte framgår huruvida den sammantagna kompetensen påverkas. / The auditors main assignment is to ensure that the financial information presented by corporations align with the reality. This assignment has been heavily criticized in connection with corporate scandals.  A measure to this and to ensure good audit quality was the introduction of mandatory audit firm rotation. Mandatory audit firm rotation has been greatly discussed, mainly because of the two differences of opinions. The current sides are those who are advocate for regulation and those who are objectors. One actor who deems to have great knowledge in the matter are auditors. Since there seems to be lacking studies regarding the auditors perspective, the following purpose evolved. The purpose of this study is to analyze the auditors perspective on the introduction of mandatory audit firm rotation and its impact on audit quality. Furthermore, the purpose of this study is to also create a greater understanding of the implications that mandatory audit firm rotation has on audit quality. To achieve the purpose of this study the following research questions has been developed; “Do auditors consider mandatory audit firm rotation to affect the auditor’s competence? If so, in what way?” and “Do auditors consider mandatory audit firm rotation to affect the auditor's independence? If so, in what way?”. The study has had a focus on the auditor’s and their perspective by interviewing auditors. By illustrating the auditor’s perspective with regulations and audit quality, previous research has been taken into account to inform how the empirical data has been collected and analyzed. The results of the study identified four factors which together form audit quality; independence in appearance, independence in fact, competence from frameworks and competence from experience. The conclusion of the study suggests that mandatory audit firm rotation only affect the auditor's independence in appearance and not the independence in fact. However, it is not clear whether or not the overall competence is affected by mandatory audit firm rotation.

Bakgrund:                   Under senare år har de börsnoterade bolagens styrning kommit att intressera samhället. Ett viktigt fenomen i bolagens styrning är styrelserna. Under de senaste 15 åren har omfattande regleringar införts för att klargöra och definiera hur styrelserna i de börsnoterade bolagen skall sättas samman och arbeta. Syfte:                            Syftet med denna studie är att undersöka om, och i så fall hur, det svenska styrelsenätverket förändras efter utvecklandet och implementeringen av en reglering. Vår ambition är att ge förklaringar till varför eventuella förändringar sker. Avgränsning:               Studien har utgått från Svensk kod för bolagsstyrning som ett fall av reglering för att se hur denna har påverkat styrelsenätverket. Metod:                          En social nätverksanalys av styrelseledamöternas nätverk har genomförts. Studien omfattar bolag noterade på en svensk reglerad marknad med säte i Sverige. Slutsats:                        Studien påvisar att införandet av en styrelsereglering inte behöver leda till förändringar i styrelsenätverket. Däremot kan hotet om att en reglering skall införas utgöra ett starkt instrument, för att åstadkomma förändringar i styrelsenätverket.

En diskussion har länge förts kring hur beräkning av goodwill ska ske. Detta framförallt eftersom goodwill är en komplex tillgång som är svår att identifiera och separera från andra tillgångar. Sedan 2005 tillämpas nedskrivning av goodwill enligt IAS 36 för noterade företag. De krav som återfinns i IAS 36 p.134 har enligt tidigare studier visat sig vara svåra för företagen att följa. Kraven anses motsvara kapitalmarknadens informationsbehov. Därmed har författarna ansett att det finns ett intresse i att studera vilket behov finansanalytikerna har av upplysningarna i IAS 36 p. 134. I uppsatsen studeras fyra finansanalytikers åsikter och behov utav denna information. Syfte: Studien syftar till att undersöka om den information som ska ges av företagen enligt IAS 36 p.134 överensstämmer med finansanalytikernas behov av information, hur denna information används samt hur finansanalytikernas behov påverkar utfärdandet av redovisningsinformation. Metod och empiri: Studien är kvalitativ och abduktiv. Empiriinsamlingen har skett genom intervjuer med fyra finansanalytiker. Teori: Det teoretiska ramverket består av IFRS föreställningsram, IAS 36, Analytikers roll och arbete, teori om marknadseffektivitet, reglering, informationsöverflöd samt nytta och kostnad. Resultat: Studien visar att upplysningarna enligt IAS 36 p.134 inte används direkt i kassaflödesmodellen men att upplysningarna används som referens-/signalvärde samt för att uppskatta den finansiella risken. Den information som är relevant för finansanalytiker är antaganden och förändringar av dessa antaganden. Informationen om nedskrivningsprövning av goodwill är relevant vid förvärv och när förväntan på utdelning hos ett företag är hög. Finansanalytiker anser att det är relevant information att få veta om en valutaförändring skett som påverkar goodwillvärdet. Företagens subjektivitet kan försämra informationens tillförlitlighet. Även goodwillvärdet kan upplevas mindre tillförlitligt på grund att den är svår att separera från andra tillgångar. Trots detta är den generella åsikten bland finansanalytikerna att den information som presenteras är tillförlitlig. Finansanalytikerna vill ha så mycket information som möjligt samtidigt som studien tyder på att de till stor del inte använder sig av informationen om nedskrivningsprövning av goodwill vid en företagsanalys. Detta orsakar en överproduktion av redovisningsinformation som orsakar kostnader för företag och kunder. / The calculation of goodwill has been a subject discussed for a long period of time. The main reason for this is that goodwill is a complex asset, which is difficult to identify and separate from other assets. Since 2005, companies, which are quoted on the stock exchange, have to apply to IFRS standard IAS 36, which treats the impairment test of goodwill. According to several earlier studies the requirements of IAS 36 p. 134 have shown to be difficult for companies to comply with. These requirements are considered to correspond to the needs of information that the capital market requests. Therefore, the authors of this thesis have considered it to be interesting to examine the analysts’ needs of the information according to IAS 36 p.134. In this thesis four analysts’ opinions and needs of financial information according to IAS 36 p.134 are studied. Purpose: The study aims to examine if the information that should be presented by companies according to IAS 36 p.134 comply with the analysts’ needs of information. It will also include how the information is used and how analysts’ needs affect the publication of financial information. Method and empirics: The study is qualitative and abductive. The collection of empirics has been made through interviews with four analysts. Theory: The theory consists of the IFRS framework, the IAS 36 and the role and work of the analyst. In addition, the theory of market efficiency, regulation, information overload and the benefit and cost theory will also be analysed. Result: The study shows that the information according to IAS 36 p.134 is not directly used in the cash flow model. However, more as a reference or signal value and it is also used to evaluate the financial risk. The information, which is relevant for analysts, is the assumptions made and the changes of these assumptions. Information considering goodwill impairment test is relevant when acquisitions are made and when there are high expectations of dividends. Also, it is relevant information where there has been a great currency fluctuation, which affects the value of goodwill. Considering whether analysts find the information to be reliable, they find that the reliability will become deteriorated since the company is subjective when it performs the estimation. Also, the value of goodwill is considered to be less reliable since it is difficult to separate from other assets. In spite of this, the general opinion among analysts is that the presented information is reliable. The analysts wish to receive as much information as possible. Hence, at the same time the study shows that they for the main part do not use the information concerning goodwill impairment tests. This causes an information overload of financial information that further results in costs for companies and customers.

Sedan nätets begynnelse har regleringen och styrningen av Internet präglats av en västcentrisk och teknomeritokratisk diskurs som i mångt och mycket har exkluderat en stor del av världen från att aktivt delta i informationssamhällets utformning. I denna ordning har den amerikanska staten haft en priviligierad ställning genom dess indirekta kontroll över de s.k. strategiska resurserna, dvs. IP-adresser och ‖roten‖ i domännamnsystemet, via kontraktet mellan "Department of Commerce" och organisationen "Internet Corporation for Assigned Names and Numbers" (ICANN). Därtill fanns det en latent konflikt mellan USA och Internetsamfundet, å ena sidan, och Förenta nationerna och dess medlemsstater, å andra sidan, såtillvida att den institutionella utformningen vilade på amerikansk civilrättslig grund och inte mellanstatliga traktat, en av grundvalarna för det geopolitiska systemet. FN anordnade således konferenserna om det globala informationssamhället, "World Summit on the Information Society" (WSIS), i Genève 2003 respektive Tunis 2005 för att lyfta frågorna om en internationellt legitim regim för Internets styrning och den ojämna fördelningen av information- och kommunikationsteknologi (IKT) mellan rika industriländer och fattiga utvecklingsländer. Syftet med denna uppsats är att undersöka om toppmötena om det globala informationssamhället lyckades i uppsåtet att ge marginaliserade aktörer, i första hand FN-systemet och utvecklingsländerna, strukturellt inflytande gällande styrningen av Internet samt tillfört dimensioner av digital solidaritet och internationalisering till den diskurs som historiskt har dominerats av västerlandet, i synnerhet USA. Med utgångspunkt från Michel Foucaults maktbegrepp söks slutdokumenten från WSIS-processen på diskursiva brott som skulle kunna tyda på skiften i maktstrukturerna till de marginaliserade aktörernas fördel. De diskursiva brott som kan tydas i WSIS-dokumenten gäller i första hand begreppet "den digitala klyftan" och medvetandegörandet av bistånds- och utvecklingspolitikens relevans inom "nätets diskurs" (digitalt bistånd). Däremot verkar utestängningsprocedurerna i diskursproduktionen ha lett till att viktiga aspekter om regleringen och styrningen av Internet utlämnats. Följaktligen kan det uttydas att de starka aktörerna har verkat för att den institutionella ordningen gällande Internets styrning inte ska rubbas. I de fall ämnet nämns explicit framgår det tydligt att status quo ska upprätthållas. WSIS-processen lyckades därför inte med ambitionen att öka marginaliserade aktörers inflytande i detta avseende. / Since the Net's humble beginning, Internet regulation and governance has been characterized by a West-centric and techno-meritocratic discourse which, in many ways, has led to the exclusion of major parts of the world from active participation in building the Information Society. In the prevailing order the United States has a privileged position through its indirect control over the Internet‘s strategic resources, i.e. IP-addresses and "root" in the Domain Name System, via a contractual arrangement between the "Department of Commerce" and the organization "Internet Corporation for Assigned Names and Numbers" (ICANN). There was furthermore a latent conflict between the United States and Internet community, on the one hand, and the United Nations and its member states, on the other hand, in so far as that the institutional order rested on principles of U.S. civil law instead of international treaties, one of the foundations of the geopolitical system. Hence two conferences in Geneva 2003 and Tunis 2005, as two phases of the "World Summit on the Information Society" (WSIS), were organised by the U.N. to raise topics concerning an internationally legitimate regime for Internet governance and the unequal distribution of information- and communications technology (ICT) between rich industrialized nations and poor developing ones. The aim of this study is to investigate whether WSIS managed in its objective of providing marginalized players, primarily the U.N. system and developing nations, structural influence in Internet governance and adding dimensions of digital solidarity and internationalization to a discourse that historically has been dominated by the West, in particular the U.S. Through the prism of Michel Foucault's concepts of power, the final documents from the WSIS process are scrutinized for discursive shifts that could be indicative of actual changes in power structures to the advantage of marginalized players. Discursive shifts, as those detected in the documents, are primarily related to the notion of the "digital divide" and raising awareness for the need of development and foreign aid policies within the context of the "Discourse of the Net" (ICT for development). On the other hand, it would seem that the procedures of exclusion in the formation of discourse have eliminated important aspects of Internet regulation and governance. Subsequently, it can be inferred that powerful players have worked behind the scenes to maintain the current structures of Internet governance. In those passages, where the subject is explicitly mentioned, there are clear references to maintaining the existing status quo. The WSIS process failed consequently in its ambition to increase the influence of marginalized players in this regard.

The need for a more efficient electrical grid has made the smart grid concept popular in recent years. The aims of this study are to identify the conditions in Sweden for implementing a smart grid and to analyse the opinions of stakeholders. One finding is that the large capacity of Sweden’s existing electrical grid decreases the immediate need for smart grid solutions. However, the rapid increase in wind power might push the development of a smart grid in the coming years. By employing case study methodology, five different smart grid projects in Sweden are discussed, using different theoretical frameworks, including actor network theory, discourse analysis, technological trajectories, diffusion of innovation and timing of entry. Norra Djurgardsstaden, a large construction project in Stockholm in which smart grid technology is used, is then analysed. The differing views of the parties involved in the project raise the question of whether more coordination is needed. Another project at Falbygdens Energi focuses on energy storage in batteries. This project poses the question of whether the regulation of the Swedish power market needs to be reformed to support the smart grid and to encourage new ways of collaborating and doing business. The final discussion concludes by suggesting new research questions.

<p>En diskussion har länge förts kring hur beräkning av goodwill ska ske. Detta framförallt eftersom goodwill är en komplex tillgång som är svår att identifiera och separera från andra tillgångar. Sedan 2005 tillämpas nedskrivning av goodwill enligt IAS 36 för noterade företag. De krav som återfinns i IAS 36 p.134 har enligt tidigare studier visat sig vara svåra för företagen att följa. Kraven anses motsvara kapitalmarknadens informationsbehov. Därmed har författarna ansett att det finns ett intresse i att studera vilket behov finansanalytikerna har av upplysningarna i IAS 36 p. 134. I uppsatsen studeras fyra finansanalytikers åsikter och behov utav denna information.</p><p>Syfte: Studien syftar till att undersöka om den information som ska ges av företagen enligt IAS 36 p.134 överensstämmer med finansanalytikernas behov av information, hur denna information används samt hur finansanalytikernas behov påverkar utfärdandet av redovisningsinformation.</p><p>Metod och empiri: Studien är kvalitativ och abduktiv. Empiriinsamlingen har skett genom intervjuer med fyra finansanalytiker.</p><p>Teori: Det teoretiska ramverket består av IFRS föreställningsram, IAS 36, Analytikers roll och arbete, teori om marknadseffektivitet, reglering, informationsöverflöd samt nytta och kostnad.</p><p>Resultat: Studien visar att upplysningarna enligt IAS 36 p.134 inte används direkt i kassaflödesmodellen men att upplysningarna används som referens-/signalvärde samt för att uppskatta den finansiella risken. Den information som är relevant för finansanalytiker är antaganden och förändringar av dessa antaganden. Informationen om nedskrivningsprövning av goodwill är relevant vid förvärv och när förväntan på utdelning hos ett företag är hög. Finansanalytiker anser att det är relevant information att få veta om en valutaförändring skett som påverkar goodwillvärdet. Företagens subjektivitet kan försämra informationens tillförlitlighet. Även goodwillvärdet kan upplevas mindre tillförlitligt på grund att den är svår att separera från andra tillgångar. Trots detta är den generella åsikten bland finansanalytikerna att den information som presenteras är tillförlitlig. Finansanalytikerna vill ha så mycket information som möjligt samtidigt som studien tyder på att de till stor del inte använder sig av informationen om nedskrivningsprövning av goodwill vid en företagsanalys. Detta orsakar en överproduktion av redovisningsinformation som orsakar kostnader för företag och kunder.</p> / <p>The calculation of goodwill has been a subject discussed for a long period of time. The main reason for this is that goodwill is a complex asset, which is difficult to identify and separate from other assets. Since 2005, companies, which are quoted on the stock exchange, have to apply to IFRS standard IAS 36, which treats the impairment test of goodwill. According to several earlier studies the requirements of IAS 36 p. 134 have shown to be difficult for companies to comply with. These requirements are considered to correspond to the needs of information that the capital market requests. Therefore, the authors of this thesis have considered it to be interesting to examine the analysts’ needs of the information according to IAS 36 p.134. In this thesis four analysts’ opinions and needs of financial information according to IAS 36 p.134 are studied.</p><p>Purpose: The study aims to examine if the information that should be presented by companies according to IAS 36 p.134 comply with the analysts’ needs of information. It will also include how the information is used and how analysts’ needs affect the publication of financial information.</p><p>Method and empirics: The study is qualitative and abductive. The collection of empirics has been made through interviews with four analysts.</p><p>Theory: The theory consists of the IFRS framework, the IAS 36 and the role and work of the analyst. In addition, the theory of market efficiency, regulation, information overload and the benefit and cost theory will also be analysed.</p><p>Result: The study shows that the information according to IAS 36 p.134 is not directly used in the cash flow model. However, more as a reference or signal value and it is also used to evaluate the financial risk. The information, which is relevant for analysts, is the assumptions made and the changes of these assumptions. Information considering goodwill impairment test is relevant when acquisitions are made and when there are high expectations of dividends. Also, it is relevant information where there has been a great currency fluctuation, which affects the value of goodwill. Considering whether analysts find the information to be reliable, they find that the reliability will become deteriorated since the company is subjective when it performs the estimation. Also, the value of goodwill is considered to be less reliable since it is difficult to separate from other assets. In spite of this, the general opinion among analysts is that the presented information is reliable. The analysts wish to receive as much information as possible. Hence, at the same time the study shows that they for the main part do not use the information concerning goodwill impairment tests. This causes an information overload of financial information that further results in costs for companies and customers.</p>

I detta arbeta gjordes en undersökning om hur en drönare kan regleras vid olika viktbelastningar. Först gjordes en teoretisk undersökning av fyra olika reglermetoder, två modellbaserade och två icke-modellbaserade metoder. De två modellbaserade var linjär kvadratisk reglering och modell prediktiv kontroll. De två icke-modellbaserade var kaskad kontroll och PID regulator. Av alla metoderna valdes det att användas en PID regulator för regleringen. För att ställa in PID testades tre olika metoder, Ziegler-Nichols, lambda och AMIGO metoden. Alla dessa tre använde stegsvaret för systemet för att beräkna parametrarna till PID. Detta resulterade i flera olika parameterval för systemet. Parametervalen testades på drönaren och AMIGO metoden gav de bästa resultaten. De olika lasterna som testades var 4.7, 6.1 och 10.8 gram. AMIGO metoden kunde användas för att reglera drönaren upp till 6.1 gram därefter blev drönarens beteende allt för olinjärt. Sammanfattningsvis går det att använda en PID som ställs in med AMIGO metoden från stegsvaret för att reglera en drönare med mindre laster upp till ungefär sex gram. / This project tested how a drone can be controlled when loads are applied to it. First four different control methods were analyzed, two model based and two non-model based. The two model based were linear quadratic regulator and model predictive control. The two non-model based were cascade control and PID regulator. The PID regulator were chosen and three different methods to tune the PID was tested. Ziegler-Nichols, lambda and AMIGO method, all used the step response from the system to determine the parameters. These different methods gave different setup of parameters and the best result came from the AMIGO method. The different loads that were applied to the system was 4.7, 6.1 and 10.8 gram. The AMIGO method were able to tune the PID up to 6.1 grams, then the system lost to much of its linear behavior. To summarize the work a PID tuned by the AMIGO method using the step response were able to control a drone with a load up to about six grams.