<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka om skolungdomar har fördomar mot människor med en annan trosuppfattning/livsåskådning än den egna. Frågeställningarna handlar om ifall det finns en vanligt förekommande attityd mot människor med en annan religiös/kulturell bakgrund bland elever i grundskolans senare år, om det skiljer sig åt mellan pojkar och flickor och om eleverna känner av om det finns fördomar på skolan. Metoderna som använts i den här studien är en enkätundersökning och intervjuer. Studiens resultat visar att majoriteten av eleverna har en positiv attityd mot människor med en annan religiös/kulturell bakgrund än deras egen. Det är endast en minoritet av eleverna som har en negativ attityd. Flickorna är mer toleranta mot människor med annan religiös/kulturell bakgrund än pojkarna. Eleverna känner av att det finns fördomar bland eleverna på skolan och dessa yttrar sig på olika sätt. Det är till exempel mycket prat bakom ryggen på muslimerna om varför de får ha slöja och att de, när de nu bor i Sverige, måste anpassa sig efter det svenska livet.</p>

<p>Alla texter, utom Religionskunskap av Rodhe och Nylund, är uppbyggda efter principen att inledningsvis ställa några etiska frågor till läsaren, för att sedan presentera ett antal etiska teorier och avsluta med ett antal etiska frågor. Gemensamt för texterna är att teorierna förklaras, och sedan exemplifieras för att visa teorins för- och nackdelar. Däremot skiljer sig texterna från varandra i fråga om i vilken utsträckning de kopplar teorierna till religioner. Det finns exempel på texter som genomgående gör teologiska kopplingar till teorierna och texter som framställer teorierna som helt befriade från kopplingar till religioner.</p><p>Samtliga texter har, även om en i ytterst sparsam omfattning, ett utbud av etiska frågor. Karaktären på frågorna skiljer sig från att vara ytterst konkreta, till exempel ”är det rätt att komma för sent till lektionen”, till ytterst abstrakta frågor som ”meningen med livet”. Framställningen av de etiska frågorna skiljer sig avsevärt mellan de olika texterna och därför går det inte att dra en generell slutsats av hur etiska frågor framställs i pedagogiska texter. Vissa texter består enbart av konkreta frågor och andra av enbart abstrakta, medan några andra texter har en nivåstegring på frågorna från problem av lokalkonkret karaktär till frågor av globalabstrakt karaktär.</p><p>De enda konkreta krav som går att ställa på texternas innehåll utifrån styrdokumentens direktiv är att de utgår från elevernas intressen och behov, har ett utbud av etiska frågor och etiska teorier, samt material som utvecklar elevernas livssyn. Samtliga texter har ett utbud av etiska frågor och etiska teorier och kan därför sägas vara förenliga med styrdokumenten. Enligt flera undersökningar är elever på gymnasiet intresserade av etiska frågor i ordningen lokalkonkreta, globalkonkreta, lokalabstrakta och globalabstrakta och stämmer detta uppfyller inte alla texter styrdokumentens krav om att utgå från elevernas intressen och behov. Å andra sidan finns inget krav på att eleverna ska utveckla ett abstrakt tänkande och därför måste också de texter som inte erbjuder en nivåstegring på problemen sägas vara förenliga med styrdokumenten. Texterna är olika uppbyggda och ger därför olika förutsättningar för olika elever, men kan rätt använda bidra till att eleverna lämnar kursen med något etiskt verktyg. Alla elever är olika och därmed är det också en nödvändighet att det finns texter som är olika uppbyggda. Men i fråga om vilken text som troligen kan användas på flest elever anser jag att Alm vinner.</p>

<p>Denna studie har gjorts bland ett antal gymnasieelever som studerar vid fordonsprogrammet och det samhällsvetenskapliga programmet. Undersökningen gick ut på att ta reda på dessa gymnasieelevers tankar om den muslimska kvinnliga klädseln, och detta gjordes genom en enkätundersökning och ett fåtal intervjuer.</p><p>Resultatet från enkätundersökningen visade på att de flesta av dessa elever har en negativ hållning till den muslimska slöjan. De ser den muslimskt klädda kvinnan som förtryckt, osäker, religiös, underordnad mannen och orespekterad. Om man då tar bort den muslimska slöjan förknippas en kvinna från Mellanöstern med självständighet, respekt, frigörelse och öppenhet. Denna skillnad i resultat kan också bero på att dessa två bilder var lite olika utformade.</p><p>Det fanns inga större skillnader mellan de parametrar jag ville undersöka, så som skillnader mellan kön, mellan olika program, skillnader mellan de elever som hade läst religionskunskap och skillnader mellan de elever som har erfarenheter av muslimskt klädda kvinnor och de som inte har det. En viktig skillnad var dock att det endast var män, flest från fordonsprogrammet men också enstaka från samhällsvetenskapliga programmet, som förknippade de muslimskt klädda kvinnorna med terrorism. Inte en enda kvinna såg ett samband mellan dem.</p>

<p>En dag frågade jag mig vad sagan kan betyda för barnets andliga utveckling. Andlighet är för mig förmåga att känna kärlek, att kunna ge utan egen vinning samt att se något utöver det synliga. Andlig utveckling och personlighetsutveckling hör ihop. Därför såg jag mig omkring i min hemstad Nyköping för att ta reda på vilka sagor barn i åldern tre till sex år kan ha glädje av för sin personlighetsutveckling. Barn har mindre kunskaper och erfarenheter än vuxna. De kan inte alltid uttrycka vad de känner. När orden inte räcker till för att uttrycka känslorna kan symboler vara till hjälp. De symbolerna kommer barnen i kontakt med via sagorna. Sagornas symboler kan också vara en förenande länk mellan länder och olika kulturer. Gamla folksagor har ett djupt och meningsfullt innehåll som förmedlat livsvisdom över de geografiska gränserna i generationer. Med hjälp av sagan kan barnet förstå och hantera sina känslor. Nyare sagor är anpassade till den tid barnet växer upp i. Både gamla och nya sagor kan ge barnet trygghet, framtidstro och glädje.</p><p>Sagan kan ge svar på barns funderingar över livsfrågor. Barn behöver få känna att de kan själva och att de kan påverka sitt eget liv. Det är viktigt att inte skynda på barnets utveckling. Man ska svara på frågorna vartefter barnet självt ställer dem. En bra saga ska vara lite spännande, gärna rolig. Barnet ska kunna identifiera sig med handlingen. Det onda och det goda ska mötas och det goda ska segra. Sagan ska ge barnet upplevelser. Sagor får inte vara så otäcka att de ger mardrömmar. Barnet måste kunna förstå rädslan och bearbeta den.</p><p>Varje sagofigur är väldigt endimensionell för att barnet ska förstå figurens handlingar och reaktioner och därmed sig självt. Barn måste få bekräftelse på att deras känslor är respekterade för att kunna förstå andras känslor. Denna bekräftelse får barnet delvis genom sagorna som också visar barnet hur en större klarhet över verkligheten kan växa fram ur fantasin. Barn gillar magi på grund av att de har ett animistiskt tänkande. De upplever världsordningen utifrån föräldrarna och vad som sker i hemmet. Sagor kan minska rädsla och fördomar. Fantasin gör att barnet har lätt för att leva sig in i andra människors känslor. Det barn som tror på sagans sanning vågar också tro på att en ny kamrat som barnet är osäkert på och därför lite skrämt av med tiden kan förvandlas till en god vän.</p><p>Det bästa med sagor är att de kan användas för att uttrycka sig på olika sätt. Barn gillar sagor med lyckliga slut som de kan identifiera sig med och som innehåller vardagliga händelser, humor, spänning och magi. Genom att lyssna, samtala, måla, dramatisera och musicera sagan får barnet tillgång till hela sin personlighet och genom upplevelserna sagan ger sker också en andlig utveckling.</p>

<p>I det här arbetet synliggörs våra styrdokument på skolans område, de statliga, kommunala och lokala, utifrån den tes/fråga som lyder; ”Tar man grundläggande värden på allvar? Tar man barns frågor om livet, på allvar?” En presentation av respektive dokument och en kompletterande intervju med den pedagogiska ledaren/rektorn på en skola analyseras och sammanfattas. Undersökningens huvudresultat är som följer; Vardagstillvaron och den sociala gemenskapen är viktiga som utgångspunkt för samtal, reflekterande och kunskapsutveckling.</p><p>Barns/vuxnas syn på medmänniskor är mycket viktigt - det utvecklande mänskliga mötet. Synliggör värden, normer, tankar och idéer och våga visa att du söker svar. Begrepp och värden är otydligare i den kommunala skolplanen och den lokala arbetsplanen.</p><p>Grundtanken med arbetet är att följa idéer och tankar som är presenterade i våra styrdokument. Från statlig nivå Lpo-94 och läroplanskommitténs betänkande: Skola för bildning (SOU 1992:94), via kommunens skolplan - Sandvikens kommuns skolplan, den lokala arbetsplanen - Norrsätraskolans arbetsplan, till rektor för skolan. Jag presenterar och analyserar varje delområde var för sig, med utgångspunkt från min tes och mina frågor. Jag sammanfattar varje delområde för sig själv. Sammanfattning av delområdena tillsammans, där relationerna dem emellan presenteras och vad man rimligen kan säga om detta material tas sedan upp i diskussionsavsnittet.</p> / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 1-7 ht 1996.

<p>Syftet med examensarbetet är att ta reda på hur bra skolböcker i samhällsorienterande ämnen lyckas förmedla en dynamisk och rättvis bild av Afrika. Mina frågeställningar är: Vilken bild av den afrikanska kontinenten och afrikanerna förmedlas av läroböckerna för högstadieelever? Hur dynamisk och mångfacetterad är egentligen den bilden? Ger läroböckerna en god möjlighet till en positiv identifikation med människor i Afrika? Hur skiljer sig denna bild från den som ges av den socialrealistiska afrikanska filmen <em>Borom Sarret</em>?</p><p>Läroboken är fortfarande ett viktigt strukturerande verktyg för läraren. Den styr till stor del fortfarande undervisningen på ett övergripande sätt. Trots detta är det inte många som verkar intressera sig för läroböckerna och deras utformning.</p><p><em>Lpo-94</em> nämner vikten av att förstå både det egna kulturarvet och delaktigheten i det gemensamma, om vikten av en stark identitet och en kulturell mångfald. Det bör rimligtvis innebära att man inte får försumma en hel kontinents kulturarv genom att enbart ta upp Afrikas historia när den varit viktig för Europas historiska utveckling. Detta är vad som sker i de allra flesta skolböcker.</p><p>Skolböckerna utgår alldeles för ofta från att vår kultur och vår utveckling är ett facit för hur andra länder bör se ut. De ger grovt generaliserande och stereotypa bilder av Afrika som ett enda stort u-land befolkat av anonyma afrikaner. Vi behöver en mer dynamisk och mindre generaliserande bild av Afrika och dess befolkning.</p> / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 1-7 ht 2000.

<p>Syftet med mitt arbete var att öka min förståelse för hur barn tänker kring kunskapsbegreppet generellt samt specifikt inom historia och religion.</p><p>Jag läste litteratur i ämnet för att ge en bakgrund till hur forskningen sett och ser på kunskap och inlärning. Martons m.fl. "Inlärning och omvärldsuppfattning" samt Pramlings "Barn och inlärning" har varit till stor hjälp. En viktig del i arbetet har även Pramlings metodbok för barnintervjuer haft. Jag har intervjuat åtta barn i en årskurs fyra om vad de uppfattat att de lärt sig generellt och specifikt på lågstadiet och jag har via enkät bett fyra lågstadielärare svara på frågor om vad de tar upp inom ämnena historia och religion samt vilka mål de har med sin undervisning däri.</p><p>Med detta material som grund fann jag att det i denna grupp fanns en tydlig tendens att det som barnen i första hand uppfattar som kunskap var det som vi betecknar som grundläggande färdigheter inom matematik och svenska. I historia och religion var barnens uppfattningar om vad de lärt sig mer vaga, speciellt inom religion. Förhållandet mellan lärares mål med undervisningen och elevers uppfattningar om vad de lärt sig visar på en större ”samsyn” i historieundervisningen än i religionsundervisningen.</p> / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 1-7 ht 1999.

<p>Syftet med det här examensarbetet var att undersöka samtalsgrupper i skolan. Vi ville veta om de är ett fungerande verktyg, för att ge barnen en plattform i deras utveckling av värderingar och social kompetens. Vidare ville vi veta hur grupputveckling fungerar ur ett psykologiskt perspektiv, för att därmed kunna möta de fenomen som uppstår när en grupp agerar.</p><p>Vi har använt oss av facklitteratur med skolan som utgångspunkt för att skaffa oss kunskap om grundläggande grupputveckling. I den undersökande delen har vi valt att studera tjej- och killsnacksverksamheten. Vi har intervjuat sex gruppledare, två barn och gjort elevenkäter på tre skolor.</p><p>Med detta material som grund, har vi funnit ett starkt intresse bland barn och personal för samtalsgrupper. Barn och vuxna har tillfört vår undersökning tänkvärda och kloka synpunkter, både vad beträffar form och innehåll.</p><p>De slutsatser vi har kunnat dra från våra studier i ämnet, är att samtalsgrupperna är värdefulla för barnens personlighetsutveckling och deras möjligheter att förstå sina medmänniskor och sin omvärld. I en viss ålder (runt puberteten) är många barn besvärade av att samtala med sina föräldrar om t ex kroppens utveckling, sex och kärlek. Då är gruppen med en annan betydelsefull vuxen och de jämnåriga barnen ett lämpligt forum för deras frågor.</p> / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 1-7 ht 1999. Anne Sjöström har senare bytt efternamn till "Sjöström Kolsberg".

<p>Vad är etik? Varför är det viktigt? Hur skall man gå till väga? Dessa didaktiska frågor är utgångspunkten i denna rapport.</p><p>Det här med etiska frågor har jag alltid tyckt varit intressant och när jag sedan genomgick min grundskollärarutbildning upptäckte jag hur viktigt det måste vara för barn att få jobba med dessa frågor i skolan. Dessutom insåg jag hur lite jag själv hade fått av etikundervisning under min egen grundskoletid.</p><p>Etik och moral är två ord som ibland är svåra att skilja åt. Etik behandlar den intellektuella eller förnuftiga reflektionen över rätt/orätt och gott/ont. Moral visar sig i de faktiska handlingar som vi utför. Etik är ett begrepp som täcker in många frågor inom alla möjliga ämnesområden. I Lgr 80 står det klart och tydligt att man inom religionsämnet ska behandla livsfrågor, tro och etik och vidare ges det konkreta exempel på frågor som kan tas upp. I det senaste förslaget till Lgr 92 kan man i målbeskrivningarna utläsa den vikt som läggs vid frågor av det här slaget. Där har man dessutom lagt in ett nytt ämne, samhällslära, där etikfrågor på ett naturligt sätt kan knytas ihop över ämnesgränserna.</p><p>För att ta reda på hur eleverna ställer sig till etikfrågor har jag gjort en enkätundersökning. Resultatet av den visar att etik och moralfrågor spelar en stor roll i elevernas liv. För att finna ut lärarnas ställningstaganden i frågan har jag redovisat undersökningar som gjorts tidigare. Mina egna erfarenheter visar också att alltför många lärare är ovana vid att behandla etiska frågor och att de finner det mycket svårt att undervisa i detta ämne. Jag visar därför också på en del modeller för hur undervisningen kan gå till.</p> / Specialarbete på Grundskollärarlinjen med inr mot åk 1-7 ht 1993.

<p>Detta examensarbete har utförts som en examinationsuppgift i termin sju på Grundskollärarutbildningen 1-7 vid Högskolan i Gävle.</p><p>Examensarbetets huvudsyfte var att ta reda på hur man som blivande lärare på bästa sätt bemöter en elev som är ett Jehovas vittne med hänsyn till både elevens trosuppfattning och Lpo 94.</p><p>Arbetet grundar sig på litteraturstudier och intervjuer med lärare som har kommit i kontakt med Jehovas vittnen. En intervju har utförts med en lärare som själv är ett vittne.</p><p>Första delen av arbetet består av inledning, metod och en kortfattad historiebeskrivning runt Jehovas samt vad ett Jehovas vittne är och vad som skiljer dem från övriga samhällsmedlemmar.</p><p>Nästa del tar upp hur Jehovas vittnen ser på skola och utbildning samt vad Lpo 94 föreskriver.</p><p>I den sista och avslutande delen behandlas intervjuerna och därefter följer diskussionen.</p> / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 1-7 ht 1998. Uppsatsförfattaren Gunilla Andersson har senare bytt efternamn till Eriksson.