Bakgrund: Att leva med njursvikt kan innebära att patienterna upplever utmaningar, exempelvis angående att följa en viss diet och hantering av känslor som uppkommer på grund av detta. Detta påverkar även sjuksköterskor och anhöriga. Problem: Sjuksköterskor och anhöriga anser att vården av patienter med njursvikt kan underlättas om de blir välinformerade. Det framkommer dock att informationen inte alltid individanpassas efter patientens behov. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av att följa diet- och vätskerestriktioner vid njursvikt. Metod: Kvalitativ litteraturstudie med beskrivande syntes, baserat på 10 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Två teman framkom efter analysen, utmaningar till förändring samt att uppnå acceptans. Att få information från vårdpersonal är en framträdande del i patienternas liv när det kommer till deras restriktioner och kan innebära svårigheter om den inte individanpassas. En del patienter hade svårt att följa restriktionerna vilket kunde bero på förlusten av sitt tidigare liv och vanor. Stöd från anhöriga kunde hjälpa patienterna att lättare följa restriktionerna genom exempelvis påminnelser och råd. Andra lyckades acceptera dem genom att bland annat använda sig av egna strategier och rutiner. Slutsats: Det finns många utmaningar i att följa restriktioner vid njursvikt. Det är då viktigt att patienterna erhåller stöd från exempelvis sjuksköterskor och anhöriga. / Background: Living with kidney failure can create challenges for the patient’s, such as following a certain diet and as a cause of this also management of feelings. This also affects nurses and relatives. Problem: Nurses and relatives believe that the care of patients with kidney failure may be facilitated if they are well informed. However, it appears that the information is not always individualized according to the patients need. Aim: To describe patients’ experiences of following diet and fluid restrictions while having a kidney disease. Method: A qualitative literature review with descriptive synthesis, based on 10 qualitative and scientific articles. Results: Two themes arose from the analysis, “challenges to change” and “to reach acceptance”. To receive information from medical staff is a prominent part of the patients’ life when it comes to their restrictions and if it’s not individualized it can cause difficulties. Some patients had difficulties in following the restrictions, which could be due to the loss of their previous lives and habits. Support from relatives could help the patients to follow the restrictions, for example through reminders and advices. Others managed to accept them by using their own strategies and routines. Conclusion: There are many challenges to following restrictions when having a kidney disease. It is important that patients receive support from, for example, nurses and relatives.

Denna studie handlar om hur pedagoger i förskolan har upplevt de förutsättningar de haft för att kunna ställa om den pedagogiska verksamheten utifrån de restriktioner som finns för förskolans verksamhet som en följd av Covid-19-pandemin. Studiens syfte har varit att förstå vilka förutsättningar som pedagoger, som har arbetat i förskolan under Covid-19-pandemin, har upplevt att de har haft för att kunna ställa om förskolans pedagogiska verksamhet. Den har även syftat till att förstå vilken påverkan som Covid-19-pandemins restriktioner för förskolans verksamhet och hur pedagoger har kunnat anpassa sig efter dessa. Studien är gjort genom en kvantitativ enkätundersökning och studiens data har analyserats och diskuterats utifrån det sociokulturella perspektivet på lärande. De begrepp som har hjälp till att förstå och analysera den kvantitativa enkätens data är Medierande resurser, kontext, den mer kompetente kamraten och väglett deltagande. Studiens behandlar också och diskuterar vilka kompetenser som krävs för att pedagoger ska klara av att ställa om och anpassa förskolans pedagogiska verksamhet utifrån de förändrade förutsättningarna som Covid-19-pandemin har skapat. Studiens resultat visar att restriktionerna för förskolans verksamhet i stor utsträckning påverkar hur pedagoger numera kan bedriva pedagogisk verksamhet och att Covid-19-pandemins restriktioner påverkar de faktorer som skapar förutsättningar för att bedriva pedagogisk verksamhet.

No description available.

Rökning är en av de främst förebyggbara riskfaktorer och en av de största folkhälsoproblem, den omfattas av Agenda 2030 och svensk folkhälsopolitik. Covid-19 är virus som sprider sig väldigt snabbt över hela världen och är deklarerad till pandemin som pågår fortfarande. Inga bevis finns för närvarande om att rökning är en riskfaktor för insjuknade i Covid19 däremot finns det bevis att rökning är riskfaktor för svårare grad av insjuknande. Året 2019 i juli infördes en ny tobakslag (2018:2088) i Sverige om rökfria utomhusmiljöer som allmänheten har tillträde till. Syfte: var att undersöka hur kvinnliga rökare upplevt de senaste årens restriktioner kring rökning och Covid-19 pandemin samt hur detta har påverkat deras rökvanor. Metod: Kvalitativ studie, arbetet baseras på nio semistrukturerade intervjuer. Urvalet är kvinnor mellan 30 och 65 år gamla som bor i Stockholms län och har rökt under pandemin. Kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Tre teman: Förändrade beteenden: Minskning av rökningen, regler respekteras, respekt för människor i omgivningen; Oförändrat beteende: Fortsätter att röka; Pandemins konsekvenser: minskad frihet och ständig rädsla. Slutsats: Rökningen bland studiedeltagarna har minskat men det är svårt att säga om det är pandemin eller rökrestriktioner som har påverkat dem, däremot är det säkert att arbetsplatsen har påverkan på rökningen. Pandemin har påverkat allas liv, minskat friheten och socialt liv och gett oro. / <p>Betyg i Ladok 220112.</p>

Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan personlighet och normativt beteende, i denna studie definierat som hygienbeteende i följandet av rekommendationer för COVID-19. Studien undersökte även sambandet mellan personlighet och rädsla för COVID-19, samt könsskillnader i hygienbeteende och rädsla för COVID-19. Studiematerialet utgjordes av svaren från en enkät (N = 160). Enkäten mätte personlighet utifrån NEO-FFI-3 och rädsla för COVID-19 (FCV-19S), samt följandet av rekommendationer för COVID-19 (hygienbeteende). Resultaten visade att hög grad av målmedvetenhet korrelerade positivt till att följa rekommendationerna och att hög grad av känslomässig instabilitet och vänlighet korrelerade positivt med rädsla för COVID-19. Studien fann även att kvinnor rapporterade högre i rädsla för COVID-19, samt en högre anpassning i beteende för att följa rekommendationerna. Resultaten går i linje med tidigare forskning, men framtida forskning bör vidare undersöka sambandet mellan personlighet och rädsla för COVID-19, samt om det kan finnas kulturella skillnader. / The aim of the study was to examine the relationship between personality and normative behavior, defined as compliance to recommendations, and the relationship between personality and fear of COVID-19. The study also examined gender differences in compliance to recommendations and fear of COVID-19. The sample consisted of Swedish university students (N = 160). Questionnaires were used to collect data, and it measured personality (NEO-FFI-3), fear of COVID-19 (FCV-19S) and compliance to recommendations. The results showed that individuals with high scores on conscientiousness were more likely to comply with the recommendations. High scores on neuroticism and agreeableness were positive correlated with high fear for COVID-19. Women reported higher fear for COVID-19 and were more likely to comply with the recommendations. These results are in line with previous research, but future research need to investigate the relationship between personality and fear of COVID-19 and if there are any cultural differences.

År 2020 slog coronapandemin till i norden och ett av de områden som kom att bli drabbat var Greater Copenhagen vilket är ett samarbete mellan Sverige och Danmark med Öresundsbron som förbindelse. Restriktionerna som begränsade antalet människor som kunde vistas på en och samma plats var en av de primära åtgärderna för att minska smittspridningen av Covid-19 och till följd påverkades Greater Copenhagens rörelsemönster inklusive Öresundsbrons. Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera rörelsemönstret över Öresundsbron under Covid-19-pandemin 2019 till 2021, samt föra en diskussion gällande Greater Copenhagens hantering av rörelsemönstret och restriktionerna under pandemin. Metod: För att få svar på frågeställningarna har det samlats in sekundärdata från olika institutioner och författare. Vidare kommer detta att jämföras och diskuteras med hjälp av teori och tidigare forskning. Resultat: Det framkom att coronapandemin haft en inverkan på Greater Copenhagens rörelsemönster och framförallt Öresundsbron. Med en minskning av cirka 3 000 000 fordon mellan åren 2019-2020 till följd av restriktioner och Danmarks gränsstängning. Det framkommer att under sommarmånaderna 2020 och 2021 var trafiken som allra högst. Vidare noteras att antalet fordon över Öresundsbron som mest var 5 496 bilpendlarresor per dag under 2019 medan motsvarande statistik för 2020 visar att siffran endast var 2 025 bilpendlarresor per dag. Detta visar att utvecklingen av rörelsemönstret drabbats av pandemin. / In 2020, the corona pandemic began spreading through the Nordic countries and one of the affected areas was Greater Copenhagen, which is a collaboration between Sweden and Denmark which are connected through the Öresund bridge. When restrictions were introduced, these became the primary measures to reduce the spread of Covid-19 and as a result, Greater Copenhagen's movement patterns, including the Öresund Bridge, were affected. Purpose: The purpose of the thesis is to analyze the movement pattern over the Öresund Bridge during the Covid-19 pandemic 2019 to 2021, and to have a discussion regarding Greater Copenhagen's handling of the movement pattern and the restrictions during the pandemic. Method: To answer the questions, secondary data was collected from various institutions and authors. Furthermore, this will be compared and discussed with the help of theories and previous research. Results: It emerged that the corona pandemic had an impact on Greater Copenhagen's movement patterns and, above all, the Öresund Bridge. With a reduction of approximately 3,000,000 vehicles between the years 2019-2020 as a result of restrictions and the border closure of Denmark. It appears that during the summer months of 2020 and 2021, traffic was at its highest. Furthermore, it is noted that the number of vehicles over the Öresund Bridge was 5,496 car commuter trips per day in 2019, while the corresponding statistics for 2020 show that the figure was only 2,025 car commuter trips per day. This shows that the development of the movement pattern was affected by the pandemic.

I början av 2020 drabbades världen av Covid-19, och med pandemins intåg följde restriktioner för allmänheten av olika slag. WHO klassade äldre människor över 60 år som en riskgrupp och de tvingades till skyddande hälsobeteenden, som bland annat att undvika att ta emot besök i sitt hem som inte är helt nödvändigt, samt undvika folktäta platser. Många gemensamma aktiviteter i samhället stängdes ned vilket resulterade i att många äldre människor isolerades i sina hem. Syftet med denna scoping review har varit att kartlägga vad befintlig forskning visar avseende hur äldre människor påverkats av restriktioner som Covid-19 inneburit. Studien innehåller både kvalitativa och kvantitativa artiklar och analysen har gjorts tematiskt respektive narrativt. Resultatet visar att äldre människor blev ensammare under pandemin men att det inte nödvändigtvis var till det negativa. / In 2020, WHO declared COVID-19 pandemic, and to control/minimize the spread of COVID-19 restrictions were enforced of varying degree around the world. The WHO classified older people over the age of 60 as a risk group and they were forced into protective health behaviors, including avoiding unnecessary visits to their homes and avoiding crowded places. Many of the common activities in the community were shut down and older people werei solated in their homes. The purpose of this scoping review has been to map what existing research shows regarding how older people were affected by restrictions during COVID-19. The study contains both qualitative and quantitative articles and the analysis has been done thematically and narratively.The results show that older people became more lonely during the pandemic but the loneliness was not necessarily negative.

Multi-armed bandits (MABs) have been studied extensively in the literature and have applications in a wealth of domains, including recommendation systems, dynamic pricing, and investment management. On the one hand, the current MAB literature largely seems to focus on the setting where each arm is available to play at each time step, and ignores how agents move between the arms. On the other hand, there is work that takes the movement between arms into account, but this work models the problem as a Markov decision process and applies generic reinforcement learning (RL) algorithms, like Q-learning. This thesis examines an extension of the MAB problem to a setting where the set of available arms at each round depends on which arm was played in the previous round. In this formulation the arms are nodes in a graph, and arms that can be played successively are connected via edges. We denote this the Graph Bandit (GB) problem. We show that under certain conditions the optimal action is governed by a stationary policy. Furthermore, we develop an algorithm that leverages the graphical structure of the problem to find this policy when the reward distributions are perfectly known, and denote this algorithm the Q-graph. When the reward distributions are unknown, we show how to leverage the Qgraph algorithm together with standard sampling algorithms like Thompson sampling and upper confidence bound to create an online learning algorithm that provably achieves logarithmic regret. Finally, this regret-bound is supported in numerical simulations, and it is illustrated how the proposed Q-graph algorithm outperforms generic algorithms from the MAB and RL communities. / Flerarmade banditer (FAB) har studerats omfattande i litteraturen och har applikationer inom en mängd domäner, såsom rekommendationssystem, dynamisk prissättning och finans. Å ena sidan verkar det som at en stor del av litteraturen fokuserar på situationen där alla armar är tillgängliga att spela vid varje tidssteg och ignorerar hur agenten rör sig mellan armarna. Å andra sidan finns det arbete som tar till hänsyn hur agenten rör sig mellan armarna men det arbetet modellerar systemet som en Markovprocess och använder sig av generiska inlärningsmetoder, såsom Q-learning. Den här uppsatsen undersöker en utvidgning av FAB-problemet till en situation där mängden tillgänliga armar vid varje runda beror på vilken arm som spelades i den föregående rundan. I denna formulering är armarna noder i en graf och armar som kan spelas i på varandra följande rundor är anslutna via kanter. Vi kallar det här problemt Grafbanditen. Vi visar att under vissa förutsättningar bestäms det optimala aggerandet av en stationär policy. Vi utvecklar också en algoritm som utnyttjar den grafiska strukturen i problemet för att beräkna denna policy när distributionerna hos alla armar är kända. Denna algoritm får namnet Q-grafen. När distributionerna är okända visar vi hur Q-grafen kan användas tillsammans med Thompson sampling eller upper confidence bound-metoder för att skapa en online inlärningsalgoritm som bevisligen uppnår logaritmisk regret. Slutligen stöds de teoretiska resultaten via numeriska simuleringar som illustrerar att Q-grafen är överlägsen många generiska inlärningsalgoritmer.

The Swedish criminal proceedings are structured, partly based on a preliminary investigation and partly based on a main hearing. The preliminary investigation aims to investigate whether a crime has been committed, and who may be held responsible for the crime. The main hearing aims to determine, in a legally secure manner, whether the suspect can be held responsible for the crime.  During the investigation, the suspect can be detained, if there is a risk that the suspect will interfere with the investigation. The suspect can also be subjected to restrictions, which means that they can’t contact other people outside the detention facility. Furthermore, the restrictions can keep the suspect from meeting other detained individuals, resulting in total isolation and mental health issues. The purpose of the restrictions is to prevent the suspect from harming the investigation by contacting other people or fellow suspects. The necessity of restrictions is related to the procedural principles in court. The principles entail that witnesses generally must be heard in court, regardless of whether they have been heard by the prosecutor or police during the preliminary investigation. The reason is to provide the court with the best possible conditions to conduct a thorough assessment of the evidence. Therefore, the preliminary investigation becomes particularly vulnerable regarding witness testimony since the suspect may influence the witnesses by threats or violence. The division in the criminal proceedings, between the preliminary investigation and the main hearing, promotes the use of detentions and restrictions, particularly in cases of more severe criminality. The division can be described as a conflict between the interests of efficiency and legal security. The interest in efficiency is expressed through the preliminary investigation and the judicial system’s ability to resort to coercive measures. This ensures that the legal system can investigate and prosecute crimes. The interest in legal security is expressed through the main hearing and the procedural principles in court. This ensures that no one is wrongfully convicted. The purpose of this study is to investigate which application problems that may occur when the judicial system applies the restriction legislation. Is there room for a different interpretation of the law? Can the law be applied differently based on the purposes of the law? If the law can’t be applied differently, what revisions are necessary to align it with its intended purposes?

Under Covid-19 pandemin hamnade samarbetet mellan förskolan och hemmet på sin spets efter att restriktioner infördes i verksamheten. Denna studie syftar till att försöka förbättra förståelsen för hur vårdnadshavare upplevde sitt inflytande i förskoleverksamheter under denna period.  Min studie utgår från en livsvärldsfenomenologisk teori och insamlandet av empirin har skett genom semistrukturerade intervjuer. Nio vårdnadshavare intervjuades och deras svar analyserades genom analysmetoden Tolkande fenomenologiskt perspektiv (IPA). Från analysen framkom det att vårdnadshavarna upplevde ett behov av stöd och kommunikation och kände sig isolerade och mindre delaktiga på grund av pandemins begränsningar. Detta påverkade deras mellanmänskliga relationer och upplevda inflytande. Det visade sig att socioekonomiska faktorer och tillgång till resurser som teknologi och språkförståelse spelade stor roll i deras möjligheter till delaktighet och inflytande. Studiens slutsats lyfter att det finns ett stort behov av att utveckla mer motståndskraftiga kommunikationsstrategier inom förskoleverksamheten. Detta för att bevara en stark koppling mellan vårdnadshavare och pedagoger, särskilt under krissituationer. Strategierna behöver utvecklas till att inkludera vårdnadshavare med olika modersmål och socioekonomiska bakgrunder. Studien lyfter också vikten av att etablera tydliga riktlinjer för att hantera kriser, då den nuvarande läroplanen inte lyckas upprätthålla vårdnadshavares inflytande. Slutligen understryker studien att ett bibehållet eller ökat upplevt inflytande bland vårdnadshavare leder till ett ökat engagemang i att möta personalen halvvägs vid problem, vilket underlättar en positiv dynamik genom krissituationer. / During the Covid-19 pandemic, the collaboration between preschools and homes was put to the test after restrictions were introduced in the operations. This study aims to improve the understanding of how guardians perceived their influence in preschool activities during this period. My study is based on a lifeworld phenomenological theory, and the collection of empirical data was carried out through semi-structured interviews. Nine guardians were interviewed, and their responses were analyzed using the Interpretative Phenomenological Analysis (IPA) method. The analysis revealed that the guardians experienced a need for support and communication and felt isolated and less involved due to the pandemic's limitations. This affected their interpersonal relationships and perceived influence. It was found that socioeconomic factors and access to resources such as technology and language understanding played a significant role in their opportunities for participation and influence. The study's conclusion highlights that there is a great need to develop more resilient communication strategies within preschool operations. This is to maintain a strong connection between guardians and educators, especially during crisis situations. The strategies need to be developed to include guardians with different mother tongues and socioeconomic backgrounds. The study also emphasizes the importance of establishing clear guidelines for handling crises, as the current curriculum fails to maintain guardians' influence. Finally, the study underlines that maintained or increased perceived influence among guardians leads to increased engagement in meeting the staff halfway when problems arise, facilitating a positive dynamic through crisis situations.