<p>Syftet med min uppsats var att undersöka och jämföra den bild av muslimska kvinnor som har förmedlats och förmedlas av svenska läromedel i religionskunskap för gymnasiet de två senaste årtiondena. Jag ville ta reda på om, och i sådant fall hur bilden av muslimska kvinnor som förmedlas av böckerna har ändrats sedan terrorattentaten mot New York 11/9 2001. Målet med min uppsats var att försöka få fram data som synliggör om det eventuellt var så att den ökande islamofobin i samhället även har letat sig in i skolans läroböcker.</p><p>Efter att ha undersökt texterna i böckerna så skulle jag bestämt vilja hävda att den ökande islamofobin i samhället efter 11/9 inte motsvaras av det som står i böckerna. Jag har inte kunnat hitta något som tyder på att läroböckerna har tagit en mer fördomsfull riktning efter 11/9. Istället så tyder min analys på att böckerna efter 11/9 är betydligt mer nyanserade och har en mer neutral och objektiv hållning till materialet än vad de tidigare böckerna har. Visserligen så märks det tydligt att böckerna som är skrivna efter 11/9 har påverkats av det pågående samhällsklimatet. Men det är en positiv påverkan skulle jag vilja hävda då de belyser och slår hål på de fördomar som finns. Materialet som jag har använt har varit 4 stycken läroböcker för gymnasieskolan i ämnet religionskunskap. Två av böckerna är skrivna innan 11/9 och de andra två efter. Metoden som jag har använt är en kvalitativ innehållsanalys.</p>

<p>”Synen på barnet och barndomen borde vidgas till ett helhetsperspektiv, ett perspektiv som också innefattar en människosyn. […]: barn är också människor. Satsen ansluter till en humanistisk tradition där vördnaden för människans väsen förenas med ivriga studier av hennes egenskaper. Att studera barn är enligt min uppfattning att lära känna en av de mest respektingivande variationsformer som det mänskliga kan ikläda sig.”, skriver Sven G Hartman professor i religionsdidaktik i sin studie, <em>Barns tankar om livet</em>. Huvudfrågan i Hartmans studie är: ”Vad funderar barn på?" Med denna frågeställning har Hartman kunnat klargöra hur barn tänker och reflekterar om livet i ett helhetsperspektiv, dvs. både i socialt och individuellt sammanhang.</p><p>Min tro är att det är särskilt viktigt att i skolan lägga detta perspektiv på arbetet med värdegrundsfrågor och på arbetet med vardagens etiska frågor. Jag anser att den viktigaste uppgiften en lärare har i kunskapsfostrandet är att hjälpa elever att se sammanhang i sitt lärande. Med det menar jag att det är viktigt att utgå från elevers egna beröringspunkter samt var de befinner sig i sin kognitiva och moraliska utveckling. Då först kan en djupare utveckling ske inom det etiska området. Det är därför angeläget att lära känna elevers tankar och åsikter för att kunna ge dem möjligheter att utveckla egna etiska redskap. Detta stämmer väl överens med vad kursplanerna för grundskolan anger som mål för ämnet religion. Mot bakgrund av detta har jag i mitt examensarbete valt att undersöka de uppfattningar och ställningstagande som några elever har när ett etiskt fall dyker upp.</p><p>Mitt syfte och mål med detta examensarbete i ämnet religion är att undersöka de olika kategorier av uppfattningar som några elever har om etiska ställningstaganden.</p> / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 4-9 ht 2001.

<p>Mitt mål med det här arbetet var att ta reda på vad livsfrågor kan innebära för undervisningen i religionskunskap och vilka livsfrågor som ungdomar idag anser är viktiga. Den attitydundersökning som jag genomfört i tre nionde klasser och jämfört med vad Hartman kom fram till i sin undersökning tio år tidigare har visat att ungdomar idag intresserar sig mer för vardagliga problem och relationer än t.ex. frågor om det finns en Gud. Min undersökning visade att ungdomar bland annat finner frågor som de om människor är lika mycket värda och hur en bra kamrat ska vara som något viktigt och intressant att fundera kring. De två begrepp som jag har undersökt närmare, förståelse och reflektion, utifrån läroplanen, kursplanen och litteratur, har stött på svårigheter då jag analyserat dem mot bakgrund av verkligheten i skolan, med allt vad det innebär av lokala kursplaner och betygsättning. Jag har funnit att livsfrågor lätt glöms bort och får stå tillbaka för den traditionella undervisningen i religionskunskap med betoning på kunskaperna om de olika religionerna. Detta beror nog på att arbetet med livsfrågor lätt kan uppfattas som problematiskt just för att man som lärare kan känna rädsla inför att det inte finns några färdiga svar eller att det är svårt att betygsätta. Arbetet med livsfrågor är ingen enkel process, den upptas av frågor som söker sitt mål eller ett svar och speglar en individs personliga erfarenheter och kan därför upplevas som jobbigt för eleverna. Jag hävdar att skolan är ett utmärkt forum för att ta upp livsfrågor.</p> / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 4-9 ht 2003.

<p>I mitt examensarbete har jag valt att skriva om värdegrunden. Anledningen till detta är den brist på respekt hos eleverna jag ser i skolorna idag. Skolmiljön skiljer sig idag markant från när jag växte upp. Jag är uppfostrad till att visa respekt och empati, det var en självklarhet och är det fortfarande för mig. Man ska bry sig om sin omgivning och vara tacksam för det man har. Alla gör vi klavertramp och det hoppar grodor ur munnen ibland, men då ber man om ursäkt och går vidare i livet. Man hade respekt för de vuxna i skolan och även sina kamrater.</p><p>Värdegrundscentrum, VGC i Umeå, delar in värdegrunden i fem områden: ”demokrati, etik, jämställdhet, mobbing och mångkulturalism”. Jag har speciellt valt att titta på värdegrunden ur ett religionsfilosofiskt perspektiv, därmed kommer jag att koncentrera mig på etik och mångkulturalism.</p><p>Mitt arbete bygger på tidigare forskning omkring värdegrunden från synpunkterna kristen etik och västerländsk humanism. Hur framställer man dessa synpunkter i en multikulturell skola där det finns elever som inte är kristna och delar våra värderingar? Genom mina egna erfarenheter har jag jämfört den kommunala skolan med Montessoripedagogiken.</p><p>Jag har tittat på vad kristen etik och västerländsk humanism innebär och även hur VGC:s fem områden framställs i skolan idag.</p> / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 4-9 ht 2004.

<p>Arbetet är en studie över tyska avdelningen och engelska gruppen på Europaskolan i Mol i Belgien. Vi har i arbetet återgivit intervjuerna vi har gjort med lärare, föräldrar och elever vid Europaskolan. I vissa fall har intervjuerna genomförts på ett språk som inte är modersmål för endera parten i intervjusituationen, därför blir det en tolkning, blandat med våra iakttagelser och samtal som vi haft under tiden vi vistades i Belgien.</p><p>De yttre förutsättningarna för alla avdelningarna är bland annat stora klassrum och stor skolgård. Sedan går vi vidare till båda avdelningarnas lärarperspektiv, efter det kommer föräldraperspektivet och sist elevperspektivet.</p><p>I intervjuerna med lärarna kommer det fram att man arbetar efter det egna landets läroplan i språk, i orienteringsämnena finns en lokal läroplan, matematiken och europeiska timmarna styrs av en gemensam läroplan för Europaskolorna. Lärarna har alla genomgått en lärarutbildning typisk för sitt hemland.</p><p>Föräldrarna berättar alla att de inte har informerats om läroplanen, de har inte något inflytande på skolans verksamhet och att det inte finns någon föräldraförening. Eleverna berättar att inte de heller informerats om läroplanen, de har inte elevinflytande. Slutligen, konstaterar vi att de har en god språkundervisning, att de arbetar traditionellt med matematik och att de skulle behöva arbeta med elevinflytandet.</p> / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 1-7 ht 1997. Linda har senare bytt efternamn till "Andersson".

<p>Syftet med detta arbete är att visa hur några invandrarföräldrar resonerar i frågor som gäller deras barn. Min huvudfråga är, vilka förväntningar har invandrarföräldrarna på sina barn när det gäller att ta till sig den svenska kulturen respektive föräldrarnas kultur? Undersökningen grundar sig på intervjuer med fem föräldrar. De frågor som jag ställt för att få svar på min huvudfråga är följande:</p><ul><li>Hur ser invandrarföräldrarna på att barnen tar till sig den svenska kulturen?</li><li>Vilka krav har föräldrarna på att barnen tar till sig deras kultur?</li><li>Hur uppfattar invandrarföräldrarna den svenska skolan?</li></ul><p>Som komplement till undersökningen har jag också gjort en forskningsöversikt. Forskningen visar att hur barnen utvecklar sin identitet beror mycket på hur de blir bemötta av sin omgivning som till exempel skolan och hemmet. I mitt arbete har jag undersökt hur invandrarföräldrarna bemöter sina barn. Resultatet visar framförallt att hur man förhåller sig till den egna kulturen och den svenska kulturen är mycket beroende på hur integrerad i det svenska samhället man är. Integrationen i det svenska samhället beror i sin tur på hur familjen tänkt sig sin framtid. Tänker familjen flytta tillbaka till sitt hemland eller stanna i Sverige. Invandrarföräldrarna har en positiv syn på svenska skolan. Den är friare och ger barnen en möjlighet att utvecklas. Friheten kan leda till att skolan uppfattas som lite slapp i vissa fall.</p> / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 1-7 ht 1998.

<p>Många är de forskare som har ägnat sig åt problem med kulturmöten. Det har skrivits ett antal avhandlingar i ämnet kulturmöten i skolan idag. Främst har då invandrarnas kultur och religion kartlagts. Vad den svenska skolan gör för att bemöta t.ex. en muslimsk eller hinduisk elev, med deras respektive önskningar och behov, på bästa sätt. Mycket resurser har alltså lagts ned på att forska på detta område, men hur upplever en kristen elev sin skoltid? Finns det en beredskap hos dagens skolpersonal att bemöta en elev med en kristen livsåskådning?</p><p>Syftet med uppsatsen är att belysa den kristna elevens aktuella situation i skolan idag.</p><p>Kan det vara så att den skola som idag står på tröskeln in i 2000-talet, kan ha en annan tolerans för elever med en personlig tro? Idag då många människor mer öppet har en eller annan tro. New Age har gjort sitt intåg i Sverige idag, skapar det en annan tolerans för en kristen elev? Eller skapar det bara en jobbig situation, då den kristna elevens personliga tro, bara ses som en del av det stora religiösa flödet?</p><p>Vad anser lärare om den rådande objektiva undervisningen? Är det alltid mest rätt att hålla sig till den absoluta objektiviteten? Hur genomför man undervisningen om jordens skapelse i skolorna? Är det Big Bang-teorin som presenteras som den enda rätta och sanna? Kan den kristna eleven komma i kläm i en sådan situation? Skulle den mobbade kristna eleven, hellre vilja gå i en kristen friskola?</p><p>Resultatet av min undersökning, visar på att det idag förekommer mobbning av den kristna eleven. Vissa kristna elever känner även att en del lärare inte visar någon respekt för elevernas kristna tro. Men i stort sett, har den kristna eleven en skolgång likvärdig alla andra elevers.</p> / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 1-7 ht 1998.

<p>I denna uppsats belyses moralutveckling från tre olika forskningsperspektiv; det sociala inlärningsperspektivet, det psykoanalytiska perspektivet och det kognitiva utvecklingsperspektivet. Tyngdpunkten för denna uppsats har lagts vid det kognitiva utvecklingsperspektivet.</p><p>Inom det kognitiva utvecklingsperspektivet, riktas i denna uppsats först uppmärksamheten mot Piaget; förgrundsgestalt inom den kognitiva stadieutvecklingen. Därefter belyses i huvudsak Kohlbergs utvecklingsteori inom moralutvecklingen. Kohlberg har delat in moralutvecklingen i sex stadier, utifrån vilka man sedan kan stadiebestämma individers moraluppfattning.</p><p>Uppsatsens huvudfråga behandlar möjligheten att påverka elevers moralutveckling och därmed även deras etiska handlande. Många forskare har uttryckt sin åsikt om att skolan bör ta moralutvecklingen på allvar, och se det som sitt ansvar att hjälpa eleverna rusta sig med verktyg, med vilka de sedan kan fatta lämpliga beslut, samt motivera dessa beslut. En presentation av tidigare genomförda studier, visar tydliga tecken på att man med rätt sorts stimulans, aktivt kan påverka moralutvecklingen hos elever. Centralt i sammanhanget är även huruvida en ökad moralisk medvetenhet, och en högre moralstadietillhörighet, faktiskt resulterar i ett mer moraliskt agerande. För att komma denna fråga närmare, presenteras i uppsatsen teorier och studier som tycks peka på att det finns ett samband mellan moralisk kompetens och moraliskt handlande.</p><p>Inför det moralutvecklande arbetet i skolan, betonas vikten av att som pedagog skaffa sig kunskap om sin egen roll som moralutvecklare. Av flera forskare betonas vikten av att man som pedagog känner sina elever, samt tränar upp sin förmåga att tolka elevernas argument, för att kunna hjälpa dem vidare. Arbetssätten kan sedan variera. Den mest beprövade metoden är gruppdiskussion.</p><p>Studier av tidigare genomförda projekt, samt råd från moralutvecklingsforskare, pekar på nyttan med att kartlägga elevernas utgångspunkt, för att på ett effektivt sätt kunna starta arbetet där behoven finns. Mot denna bakgrund är uppsatsens empiriska undersökning genomförd. Undersökningen syftar till att utprova en metod för att enkelt kunna kartlägga en klass' sammansättning i moraliska frågor. I utvärderingen av undersökningen, konstateras att metoden kan användas i syfte att kartlägga elevernas inställningar och attityder i vissa frågor och sammanhang.</p> / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 1-7 ht 1998. Uppsatsförfattaren har i tur och ordning burit följande efternamn: Larsson, Övermalm, Irisdotter och slutligen Irisdotter Aldenmyr.

<p>Ämnets kärna är att studera hur muslimska elever kommer i kläm vid undervisningen i hem- och konsumentkunskap. Samt hur muslimska elever tycker och tänker i frågan om mat och matvanor men också hur jämställdheten ser ut i deras familjer. Uppsatsens främsta syfte är att studera vad muslimska elever anser om undervisningen i hem- och konsumentkunskap, sker undervisningen i deras här och nu? Valet föll på att använda en kvalitativ intervju för att lära känna eleverna bättre och komma dem närmre, vilket också ger ett djup åt uppsatsen. Metoden är vald med baktanken om vad som ger mest insikt i informanternas egna sätt att tänka, lära, agera, uppleva och förstå.</p><p>Valet föll på att djupintervjua fem muslimska elever, tre pojkar (Henrik, Leo och Max) och två flickor (Sara och Fia). Dessa elever går i årskurs åtta eller nio. Resultatet av undersökningen är att de allra flesta informanterna känner ett mer eller mindre utanförskap i skolans hem- och konsumentkunskap, den verklighet de möter där är inte alls samma som de möter i hemmet.</p>

<p>Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om religionslärare på grundskolans senare år upplever en konflikt mellan läroplanens mål om en icke-konfessionell, saklig och allsidig undervisning och den tradition som finns inom religionskunskapen med en nära koppling till kristendomen. Undersökningen bygger dels på litteraturstudier, där jag ger en bakgrund till och en definition av relevanta begrepp som icke-konfessionell undervisning, saklig och allsidig undervisning, sekularisering, religionsfrihet samt mångkultur, dels intervjuer med tio religionslärare i Jönköpings kommun. Resultatet visar att lärarna inte upplever någon konflikt kring detta något motsägelsefulla, men att de är mycket medvetna om problematiken som finns kring dessa begrepp och kopplingen till undervisningen i religionskunskap.</p>