During the last few decades, the Swedish population has shown an increased interest in investment fund savings, and more than 60% of Swedish citizens are saving through funds today. In addition to this, awareness on climate change and related risks has increased, which has contributed to a greater focus on corporate sustainability among Swedish companies. As a result of these trends, there has been an increase in fund companies that are basing their investments on certain ethical restrictions, in order for private investors to save ethically. The purpose of this study was to examine how ethical restrictions affect the financial performance of Swedish funds with regards to risk-adjusted return. Previous studies have focused on comparing ethical and traditional funds, but this study chose not to make any difference between the two types of funds. The study's relevance is based on how it can make private investors aware of which ethical restrictions that have a negative impact on the risk-adjusted return, and how much each restriction decreases the return. A total of 101 Swedish funds were analyzed. Information about each fund's performance measures were retrieved from Morningstar, and is based on three years development. Information about each fund's ethical restrictions were retrieved from Hållbarhetsprofilen and their information pamphlets. With data about the performance measures Sharpe ratio, Alpha, and Treynor ratio, three statistical models were defined and analyzed with multiple linear regression analysis. Each model's reliability was assessed with residual analysis; the models were adjusted and improved if necessary. Hypotheses were evaluated with significance testing to answer the research questions. The results indicate that exclusion of tobacco and gambling companies affect the risk-adjusted return of Swedish funds negatively, while exclusion of alcohol companies affect the risk-adjusted return positively. This implies that private investors should save their money in Swedish funds that exclude alcohol companies in order to avoid lower risk-adjusted return. / Fondsparandet i Sverige har under de senaste decennierna ökat kraftigt och idag sparar över 60% av befolkningen i fonder. Utöver detta har bland annat miljömedvetenheten hos befolkningen ökat, vilket har bidragit till ett ökat engagemang i hållbarhetsfrågor hos företag. I kölvattnet av dessa trender har allt fler svenska fondbolag valt att införa etiska restriktioner på deras investeringar, så att fondsparare på ett enkelt sätt ska kunna investera hållbart. Syftet med denna studie var att undersöka hur etiska restriktioner påverkar svenska fonders prestation med avseende på riskjusterad avkastning. Där tidigare forskning har fokuserat på att jämföra etiska och traditionella fonder, valde denna studie istället att inte göra någon skillnad mellan de två fondtyperna. Studiens relevans baseras på hur studiens slutsatser kan hjälpa småsparare att bli medvetna om vilka etiska restriktioner som hämmar avkastningen och vad varje restriktion kostar investerare i potentiellt förlorad avkastning. Totalt har 101 svenska fonder undersökts. Information som gäller fondernas prestationsmått har hämtats från Morningstar, och baseras på tre års utveckling. Information om fondernas etiska restriktioner har hämtats från Hållbarhetsprofilen och fondernas informationsbroschyrer. Med insamlad data om prestationsmåtten Sharpekvoten, Alfa, och Treynorkvoten, har tre modeller definierats som sedan analyserats med multipel linjär regressionsanalys. Modellernas tillförlitlighet har sedan utvärderats med residualanalys; modellerna förbättrades om det fanns belägg för det. Utifrån signifikanstest har hypoteser utvärderats för att besvara studiens frågeställningar. Studiens resultat pekar på att exkludering av företag inom tobak- och spelbranschen påverkar svenska fonders riskjusterade avkastning negativt, medan exkludering av företag inom alkoholbranschen påverkar den positivt. Detta betyder alltså att småsparare bör investera i svenska fonder som väljer bort företag inom alkoholbranschen för att undvika låg avkastning.

<p>The traditional view of middle managers is that they play a role to receive and deliver information upwards and downwards in the organization. With this position in the hierarchy the middle manager is said to feel stuck in the middle due to conflicting expectations from upper and lower levels in the organization. Researchers have provided theories whether the middle manager is needed or not in the modern organization. When organizational structure begins to change due to downsizing and decentralization the roles of the middle managers begin to change. With the organizational change theorists then argue about the different effects on the middle manager. But how does the middle manager actually perceive his or her role in the new organization?</p><p>This thesis aims at reaching a greater understanding of the middle manager’s perceived role within the organization and how the role is affected by the relationships with the upper management levels.</p><p>To answer the purpose of this thesis a qualitative method is used. A sample of 50 middle managers from four different organizations is taken from an inhouse database belonging to a research program in collaboration between Jönköping International Business School and Umeå University. The technique chosen is therefore to analyse secondary data originally collected in recent research within the field of middle management.</p><p>How the middle manager’s role is perceived differs between the individual middle manager and his or her experience, which indicates that the middle manager’s identity is the most influencing factor on the perceived role.</p> / <p>Den traditionella synen på mellanchefer är att de spelar en roll att ta emot och ge vidare information uppåt och neråt i organisationen. Med den här positionen i hierarkin sägs mellanchefen känna sig klämd i mitten på grund av motstridiga förväntningar från över och under-ordnade. Olika forskare har kommit med olika teorier om mellanchefen behövs i den moderna organisationen eller inte. När organisationsstrukturer börjar förändras på grund av nedskärningar och/eller decentralisering förändras mellanchefens roll. Teoretiker argumenterar om förändringarnas olika effekt på mellanchefen. Men hur uppfattar egentligen mellanchefen sin roll i den nya organisationen?</p><p>Den här uppsatsen syftar till att nå en större förståelse för hur mellan-chefen uppfattar sin roll i organisationen och hur denna roll påverkas av relationerna med de övre chefsnivåerna.</p><p>För att besvara syftet med den här uppsatsen har en kvalitativ metod använts. Ett urval på 50 mellanchefer från fyra olika organisationer har tagits från en intern databas tillhörande ett forskningsprogram i samarbete mellan Jönköping Internationella Handelshögskola och Umeå Universitet. Den valda tekniken är att analysera sekundärdata från forskning om mellanchefer.</p><p>Hur mellanchefen uppfattar sin roll skiljer sig mellan den individuelle mellanchefen och dennes erfarenhet. Detta visar att mellanchefens identitet är en nyckelfaktor till mellanchefens upplevda roll.</p>

The traditional view of middle managers is that they play a role to receive and deliver information upwards and downwards in the organization. With this position in the hierarchy the middle manager is said to feel stuck in the middle due to conflicting expectations from upper and lower levels in the organization. Researchers have provided theories whether the middle manager is needed or not in the modern organization. When organizational structure begins to change due to downsizing and decentralization the roles of the middle managers begin to change. With the organizational change theorists then argue about the different effects on the middle manager. But how does the middle manager actually perceive his or her role in the new organization? This thesis aims at reaching a greater understanding of the middle manager’s perceived role within the organization and how the role is affected by the relationships with the upper management levels. To answer the purpose of this thesis a qualitative method is used. A sample of 50 middle managers from four different organizations is taken from an inhouse database belonging to a research program in collaboration between Jönköping International Business School and Umeå University. The technique chosen is therefore to analyse secondary data originally collected in recent research within the field of middle management. How the middle manager’s role is perceived differs between the individual middle manager and his or her experience, which indicates that the middle manager’s identity is the most influencing factor on the perceived role. / Den traditionella synen på mellanchefer är att de spelar en roll att ta emot och ge vidare information uppåt och neråt i organisationen. Med den här positionen i hierarkin sägs mellanchefen känna sig klämd i mitten på grund av motstridiga förväntningar från över och under-ordnade. Olika forskare har kommit med olika teorier om mellanchefen behövs i den moderna organisationen eller inte. När organisationsstrukturer börjar förändras på grund av nedskärningar och/eller decentralisering förändras mellanchefens roll. Teoretiker argumenterar om förändringarnas olika effekt på mellanchefen. Men hur uppfattar egentligen mellanchefen sin roll i den nya organisationen? Den här uppsatsen syftar till att nå en större förståelse för hur mellan-chefen uppfattar sin roll i organisationen och hur denna roll påverkas av relationerna med de övre chefsnivåerna. För att besvara syftet med den här uppsatsen har en kvalitativ metod använts. Ett urval på 50 mellanchefer från fyra olika organisationer har tagits från en intern databas tillhörande ett forskningsprogram i samarbete mellan Jönköping Internationella Handelshögskola och Umeå Universitet. Den valda tekniken är att analysera sekundärdata från forskning om mellanchefer. Hur mellanchefen uppfattar sin roll skiljer sig mellan den individuelle mellanchefen och dennes erfarenhet. Detta visar att mellanchefens identitet är en nyckelfaktor till mellanchefens upplevda roll.

Inledning: Folkhälsomyndigheten utfärdade smittskyddsåtgärder särskilt riktade till alla som var 70 år och äldre när coronapandemin bröt ut. Smittskyddsåtgärderna innebar att alla över 70 år skulle undvika all icke nödvändig kontakt med människor utanför hushållet och att de skulle stanna hemma (isolera sig) i den mån det gick samt undvika folksamlingar. Åtgärderna har medfört negativa effekter på gruppens välmående relaterat till avsaknaden av sociala sammanhang och fysisk kontakt. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur fyrtiotalister upplevt den sociala omställningen som coronapandemin bidragit till. Metod: För att uppfylla studiesyftet görs insamling av data via genomförandet av kvalitativa intervjuer med 10 respondenter utifrån ett målstyrt urval. Resultat: Studiens resultat visar att pandemin medfört en kraftig social omställning för fyrtiotalisterna som utgjort basen för studien. Generationen har haft tydliga förväntningar kring hur deras ålderdom ska se ut och deras ekonomiska kapital har lett till ett gediget socialt kapital som de inte har kunnat få utlopp för. Detta har resulterat i generella känslor av nedstämdhet och en ilska och besvikelse som riktats både mot myndigheter och samhället i stort.  Slutsats: Det som noteras är en särskild resiliens eller motståndskraft hos fyrtiotalisterna som inte berörs i tidigare forskning. Denna motståndskraft kan finna sin förklaring i gruppens anpassning till digitala former av social kontakt och sociala samt ekonomiska kapital som är en följd av ett liknande habitus hos en stark generation. På grund av den negativa påverkan som pandemin haft på de äldres psykosociala välbefinnande behövs ytterligare forskning. / Generation born in the forties and the pandemic Introduction: The Swedish Public Health Agency issued infection control measures specifically aimed at everyone aged 70 and over when the Corona pandemic broke out. Thesemeasures have had negative effects on the well-being of the group, due to the lack of social context and physical contact. Aim: The aim of this essay is to investigate how people born in the 1940’s experienced the social change that the Covid-19 pandemic contributed to. Method: In order to fulfill the study purpose, data have been collected via qualitative interviews with 10 respondents, based on a goal-directed sample. Results: The results of the study show that the pandemic led to a major social change for the generation born in the 1940’s. This has resulted in general feelings of depression, anger and disappointment directed at both authorities and society at large. Conclusion: What is noted is a special resilience of the people born in the 1940’s that is not covered in previous research. Due to the negative impact of the pandemic on the psychosocial well-being of the elderly, further research is needed.

Studiens syfte är att undersöka hur samhällsplanerare i Karlstads kommun har hanterat de rådande restriktionerna gällande Covid-19 i sitt arbete samt huruvida Covid-19 och restriktionerna kan ha påverkat arbetet med det offentliga rummet i Karlstads kommun. Arbetet utfördes genom intervjuer med samhällsplanerare på Karlstads kommun som sedan transkriberades och analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Den första slutsatsen som drogs i undersökningen var att Karlstads kommun har hanterat och prioriterat deras arbete på flera sätt för att möta och följa de rådande restriktionerna. Ett exempel är att samhällsplanerarna förlorade kontakten med närmiljön men löste det genom att digitalisera arbetssättet. Den andra slutsatsen var att restriktionerna inte påverkat arbetet med det offentliga rummet mycket i dagsläget men att samhällsplanerarna har många spekulationer och ser flera potentiella effekter utav Covid-19 pandemin och de medförda restriktionerna i sitt arbete, dock är det fortfarande ett tidigt skede för att kunna konstatera det. En av de potentiella effekterna som nämndes var att invånarnas resmönster och kollektivtrafiken påverkats av restriktionerna. / The purpose of the study is to see how community planners in Karlstad municipality have handled the current restrictions regarding Covid-19 in their work and if Covid-19 and the restrictions may have affected the work with public space in Karlstad municipality. The work was carried out through interviews with community planners in Karlstad municipality, which were then transcribed and analyzed through a qualitative content analysis. The first conclusion drawn in the survey was that the community planners in Karlstad Municipality have managed and prioritized their work in several ways to meet and follow the current restrictions. One example is that community planners lost contact with the local environment but solved it by digitizing the working method. The second conclusion was that the restrictions did not affect the work with the public space in the current situation, but that the community planners have many speculations and see several potential effects of the Covid-19 pandemic and the resulting restrictions in their work, however, it is still an early stage to be able to state it. One of the potential effects mentioned was that residents' travel patterns and public transport may have been affected by the restrictions.

Pandemin covid 19 har påverkat människors liv på många sätt. På grund av restriktionerna pandemin medfört har många tvingats till en beteendeförändring av olika slag. Den beteendeförändring som denna undersökning har till syfte att undersöka är upplevelser av förändrade alkoholvanor samt dess orsaker under pandemin. Studien bygger på en kvalitativ ansats med 10 semistrukturerade intervjuer, som analyserats med en innehållsanalys. Studiens resultat visade att samtliga intervjupersoner upplevde en förändring av någon form i beteendet gällande deras alkoholvanor i samband med pandemin. Studiens slutsatser är att pandemins restriktioner var den främsta anledningen till att intervjupersonerna upplevde en beteendeförändring av sina alkoholvanor. Inköpsvanorna har förändrats då de inte längre inhandlat alkohol från Tyskland. Studien visade på en oförändrad eller minskad alkoholkonsumtion under pandemin, beträffande såväl tillfällen som alkohol förtärs som den faktiska volymen alkohol de totalt förtär. Upplevelser om tider på dygnet då alkohol intogs var oförändrat med en avvikelse. / Pandemic covid 19 has affected people's lives in many ways. Due to the restrictions caused by the pandemic, many have been forced to make a behavioral change of various kinds. The behavioral change that this study aims to investigate is experiences of changed alcohol habits and its causes during the pandemic. The study is based on a qualitative approach with 10 semi-structured interviews, which were analyzed with a content analysis. The results of the study showed that all interviewees experienced a change in some form of behavior regarding their alcohol habits in connection with the pandemic. The study's conclusions are that the pandemic's restrictions were the main reason why the interviewees experienced a behavioral change in their alcohol habits. Shopping habits have changed as they no longer buy alcohol from Germany. The study showed an unchanged or reduced alcohol consumption during the pandemic, regarding both occasions when alcohol is consumed and the actual volume of alcohol they consume in total. Experiences about times of the day when alcohol was consumed were unchanged with a deviation.

Restriktionerna och rekommendationerna införda för att bromsa besmittningen av Covid-19,har implicerat en livsstilsförändring hos individen. Restriktionerna har hindrat människanfrån att delta i sociala sammanhang som var normen innan pandemin ochrekommendationerna har uppmuntrat individen att förändra delar av sin livsstil, i syfte attanpassa sig till de nya samhällsförutsättningarna. Uppoffringarna som individen har behövtgöra, intresserade i synnerhet den sociala dimensionen. Till följd av de minskade socialainteraktionen mellan individerna i samhället, har den ekologiska dimensionen upplevtoväntade förmåner. Man kan i stort sett säga att restriktionerna har gjort individens livsstilmer hållbar, ur en ekologisk synpunkt. De ekologiska fördelarna med restriktionernaförväntas dock försvinna när de så småningom lyfts, om inte livsstilen som individen harbedrivit hittills, behålls kvar. För att detta ska ske, behöver den nya, hållbara livsstilen blinormen för standarden för hälsa och välstånd som finns i samhället. Kulturen som driversamhället ska därför präglas av individens hållbara idéer, tankar och handlingar.Den hållbara livsstilsförändringen har varit startpunkten för denna undersökning. Syftet medstudien är att undersöka ifall individen är villig att fortsätta leva efter livsstilen som bedrevsunder pandemin och hur individens inställning till hållbar livsstil i framtiden har förändratsmed införandet av restriktionerna. Under arbetets gång kommer individens beteenden och valatt problematiseras utifrån två teorier som det teoretiska ramverket består av: kulturellresiliens och hållbart medborgarskap. För att uppnå syftet användes en enkätundersökningsom datainsamlingsmetod, där 70 personer svarade och en blandning av en tematiskinnehållsanalys och en deskriptiv statistisk analys som analysmetod. Av resultatet framgår atten stor del av respondenterna är för en fortsatt användning av klimatfrämjanderekommendationer som riktlinje för en mer hållbar livsstil. Samtidigt, har restriktionernapåverkat individen negativt ur en social synpunkt, men medvetenheten att miljön gynnas avdet är något som anses vara positivt av individen. / The social constraints and recommendations that were introduced to mitigate the spread ofCovid-19 virus, has had implications on the individual’s lifestyle, making it more sustainable.The social constraints have prevented the individual from taking part in any social activitieswith numerous people, but the recommendations have motivated the population for a changein some parts of their lifestyle to better accommodate the forced changes many communitieshave experienced due to the pandemic. The sacrifices that the individual had to make werefocused on its social sphere and as a result of that, the environment has experiencednumerous benefits. The pandemic has made the individual’s lifestyle more sustainable for theenvironment. These environmental benefits though, are expected to disappear when thepandemic is over and the social constraints ceases. Although, if this more sustainable lifestylecould continue, this would be a great opportunity to make a step in the right direction. Thiscould only happen if it becomes the new norm for what a good and sustainable lifestyleshould be lived. The culture, with its norms, should therefore be influenced by theindividual’s sustainable ideas, thoughts and actions.The change into a more sustainable lifestyle has been the starting point of this study. Thepurpose of this paper is to examine if the individual is willing to accept a more sustainablelifestyle and if its attitude towards environmentally conscious lifestyle has changed since theintroduction of sustainable recommendations. During the course of the paper, the individual’sattitudes and choices will be problematized through two theories that makes up the theoreticalframework of this study: cultural resilience and sustainable citizenship. To achieve thepaper’s main purpose, a survey was sent digitally, and 70 people answered, and a mixedmethod approach was used to analyse the result. The survey’s outcome was that the strongmajority of individuals would keep the sustainable recommendations as guidelines towards amore sustainable lifestyle. Besides that, the social constraints have influenced the individual’ssocial sphere negatively, but they have also contributed to many advantages for theenvironment.

Introduktion: Pandemin slog hårt mot samhället och idrottsrörelsen då restriktionerna hindrade idrottare från att träna som tidigare. Studier har visat att pandemin har påverkat många idrottare emotionellt och psykiskt. Enligt självbestämmandeteorin är det viktigt att möta de tre psykologiska behoven av kompetens, autonomi och samhörighet för att öka motivation. Syftet med denna studie var att undersöka hur ledare upplevt restriktionernas påverkan på lagets motivation samt vilka strategier tränarna har använt för att stödja motivation. Metod: Detta är en kvalitativ studie med både induktiv och deduktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem ledare med olika utbildning och erfarenhet. Analysen av intervjuerna utfördes genom kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Utifrån intervjuerna identifierades temat Pandemin har utmanat ledarnas arbete och vidgat deras användande av motiverande strategier samt kategorierna Idrottarna har påverkats negativt av pandemin, Viktigt att stärka idrottarnas kompetens, Uppmuntra självbestämmande för att behålla motivation, Samhörigheten påverkar motivation och Utbildade ledare främjar motivation.  Slutsats:  Strategier som ledarna använde för att stödja motivation var bland annat att sätta individuella mål, låta idrottarna få påverka sin träning, teambuilding och utveckla baskunskap. Det finns behov av vidareutbildning i motivationsstrategier för ledare där fysioterapeuter skulle kunna ha en viktig roll. Vi ser ett behov av vidare forskning för att öka kunskapen kring hur motivation påverkas av en pandemi och hur ledare kan hantera liknande situationer i framtiden.

The purpose of this study is to examine how elite sports clubs and broad sports clubs inSweden, have been affected and managed the covid-19 pandemic. Also to do a comparative study in how broad-versus-elite sports clubs have been affected and handled the pandemic. The empirics were collected with the help from eight qualitative, semi-structured, digital interviews with various high-ranking people in eight different sports clubs. The essay is based on three different theories and models, namely Pettigrews model, the contingency theory and the situation-adapted leadership.  The study shows a number of differences in how broad-versus-elite sports clubs have been affected and handled the pandemic. Elite sports clubs have been allowed to carry out their activities to a greater extent than the broad sports clubs. Financially, the broad sports clubs have performed better than the elite sports clubs. The motivation among the employees has been lower among the broad sports clubs during the pandemic. The management of the pandemic´s various effects has mainly been handled through an increased digitization process.  In summary, it is possible to distinguish that the broad and elite sports clubs have been affected and handled the pandemic and the restrictions in different ways. / Syftet med denna studie är att undersöka hur elitidrottsklubbar och breddidrottsklubbar i Sverige, har påverkats och hanterat covid-19 pandemin. Samt att göra en komparativ studie i hur bredd- kontra elitidrottsklubbarna har påverkats och hanterat covid-19 pandemin. Empirin samlades in med hjälp av åtta stycken kvalitativa, semi-strukturerade och digitala intervjuer med diverse högt uppsatta personer i åtta olika idrottsklubbar.  Uppsatsen utgick ifrån tre olika teorier och modeller, nämligen Pettigrews modell, kontingensteorin och det situationsanpassade ledarskapet.  Studie visar på ett antal skillnader i hur bredd- kontra elitidrottsklubbarna har påverkats och hanterat pandemin. Elitidrottsklubbarna har fått utöva sin verksamhet i större utsträckning än breddidrottsklubbarna. Ekonomiskt har breddidrottsklubbarna klarat sig bättre än elitidrottsklubbarna. Motivationen bland medarbetarna har varit lägre hos breddidrottsklubbarna under pandemin. Hantering av pandemins olika effekter har främst hanterats via en ökad digitaliseringsprocess.  Sammanfattningsvis går det att urskilja att bredd- och elitidrottsklubbarna har påverkats och hanterat covid-19 pandemin och restriktionerna på olika sätt.

No description available.