<p>Anledningen till att jag gör detta arbete, som just handlar om religionsundervisningen i skolan och det ämnet är tänkt att handla om enligt läroplanen, är mitt brinnande intresse för just religion. Och det är med besvikelse och oro mina misstankar om att ämnet inte är populärt har blivit bekräftade. Genom tolv stycken bandinspelade djupintervjuer med lärare på sex stycken 1-6-skolor och fyra elevgrupper med fyra elever i varje grupp i Ockelbo kommun har jag tagit reda på lärare och elevers tankar och attityder till ämnet religion och hur de jobbar med ämnet i skolan. Intervjuerna varade i ungefär 20 diskussionsfyllda minuter (med en del undantag). Till elevgrupperna bad jag läraren välja ut fyra stycken elever till en representativ liten elevgrupp. Mitt val av lärare gick ut på att en lärare på varje skola skulle ha jobbat mindre än 5 år och den andra mera än 15 år. En man och en kvinna på varje skola. På en skola hade de inte en lärare som hade jobbat mindre än 5 år så det blev två som hade jobbat längre än 15 år. Intervjuerna har jag sedan jämfört och utifrån dem försökt att finna vad problemet med att undervisa i religion ligger idag och varför.</p><p>Mina misstankar blev tyvärr bekräftade. Lärare upplever att religionsämnet är svårt att undervisa i av olika skäl som kommer senare i arbetet. Att de får dåligt samvete att de inte har mera religion eftersom det står i kursplanen. En del lämnar över ämnet till någon lärare som är mer intresserad. Mer om det i svaren som också kommer senare i arbetet. Många lärare uppfattar fortfarande religionsämnet som ”kristendomskunskap”. En positiv överraskning är att de flesta lärare sysslar mycket med etik och moralfrågor och tycker att det är viktigt. Det tycker jag är religion i allra högsta grad.</p><p>Varje fråga har jag redovisat för sig. Svaren på frågorna är ofta återgivna med lärarens egna ord. Dessutom har jag efter varje fråga och svar gjort ett diskussionsstycke med egna reflektioner och slutsatser för att underlätta läsandet för läsaren.</p><p>Jag avslutar mitt arbete med att göra en jämförelse mellan lärare och elevers attityder och tankar kring religion. Där tar jag också upp lite vad läroplanen säger om ämnet.</p> / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 1-7 ht 1998.

<p>Religiös fundamentalism har på senare tid blivit ett vanligare fenomen trots ett mer sekulariserat samhälle. Detta för att sekularisering i sig inte innebär att människor blivit mindre religiösa utan att religionen har bytt plats från det offentliga till det privata. På grund av att fundamentalism ofta motsätter sig demokrati och pluralism, värden som ska främjas enligt den svenska läroplanen, är det viktigt att skolelever får bekanta sig med fundamentalism som fenomen. Därför undersöker jag i denna uppsats vilken bild läroböcker ger av fenomenet. Enligt Kjell Härenstam finns det problem med att försöka framställa religioner på ett objektivt sätt i läroböcker. Detta eftersom författaren aldrig kan bortse från sina egna värderingar och kultur. ”Kunskap är alltid någons kunskap.” Därför ställer Härenstam den objektiva, positivistiska kunskapen mot det hermeneutiskt, vidgade perspektivet och menar att religioner bör belysas ur så många perspektiv som möjligt. Undersökningen omfattar sex stycken böcker där den äldsta är från 1997 och den nyaste från 2007.</p><p>Genom textanalys kommer jag fram till att fundamentalism inte ges så mycket utrymme i läroböcker. De former av fundamentalism som presenteras är främst kristen och muslimsk fundamentalism. Den kristna formen beskrivs som något som förekommer inom mindre församlingar och sekter och vänder sig mot modern vetenskap medan den muslimska formen beskrivs som ett fenomen som har ett större folkligt stöd än den kristna och främst vänder sig mot västvärldens influenser. Profana, hinduistiska och judiska former av fundamentalism förekommer också men inte alls i samma utsträckning. Den objektiva kunskapssynen är dominerande i böckerna medan de böcker som jag anser som bäst i undersökningen kombinerar både försök till objektiva framställningar med olika perspektiv på fenomenet och diskussionsfrågor som tar utgångspunkt i elevernas egna bilder av fundamentalism.</p>

<p>Detta arbete handlar om möjligheten att inkludera mystika erfarenheter i religionsundervisningen. Jag har utgått från en intervjustudie med lärare. Studien startade med tre huvudfrågor. För det första tillfrågades lärare om de i samklang med läroplan och kursplan kunde undervisa i mystik? För det andra ställdes frågan om det finns svårigheter och didaktiska dilemman som lärare möter i mystikundervisningen? Slutligen frågades om mystikundervisningen kan bidra till meningsfullt lärande?</p><p>Några lärare såg en möjlighet, några andra dementerade att mystikundervisningen ryms inom kurs- och läroplanens ramar. Lärarna exemplifierade svårigheter med olika elevgrupper och program samt hänvisade till relevant och objektivt material som ett problem. För svaret på tredje frågan var pedagogerna eniga och bekräftade vikten av elevnärheten och läroplanens mål att utgå från elevernas livsfrågor. Redovisningen genomfördes via tematiska perspektiv, didaktiska perspektiv, erfarenhetens perspektiv och lärarrollens perspektiv.</p>

<p>Syftet med denna uppsats var att objektivitetsgranska och undersöka vilka bilder av de fem stora livsåskådningarnas vardagsliv som förekommer i gymnasiala religionsläroböcker som är publicerade på 2000-talet. Objektivitetsgranskningen avsåg att kartlägga fyra läroböckers innehåll av vardagsbilder med tillhörande bildtexter samt dess estetiska utformning och dess innehållsliga värde i form av objektivitet, saklighet och nutidsanknytning.</p><p>Granskningen visade att läroböckerna innehöll en ansenlig mängd av schabloniserande bilder som föreställde livsåskådningarnas vardagsliv. Dessa schablonbilder tenderade att peka ut särskiljande drag i troende människors liv som representanter för det vanliga och vardagliga livet. Schablonbilderna ger signaler om att troende människor inom de berörda livsåskådningarna lever i en vardagskontext som är ceremoniellt styrd, främmande och exotisk. Granskningen visade också att det fanns, men i en mer blygsam utsträckning - bilder som hade en motsatt betydelse, det vill säga objektiva bilder som är aktuellt uppdaterade och sakligt beskrivande av och om troende människors vardagsliv.</p>

<p>Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om elever får likvärdiga kunskaper från olika skolor i religionsämnet i årskurs 7, 8 och 9. Och göra en jämförelse med vad lärare på gymnasiet från olika skolor förväntar sig att eleverna ska ha för kunskaper i religionskunskap när de börjar gymnasiet. Metoden för att undersöka detta var kvalitativa intervjuer. Totalt blev det sex intervjuer med lärare på grundskolan och två med lärare på gymnasieskolan. Intervjupersonerna är i olika åldrar och har arbetat olika länge som lärare men alla är behöriga lärare.</p><p>Resultatet av undersökningen visade på att eleverna inte får en likvärdig kunskap i religionsämnet på grundskolan. Det visade att i etik, livsfrågor, kristendomen och världsreligionerna så var undervisningen mest likvärdig och det var små skillnader mellan lärarnas innehåll i undervisningen. Men i andra livsåskådningar och estetiska uttryck i olika religiösa sammanhang så var det stora skillnader i lärarnas innehåll i undervisningen. Det visade även att elever har olika förkunskaper med sig från religionsämnet i grundskolan när de börjar läsa religionskunskap A på gymnasiet. Enligt gymnasielärarna berodde detta på vilken skola de gått i och vilken lärare de har haft. Enligt grundskolelärarna får eleverna lika mycket tid nerlagt på religionsämnet. Men vad som styr lärarnas urval kan vara en orsak till varför elever inte får en likvärdig kunskap. Men den största orsaken min undersökning visar på är att målen i kursplanen är otydliga och tolkningsbara. Det leder till att olika lärare gör olika tolkningar och elever får inte likvärdig kunskap. Gymnasielärarnas förväntningar skiljde sig åt. En av dem hade inga förväntningar alls eftersom hon av erfarenhet visste att de hade skilda förkunskaper. Den andra förväntade sig att eleverna skulle ha kunskap om världsreligionerna, etik och omvärldskunskap.</p>

<p>Syftet är att jag i min religionsdidaktiska studie ska undersöka hur kvinnor framställs i jämförelse med män i de fyra religionskunskapsböckernas avsnitt om judendomen. Om det nu finns en skev fördelning gällande det bild- och textmaterial som finns, hur kan man då förklara det? Syftet med uppsatsen är också att ta reda på i vilken mån dessa fyra läroböcker i religionskunskap kan uppfylla genusaspekten, då det står i kursplanerna att ”skolan aktivt och medvetet skall främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter”.</p><p>I uppsatsen utgår jag från följande frågeställningar:</p><ul><li>Hur framställs män respektive kvinnor i de fyra religionskunskapsböckernas avsnitt om judendomen?</li><li>Blir kvinnor och män i lika hög grad representerade i text och bild?</li><li>Om det finns en skev fördelning gällande representationen av män och kvinnor i bild- och textmaterialet, hur ska man förklara detta?</li></ul><p> </p>

<p>Det här arbetets huvudfrågeställning är: <em>Hur upplever Jehovas vittnen sin egen samt sina barns skolsituation?</em></p><p>Mitt eget antagande var att min egen undersökning kring denna frågeställning skulle ge mig ett svar, med andra ord vilka generella regler gäller när jag får en elev som har en annan trosuppfattning.</p><p>Jag ställde olika delfrågor som utgår i det stora hela från min huvudfråga. Vissa av delfrågorna presenteras här nedan:</p><ul><li>När och hur berättade ni i skolan om er tro? Hur blev ni då bemötta? Med denna fråga ville jag få reda på om ett gemensamt förfaringssätt från föräldrarnas sida fanns, samt om de hade en förväntan på bemötandet från läraren.</li><li>Har det varit/är det några problem som ni kan relatera till er tro?</li><li>Fanns det problem som direkt skulle kunna ha förebyggts, redan innan de uppstått?</li><li>Hur var er egen skolgång? Är det enklare att vara ett Jehovas vittne idag mot tidigare?</li><li>Finns det några mönster som går igen föräldrar-barn?</li><li>Skulle ni kunna tänka er att komma till klassen och berätta om er tro samt besvara frågor som kan dyka upp?</li><li>Är det en öppen dialog mellan föräldrar – barn, hemmet – skolan eller är det här något man inte vill prata om?</li></ul><p>Under rubrik 4 har jag gjort en jämförelse mellan Jehovas vittnens egen broschyr om skola och utbildning och vårt styrdokument Lpo 94. Där är syftet att se om de överensstämmer med varandra eller inte och i så fall var skiljer de sig åt.</p><p>Det här arbetet har inte som syfte att ta ställning för eller mot Jehovas vittnen som grupp utan syftar till att skapa en förståelse för hur det kan vara och hur skolan uppfattar elever och föräldrar som har en annan tro än deras egen.</p><p> </p>

<p>Syftet med min uppsats är att undersöka ifall det överhuvudtaget är rimligt att begära att en muslimsk elev ska integreras i den svenska skolan. Min uppsats är ur ett främst muslimskt, men också ur ett svenskt perspektiv. För att få svar på min fråga har jag valt följande frågeställningar:</p><p>- Hur skiljer sig ett muslimskt samhälle och muslimska normer från det svenska samhället?</p><p>- Vilka ”problemområden” finns för muslimska elever som går i en svensk skola?</p><p>- Hur ser det ut ute i skolorna? Existerar dessa problem i verkligheten?</p><p>Min slutsats av min undersökning är att det inte är rimligt att begära att endast muslimska elever ska integreras i den svenska skolan. Det handlar snarare om att skapa större förståelse, bland elever överhuvudtaget, för varandra. Att förstå och acceptera att man är olika på en del sätt, men lika på andra. Viktigast för att nå detta mål är att ha en dialog. Inser vi att vi har en hel del gemensam bakgrund kan vi lättare acceptera varandras olikheter. Ju mer vi vet om varandra, desto färre fördomar föds. Alla behöver vi integreras i dagens mångkulturella samhälle.</p>

Vad är etik? Varför är det viktigt? Hur skall man gå till väga? Dessa didaktiska frågor är utgångspunkten i denna rapport. Det här med etiska frågor har jag alltid tyckt varit intressant och när jag sedan genomgick min grundskollärarutbildning upptäckte jag hur viktigt det måste vara för barn att få jobba med dessa frågor i skolan. Dessutom insåg jag hur lite jag själv hade fått av etikundervisning under min egen grundskoletid. Etik och moral är två ord som ibland är svåra att skilja åt. Etik behandlar den intellektuella eller förnuftiga reflektionen över rätt/orätt och gott/ont. Moral visar sig i de faktiska handlingar som vi utför. Etik är ett begrepp som täcker in många frågor inom alla möjliga ämnesområden. I Lgr 80 står det klart och tydligt att man inom religionsämnet ska behandla livsfrågor, tro och etik och vidare ges det konkreta exempel på frågor som kan tas upp. I det senaste förslaget till Lgr 92 kan man i målbeskrivningarna utläsa den vikt som läggs vid frågor av det här slaget. Där har man dessutom lagt in ett nytt ämne, samhällslära, där etikfrågor på ett naturligt sätt kan knytas ihop över ämnesgränserna. För att ta reda på hur eleverna ställer sig till etikfrågor har jag gjort en enkätundersökning. Resultatet av den visar att etik och moralfrågor spelar en stor roll i elevernas liv. För att finna ut lärarnas ställningstaganden i frågan har jag redovisat undersökningar som gjorts tidigare. Mina egna erfarenheter visar också att alltför många lärare är ovana vid att behandla etiska frågor och att de finner det mycket svårt att undervisa i detta ämne. Jag visar därför också på en del modeller för hur undervisningen kan gå till. / Specialarbete på Grundskollärarlinjen med inr mot åk 1-7 ht 1993.

Etiska frågor griper in i varje människas liv och det blir allt viktigare för individens självkännedom att få bearbeta dessa frågor. För att klara av det behövs kunskap och redskap att utveckla vår förmåga till kritiskt tänkande. Osäkerheten är stor idag och det är inte lika självklart vilka värderingar och normer vi ska leva efter. Forskning visar också att barns intresse för etik och livsfrågor ökar, samtidigt som de känner en växande vilsenhet. Vi lärare blir allt viktigare personer som tillsammans med hemmet ska påverka och ansvara för elevernas framtid. Vi måste ge dem redskap att utveckla ett självständigt tänkande och handlande i moralfrågor. Via litteraturstudier har jag försökt skildra, och för min egen skull fördjupa mina kunskaper i, vad etik är och hur barns moralutveckling sker. Det här arbetet är en liten undersökning i hur lärare arbetar med etikfrågor i skolan idag. Jag har gjort några lärarintervjuer i tre olika skolor i centrala Sandviken för att undersöka hur etikundervisningen ser ut, om den överensstämmer med det som står i Lpo om etikundervisningen, samt vilka kunskaper läraren behöver. / Examensarbete på Vidarutbildningen av förskollärare och fritidspedagoger till grundskollärare, uppdragsutbildning, ht 1998.