Syftet med denna artikel var att undersöka sambandet mellan efterlevnad av covid-19 restriktioner och tidsperspektiv hos universitetsstudenter. För att undersöka sambandet användes Swedish Zimbardo time perspective inventory (S-ZTPI), utvecklad av Carelli et al(2011) och ett frågeformulär som vi utformat för att gradera efterlevnad av covid-19 restriktioner och rekommendationer (α >.9). Frågeformuläret bestod av 28 frågor där deltagare svarade på en femstegs likertskala. Varje fråga hörde till en av sex kategorier: fysisk distansering, social distansering, vårdbelastning, munskydd, handhygien och personligt ansvar. 92 (54 kvinnor, 38 män) universitetsstudenter från svenska universitet i åldrarna 18-30 besvarade enkätfrågorna. Pearssons korrelationstest visade signifikanta positiva samband mellan framtid positiv (FP), framtid negativ (FN), kvinnligt kön och grad avefterlevnad restriktionerna. Vid en stepwise regressionsanalys kvarstod det signifikanta sambandet mellan FP och totalpoäng för restriktionerna. Framtid positiv verkar vara den starkaste prediktorn för att svenska universitetsstudenter ska följa covid-19 restriktioner och rekommendationer. Därav bör en kommunicera restriktionerna på ett sådant sätt som visar på en positiv framtid vid efterlevnad av restriktioner och rekommendationer. / The aim of this study was to investigate the association between compliance with covid-19 restrictions and the time perspective of university students. Time perspective was established using the Swedish Zimbardo time perspective inventory (S-ZTPI), developed by Carelli et al(2011). In order to gauge participants compliance to restrictions, a set of 28 questions were developed in which participants answer on a five point Likert-scale (α >.9). Every question belonged to one of six categories: physical distancing, social distancing, healthcare load, face masks, hand hygiene and personal responsibility. This survey was answered by a total of 92 (54 women, 38 men) Swedish university students. A Pearson's test showed significant positive correlation between the time perspective future positive (FP) and likeliness to follow covid-19 restrictions. There were two other factors that were also significant in likeliness to follow covid-19 restrictions to a lesser degree. The first of these two factors were the time perspective future negative (FN). The second factor being gender, women were shown to follow covid-19 restrictions significantly better than men. After a stepwise regressionanalysis, future positive remained as a strong predictor of likeliness to follow covid-19 restrictions. Future oriented time perspectives are a strong predictor for likeliness to follow covid-19 restrictions. Future communication of restrictions should focus on a positive future if people comply with the restrictions and recommendations.

Restriktioner som har förelegat under Covid-19 pandemin har påverkat stora delar av våra samhällen. I Sverige har invånarna blivit uppmanade att hålla sig hemma i fullaste mån, arbeta hemifrån och minska sina sociala kontakter. I sin tur har vanliga beteendemönster till och från arbeten ändrats och relationer till offentliga rummet har påverkats. Detta arbete reder ut hur Covid-19 pandemin har påverkat användandet av offentliga platser med hjälp av en enkätstudie. Arbetet undersöker om det finns skillnader bland olika könsgrupper i användandet av offentliga platser under pandemin samt vilka platser som varit mest attraktiva under pandemin. Studien innefattar även kvalitativa inslag för mer djupgående analyser. I studien visar det sig att grönområden har varit mer uppskattade än offentliga platser som torg, där våra sociala umgängen tidigare ägt rum. Skillnaderna mellan könen är i stort väldigt små men det finns lite olikheter i brukbarheten av offentliga platser. Troligtvis kommer vanor som har skapats under Covid-19 pandemin fortgå och vi behöver se över våra offentliga platser så dessa är brukbara även under pandemier.

Introduktion: Fysisk aktivitet har positiva effekter både på den psykiska och fysiska hälsan och är en friskfaktor till många folksjukdomar. Covid-19-pandemin kan genom restriktioner och nedstängningar ha påverkat den fysiska aktiviteten hos barn negativt och ökat risken för långvariga stillasittande beteenden. Syfte: Syftet med den här studien är att studera föräldrars och målsmäns uppfattning om deras barns fysiska aktivitet givet Covid-19-pandemin, i två kommuner. Metod: Studien är en empirisk studie som genomförts via en enkätundersökning. Studiepopulationen är föräldrar och målsmän till barn som går i åttondeklass på en skola i två olika kommuner. Skolorna valdes genom ett bekvämlighetsurval. Enkäten utformades i EU Surveys. En pilotenkät skickades först ut innan den riktiga enkäten, som sedan skickades ut till 213 föräldrars och målsmäns mailadresser. Resultat: Totalt svarade 67 föräldrar och målsmän inom två kommuner i Sverige på enkäten vilket gav studien en svarsfrekvens på 31 procent. Majoriteten av föräldrar och målsmän anser att deras barns fysiska aktivitet har påverkats under Covid-19-pandemin. De mest påverkande faktorerna, enligt föräldrars och målsmäns uppfattning, var nedstängningsåtgärder, försiktighet samt tillgänglighet till fysiska aktiviteter, inklusive sport. Majoriteten av respondenterna uppfattar att skolan inte bidragit till den fysiska aktiviteten samt att deras barn är mer stillasittande idag jämfört med innan Covid-19-pandemin. Slutsats: Föräldrars och målsmäns uppfattning i de två kommunerna är att deras barns fysiska aktivitet har påverkats givet Covid-19-pandemin. Studien pekar på ett behov av policyer för att prioritera barns fysiska aktivitet givet Covid-19-pandemin. Ytterligare forskning behövs för att utforska vilka effekter pandemin har på den fysiska aktiviteten hos barn. / Introduction: Physical activity has positive effects on both mental and physical health and is a protective factor for many common diseases. The Covid-19 pandemic may have, through restrictions and closures, negatively affected the physical activity of young people and thereby increased the risk of prolonged sedentary behaviour. Aim: The aim of this study is to study parents’ and guardians’ perceptions of their children's physical activity given the Covid-19 pandemic, in two municipalities. Method: This is an empiric study conducted via a survey. The study population is parents and guardians of children in eighth grade at a school in two different municipalities. The schools were chosen through a convenience selection. The survey was hosted in EU Surveys. A pilot test was conducted, and then the final survey was then emailed to 213 parents and guardians. Results: A total of 67 parents and guardians in two study locations in Sweden responded to the survey for a response rate of 31%. Most parents and guardians believe that their children's physical activity was affected during the Covid-19 pandemic. Contributing factors, as described by parents and guardians, were school closure measures, fear of infection and accessibility of physical activities, including sports. The majority of the respondents perceive that the school has not supported physical activity and that their children are more sedentary today compared to before the Covid-19 pandemic. Conclusion: Parents and guardians in both study locations state that their children's physical activity has been affected by the Covid-19 pandemic The study indicates a need for policies to prioritise children’s physical activity following the Covid-19 pandemic. Further research is needed to explore the effects the pandemic has on the physical activity among children.

Den 11 mars 2020 klassificerade Världshälsoorganisationen (WHO) covid-19 viruset som en pandemi. I Sverige infördes restriktioner för att begränsa smittspridningen av viruset genom att minska människans fysiska kontakt. Under pandemin började allt fler människor besöka naturområden och besöksantalet ökade kraftigt. Syftet med studien var att undersöka förhållandet mellan människa och natur i relation till stödjande- och kulturella ekosystemtjänster som människan tillgår när hon vistas i naturen. Studiens metod utgjordes av en kvalitativ intervjustudie som bestod av två delar för att inkludera flera perspektiv. Den första intervjumetoden begränsades till fyra naturområden belägna i Skåne och en naturvårdsförvaltare från vardera område samt en vaktmästare från ett av områdena intervjuades. Den andra intervjumetoden inkluderade fem individer som vistats i skånska naturområden under pandemin. Studiens resultat visade att besöksantalet ökat markant i tre av fyra naturområden och störningen från mänsklig aktivitet har varit kraftig i vissa områden. Effekten på hur stödjande ekosystemtjänster påverkats till följd av störningar gick inte att fastställa då det inte gått tillräckligt lång tid sedan besökstrycket ökade till följd av pandemin. Människan har kunnat nyttja naturområden för avslappning, återhämtning och sociala aktiviteter och därmed har kulturella ekosystemtjänster haft en större betydelse för människan under pandemin. Studiens slutsats är att vidare forskning behövs för att undersöka vilka långtgående konsekvenser som covid-19 pandemin haft på människans och naturens mående eftersom kunskap inom området saknas. / The World Health Organization (WHO) declared the covid-19 virus a pandemic on the 11th of March 2020. Sweden introduced restrictions to limit the spread of the virus and to restrict people's physical contact with each other. During the pandemic people started to visit natural areas and the number of visitors in these places increased. The purpose of the study was to examine the relation between human and nature and the affiliation with the supportive- and cultural ecosystem services that people utilize when they spend time in nature. A qualitative interview method was chosen to fulfill the purpose of the study. We interviewed four nature conservation managers in four different natural areas in Skåne county, a caretaker in one of the areas, and five individuals who had visited natural areas during the pandemic. The result of the study displayed that the number of visitors had significantly increased in three out of four natural areas and the disturbance from human activity was potent in some of the areas. It was not possible to determine how human disturbance affected the supportive ecosystem services since not enough time had elapsed since the increase of visitors. People have used the natural areas to relax, be restored, and to engage in social activities. The cultural ecosystem services have thus been of greater importance for people during the pandemic. The study also concluded that more research is needed to examine the long-term effects of the pandemic on human’s and nature's wellbeing.

Som en konsekvens av covid-19 pandemin publicerade Folkhälsomyndigheten, den 15 mars 2020, rekommendationer som uppmanades samtliga utbildningssäten i Sverige att övergå till distansutbildning för att förhindra spridningen av viruset. Eftersom utbildning är en av flera grundförutsättningar inom samhällsutvecklingen, blir en hållbar etablering av digitala verktyg inom utbildningen en avgörande faktor under en global pandemi. Som ett resultat av detta har undersökningen som syfte att granska hur Karlstads universitets studenter har upplevt distansundervisningen under covid-19 pandemin och de upplevelserna av en obligatorisk distansundervisning. Undersökningen har ett kvalitativ förhållningssätts med fem kvalitativa intervjuer som är underlag för Karlstads universitets studenters upplevelser på distanslärande under covid-19 pandemin.  Resultatet av undersökningen antyder på att distansundervisningen under covid-19 pandemin har varit utmanande för Karlstads universitets studenters psykiska välmående, samt att det finns ett behov att öka med mer insatser för att motarbeta social isolering vid en distansutbildning. Samt framförs det även i undersökningen att distansundervisningen har underlättat för utbildning i dess flexibilitet. Detta har resulterat att distansundervisningen under covid-19 pandemin har bidragit negativt till sociala faktorer, men dess flexibla användning i vardagslivet har möjliggjort för vidareutveckling i takt med den samhälleliga digitala utveckling. / As a consequence of the covid-19 pandemic, the Swedish public health authority (Folkhälsomyndigheten) published recommendations on March 15, 2020, which called on all educational institutions in Sweden to switch to distance education in order to prevent the spread of the virus. Since education is one of several basic conditions of healthy societal development, a sustainable foundation of digital tools in education becomes a decisive factor during a global pandemic. As a result of this, has this essay the aim of reviewing how Karlstad University's students have experienced distance learning during the covid-19 pandemic and the experiences of mandatory distance learning. The survey has a qualitative approach with five qualitative interviews that will set the basis for how Karlstad university students' experienced distance learning during the covid-19 pandemic. The results of the survey suggest that distance learning during the covid-19 pandemic has been challenging for the psychological well-being of Karlstad university's students, and that there is a need to increase with more efforts to combat social isolation in a digital education. And it is also stated in the survey that distance learning has assisted education with its flexibility. This has resulted in distance learning during the covid-19 pandemic contributing negatively to social factors, but its flexible use in everyday life has made it possible to develop it even more in step with the societal digital development.

Tidigare forskning har visat att exponering för grön miljö tillhandahåller hälsofördelar. Dessa fördelar indikerar bland annat återhämtningseffekt av stress, trötthet och uppmärksamhetsutmattning, vilket är särskilt viktigt för universitetsstudenter. Därför syftade denna studie att undersöka om det finns en koppling mellan universitetsstudenters kontakt med grönstruktur i/nära studiemiljö och studenternas upplevelse av sin studiemiljö under covid-19 restriktionerna. Detta med hjälp av en dagbokundersökning som förstudie och telefonintervjuer. Analysverktyget bestod av teoretiska ramverk, Attention Restoration Theory (ART) och Stress Reduktion Theory (SRT). Resultat och analys har bekräftat Attention Restoration Theory (ART), där det uppges att gröna naturliga miljöer ger återhämtningseffekt och väcker uppmärksamhet efter en mental trötthet. Därtill bekräftade den även Stress Recovery Theory (SRT), där det uppges att gröna naturliga miljöer ger positiva effekt på stressminskning, -bearbetning och -återhämtning. Slutsatsen till denna undersökning är att grönstruktur har en stor betydelse för universitetsstudenterna, detta då alla väljer att vistas eller komma i kontakt med gröna naturen på ett eller annat sätt, till exempel gå en promenad i naturen eller åka till en stuga i skogen. Att naturen är en del av studenternas vardag verkar vara framför allt en omedveten upplevelse för de flesta och sker utan erkännande eller bearbetning av miljön. Dock framkommer det att processen kan vara medveten för vissa studenter. / Previous research has shown that exposure to the green environment provides health benefits. These benefits indicate among other things, recovery effect of stress, fatigue and attention-exhaustion, which is especially important for university students. Therefore, this study aimed to investigate whether there is a connection between university students' contact with the green structure in / near the study-environment and the students' experience of their study environment during the covid-19 restrictions. This with the help of a diary-survey as a pilot-study and telephone interviews. The analysis tool consisted of theoretical frameworks, Attention Restoration Theory (ART) and Stress Reduction Theory (SRT). Results and analysis have confirmed Attention Restoration Theory (ART), where it states that green natural environments have a recovery effect and attracts attention after a mental fatigue. In addition, it also confirmed the Stress Recovery Theory (SRT), which states that green natural environments have a positive effect on stress reduction, processing and recovery. The conclusion of this study is that green structure is of great importance to university students, as everyone chooses to reside or get in touch with green nature in one way or another, for example going for a walk in a green environment or staying in a cottage in the forest. That nature is a part of the students' everyday life seems to be above all an unconscious experience for most and takes place without recognition or processing of the environment. However, it appears that the process may be conscious for some students.

Sjöräddning i Sverige sker genom samverkan mellan statliga verksamheter, kommuner och frivilligorganisationer för ett gemensamt mål att rädda personer som råkat i sjönöd. Tid är ofta en kritisk faktor i räddningsuppdragen men ett snabbt och oplanerat utryck riskerar samtidigt att sätta räddningsaktörerna själva i farozonen. Utvecklingen av obemannade autonoma farkoster för SAR (eng. Search And Rescue) ses som en lösning på behovet att kunna snabbt skicka hjälp till samt få ögon på incidentplatsen utan att försätta räddningsaktörerna för onödig risk. Nuvarande kommunikationssystem inom svensk sjöräddning kan dock inte hantera annan typ av information än muntlig varav räddningsaktörer endast känner till riktlinjer för hantering av muntlig information. Med ett framtida införande av autonoma farkoster kommer dock fler informationstyper att behöva hanteras i sjöräddningar varav oklarheten om vilka informationstyper autonoma farkoster samlar in och vilka datahanteringskrav som finns är problematiskt. Oklarhet om informationstyperna och deras datahanteringskrav är vidare problematiskt för utvecklingen och implementeringen av autonoma farkoster då risken finns att farkoster och tekniker utvecklas men inte får användas för att de inte är anpassade efter lagkraven på hantering av olika datatyper. I denna studie undersöks därför vilka informationstyper som autonoma farkoster kan samla in vid sjöräddning. Detta för att komma fram till vilka riktlinjer för datahantering som gäller vid sjöräddning med autonoma farkoster. Studien undersöker också vilka informationstyper som är kritiska för en SAR-sjöräddningssamverkan samt vilka informationsdelningsutmaningar som finns i dagens sjöräddning. Studien genomfördes i form av en kvalitativ fallstudie och har tillämpat ett socio-tekniskt systemperspektiv för att bättre se till helheten och besvara frågeställningarna. Resultatet av denna studie visar att autonoma farkoster kan samla in information om sin omgivning, vilket utgör grunden för att skapa en medvetenhet om situationen som är kritiskt för SAR-operationer, och kan även samla in information om sitt eget tillstånd. De lagverk som identifierats utgöra de huvudsakliga restriktionerna är kamerabevakningslagen, lagen för skydd av geografisk information, offentlighets- och sekretesslagen, GDPR och dataskyddslagen. Dessa lagverk innehåller riktlinjer för delning av information och personuppgiftsbehandling i SAR-sjöräddning. Kunskapsbidrag studien har genererat inkluderar bland annat identifiering av datatyper som kan samlas in av autonoma farkoster i en SAR-sjöräddning, och sannolikt andra typer av räddningsinsatser, och delning och hanteringskraven på de datatyperna i räddningsinsatser och därmed kunskap om vilka datatyper som är mest reglerade. Vidare kunskapsbidrag är kunskap om vilka informationstyper som är mest kritiska för SAR-sjöräddningar, och därför bör prioriteras att samlas in och delas, och identifieringen av utmaningar för informationsdelning mellan statliga verksamheter och frivilligorganisationer. / Maritime rescue in Sweden is performed through a cooperation between government agencies, municipalities and non-governmental organisations (NGOs) with the common goal of saving people in distress. Time is often a critical factor in the rescue missions but a fast and unplanned response may at the same time put the rescue workers in danger. The development of unmanned autonomous vehicles for SAR is seen as a solution to the need of being able to quickly sendhelp as well as get eyes on the scene of the incident without exposing the rescue workers for unnecessary risks. However, the current communications systems in Swedish maritime rescue are unable to handle any other type of information except verbal, meaning that rescue workers only know guidelines for handling verbal information. However, with a future implementation of autonomous vehicles, there will be a need to handle more information types in maritime rescue whereas the uncertainty regarding what kind of information autonomous vehicles collect and which data management requirements exist is problematic. The uncertainty about the information types and their data management requirements is also problematic for the development and implementation of autonomous vehicles as there is a risk that vehicles and technologies are developed but not allowed to be used because they are not adapted to the legal requirements on management of the different types of data. Therefore, in this study I examine what information types that autonomous vehicles can collect in a maritime rescue to find out what guidelines for data management that applies during a maritime rescue with autonomous vehicles. The study also examines what kind of information’s are critical for a SAR maritime rescue cooperation as well as what information sharing challenges exist in current maritime rescue. The study was performed as a qualitative case study and has used a socio-technical systems perspective so as to better see the overall picture and answer the research questions. The result shows that autonomous vehicles can collect information about their surroundings, which is the foundation for establishing situation awareness that is critical for SAR-operations, and that they can collect information about their own status. The main laws and regulations that have been identified as constituting the main restrictions are (translated from Swedish) the law of camera surveillance, the law for protection of geographical information, the public access to information and secrecy act, the GDPR and the data protection act. These contains guidelines for sharing information and the processing of personal data in SAR maritime rescue. The knowledge contributions of this study includes among others the identification of datatypes that can be collected by autonomous vehicles in SAR maritime rescue, and probably other types of rescue operations, and the sharing and management requirements on those datatypes in rescue operations and thus knowledge of what datatypes that are the most restricted. Further knowledge contributions is knowledge about which information types that are the most critical for SAR maritime rescue and thus should be prioritised for collection and sharing as well as the identification of challenges for information sharing between government agencies and NGOs.

Snus förbjöds inom EU år 1992, men Sverige erhöll ett undantag från förbudet vid anslutning till EU år 1995. Anledningen till snusförbudet var att vissa medlemsstater redan infört förbud mot snus i nationell lagstiftning, vilket skapade en obalans på den inre marknaden. År 2016 lanserades vitt snus, en produkt som liknar snus men saknar tobak. Tobakssnus och vitt snus har sitt ursprung i Sverige. Vitt snus har nyligen förbjudits i flera medlemsstater, som Belgien, Nederländerna och delar av Tyskland. EU har ännu inte tagit ställning till frågan om vitt snus, vilket gör framtiden för vitt snus oviss. Syftet med EU:s tobakspolitik och regleringar är att tobaksvaror inte ska vara tilltalande och attraktiva för unga. EU har som mål att vara en tobaksfri generation år 2040 enligt Europas plan mot cancer. Denna uppsats undersöker om ett nationellt förbud mot vitt snus strider mot den fria rörligheten för varor och hur en framtida reglering kan se ut.  Genom analys av tobaksvaror, tobaksdirektiv, svensk lagstiftning, ställningstagande från medlemsstater, EU:s inre marknad, fri rörlighet av varor och handelshinder har följande slutsatser framkommit. Eftersom Tobaksdirektivet är från 2014 är det möjligt att ett nytt tobaksdirektiv kommer införas inom en snar framtid. I ett nytt tobaksdirektiv borde vitt snus regleras, såvida inte ett separat direktiv skapas för tobaksfria nikotinprodukter. Tobakspolitiken tar alltmer sikte på nikotin, eftersom nikotin är den beroendeframkallande komponenten. Det är möjligt att vitt snus kategoriseras som snus och därmed omfattas av Sveriges undantag från snusförbudet. En sådan kategorisering kan utlösa diskussioner i andra medlemsstater och äventyra det svenska undantaget. Det är viktigt att identifiera varan vitt snus för att avgöra huruvida det kan regleras enligt befintliga regleringar för tobaksvaror eller om vitt snus är en egen vara som saknar regleringar. Vitt snus saknar harmoniseringsåtgärder, vilket ger medlemsstaterna utrymme att fastställa sina egna skyddsnivåer för vitt snus förutsatt att det inte strider mot den fria rörligheten av varor. Ett nationellt förbud mot vitt snus är ett handelshinder, då det begränsar vitt snus och skapar obalans på den inre marknaden. Dock kan ett sådant handelshinder motiveras av folkhälsoskäl enligt artikel 36 FEUF. Slutsatsen är att ett förbud mot vitt snus i nationell lagstiftning inte strider mot den fria rörligheten av varor, förutsatt att det är ett motiverat handelshinder som godkänns av EU. Framöver kan en reglering av vitt snus förväntas. / Snus was banned in the EU in 1992, However, Sweden was granted an exception from the ban in 1995 when Sweden joined the EU. The reason for the ban on snus was that some Member States had already banned snus in their national legislation, creating an imbalance in the internal market. Nicotine pouches, which are similar to snus, were introduced in 2016. The distinction between snus and nicotine pouches is that nicotine pouches do not contain tobacco. Both snus and nicotine pouches are Swedish products. However, nicotine pouches have recently been banned in Member States such as Belgium, the Netherlands and parts of Germany. The EU has not yet taken a position on the issue of nicotine pouches, making their future unpredictable. The aim of the EU's tobacco policy is to prevent tobacco products from being appealing and attractive to young people, with a target of achieving a tobacco-free generation by 2040. The thesis examines whether a national ban on nicotine pouches conflicts with the free movement of goods and what a future regulation might entail.  This thesis analyses the EU regulation of tobacco products and the Swedish legislation, as well as the position taken by Member States on the free movement of goods and trade barriers within the EU's internal market. It is expected that a new tobacco directive will be introduced in the near future, which will likely include regulations for nicotine pouches, unless a separate directive is created for tobacco-free nicotine products. Tobacco policy increasingly focuses on nicotine, as it is the addictive component. Nicotine pouches may be classified as snus due to their similar features, which means that nicotine pouches will be included in Sweden's exemption from the snus ban. It is possible that snus could then trigger discussions in other Member States and thus jeopardise the Swedish exemption. Classifying nicotine pouches as goods may determine whether banning them in national legislation would conflict with the free movement of goods. Nicotine pouches are not subject to harmonization measures. Therefore, Member States have the opportunity to determine their own levels of protection, as long as it does not conflict with the free movement of goods. A ban on nicotine pouches in national law is a barrier to trade under Article 34 TFEU because it restricts the product and creates an imbalance in the internal market. However, a trade barrier can be justified if it is justified on grounds of public health under Article 36 TFEU. Therefore, a national ban on nicotine pouches may be a justified trade barrier. The burden of proof for a justified trade barrier lies with the Member State, after which the EU approves it. The conclusion is that banning nicotine pouches in national legislation does not conflict with the free movement of goods, because a justified trade barrier should be approved by the EU. In the future, we may have to expect a harmonisation measure for the product nicotine pouches. / Le snus a été interdit dans l'UE en 1992. Cependant, la Suède a obtenu une exception à l'interdiction en 1995, lorsque la Suède a rejoint l'UE. La raison de l'interdiction du snus était que certains États membres l'avaient déjà interdit dans leur législation nationale, créant ainsi un déséquilibre au sein du marché intérieur. Les sachets de nicotine, similaires au snus, ont été introduits en 2016. La distinction entre le snus et les sachets de nicotine est que les sachets de nicotine ne contiennent pas de tabac. Les sachets de nicotine ont récemment été interdits dans des États membres comme la Belgique, les Pays-Bas et certaines parties de l'Allemagne. L'UE n'a pas encore pris position sur la question des sachets de nicotine, ce qui rend leur avenir imprévisible. L'objectif de la politique antitabac de l'UE est d'empêcher les produits du tabac d'être attrayants pour les jeunes, avec pour objectif d'atteindre une génération sans tabac d'ici 2040. La thèse examine si une interdiction nationale des sachets de nicotine est en conflit avec la libre circulation des marchandises et ce que pourrait impliquer une future réglementation.  Cette thèse analyse la réglementation de l'UE, la législation suédoise, la position prise par les États membres sur la libre circulation des marchandises et les barrières commerciales au sein du marché intérieur de l'UE. On s'attend à ce qu'une nouvelle directive sur le tabac soit introduite dans un avenir proche, qui comprendra probablement des réglementations sur les sachets de nicotine, à moins qu'une directive distincte ne soit créée pour les produits à base de nicotine sans tabac. La politique antitabac se concentre de plus en plus sur la nicotine, car c'est elle qui crée la dépendance. Les sachets de nicotine peuvent être classés comme snus en raison de leurs caractéristiques similaires et inclus dans l'exemption suédoise de l'interdiction du snus. Il est possible que le snus déclenche alors des discussions dans d'autres États membres et mette ainsi en péril l'exemption suédoise. Classer les sachets de nicotine comme marchandises peut déterminer si leur interdiction dans la législation nationale serait contraire à la libre circulation des marchandises. Les sachets de nicotine ne sont pas soumis aux mesures d'harmonisation au titre de l'article 114 du TFUE. Les États membres ont donc la possibilité de déterminer leurs propres niveaux de protection, pour autant que cela n'entre pas en conflit avec la libre circulation des marchandises. L'interdiction des sachets de nicotine dans la législation nationale constitue une barrière commerciale au sens de l'article 34 du TFUE, car elle restreint le produit et crée un déséquilibre sur le marché intérieur. Toutefois, une barrière commerciale peut être justifiée s’il est justifié par des raisons de santé publique au titre de l’article 36 du TFUE. Par conséquent, une interdiction nationale sur les sachets de nicotine pourrait constituer une barrière commerciale justifiée. La charge de la preuve d’une barrière commerciale justifiée incombe à l’État membre, après quoi l’UE l’approuve. La conclusion est que l'interdiction des sachets de nicotine dans la législation nationale n'est pas contraire à la libre circulation des marchandises, car une barrière commerciale justifiée devrait être approuvée par l'UE.