Aldrig tidigare har Moderaterna gått in i ett riksdagsval med regeringsmakten i sina händer och sedan kommit ur den med makten kvar i nävarna, dock som en minoritetsregering. Moderaternas historiska seger blev en tankeställare för mig. Varför nu? Och inte förr? Sverige har trots allt haft riksdagsval på löpande band sedan år 1911. Tanken om att medierna starkt påverkar oss medborgare till att tycka och tänka på ett särskilt sätt ruckade genast igång planer på att undersöka hur riksdagspolitiker och svensk politik porträtteras i svensk dagspress. För att kunna notera eventuella skillnader i den journalistiska rapporteringen valde jag att göra två nedslag vid två perioder med angränsning till riksdagsval. Valet föll på år 1994, när Moderaterna senast satt vid regeringsmakten men gick ur med förlust kontra år 2010 där de erhöll tillräckligt många röster för att styra en ny mandatperiod. Frågor jag ställde mig var främst hur den svenska journalistiken i praktiken gestaltar svenska riksdagspolitiker? Men även, hur objektiv denna gestaltning är samt vilken makt medierna har på oss medborgare? Jag ringade in en teoretisk ram som innefattar olika manér kring hur politiker skildras i medier, medierad politik, objektivitetsidealet samt ett par teorier som belyser mediernas makt. Med hjälp av en inledande kvantitativ innehållsanalys kombinerat med Van Dijk´s kritiska diskursmodell har jag sedan primärt studerat lexikala element och texternas koherens för att bilda mig en uppfattning kring gestaltningen av politiker. Mitt resultat tyder på att den politiska scenen kavlas ut som ett krigskaos med vinnare och förlorare genom fetstilta rubriker i dagspress.

A résumé of the individual, the institutional and the contextual perspective regarding research on electoral participation finds population size and population density having only to a limited extent been subjected to empirical tests in international studies, and Sweden not being observed in this matter at all. The research question How do population size and population density correlate with electoral participation on an aggregated level? is therefore formulated, together with a threefold purpose comprised of i) subjecting hypotheses on population factors to a theory-testing study, ii) contributing to research about aggregated election statistics, and iii) investigating and analyzing electoral participation in Swedish municipalities. Hypotheses propound by Blais and Dobrzynska (1998) and Geys (2006) are employed. H1 presuppose a negative correlation between population size and electoral participation. Concerning population density, H2 anticipate a positive association, while H3  on the contrary suggests a negative such. Quantitative method is used as statistical analysis is executed via regression models, which examines the electoral participation on the municipality level in the general elections to the Swedish Riksdag between 1991 to 2022. Results support H1 and H3 with statistical significance achieved for negative correlations, signifying that turnout is estimated to decrease as population size and population density increases. However, analysis of the outcomes underlines uncertainty as levels of confidence varies. Furthermore, with regression coefficients being nearly flat, conclusions point to small implications of these results. Closing discussions advocate how population factors could be adopted as contextual determinants in the research on electoral participation, per suggestions on qualitative approaches moving forward.

Problemformulering och syfte: Första gången de politiska partierna erbjöds att köpa reklamtid av de kommersiella tv-kanalerna var i samband med EU-valet 2009. Då tv ännu är ett av de starkaste medierna är det ett effektivt sätt för partierna att nå ut med sina budskap. Därför är det intressant att undersöka politiska valfilmers utveckling då vi nu har två Riksdagsval bakom oss där valfilmer har sänts i tv. Genom att undersöka filmerna på djupet ämnar vi ta reda på hur retoriken och bilderna i valfilmerna samverkar för, att övertyga väljaren, samt se hur partierna bygger upp sitt varumärke. Teori: I vår studie har vi utgått från den politiska kommunikationen som grund och därefter gjort djupdykningar i såväl varumärkesbyggande som det audio-visuella teorierna; retorisk och semiotisk analys. Metod och material: Vi har använt två kvalitativa metoder i vår studie - dels retorisk och dels semiotisk. Materialet utgörs av en valfilm för varje riksdagsparti och valår 2010 samt 2014. Riksdagspartierna har själva fått definiera vilken film som de anser vara deras officiella valfilm för respektive år. Slutsats: De viktigaste resultaten som framkom av undersökningen är att vänsterpartierna tenderar att använda sig mer av logos och informerande budskapsstrategier mer än Allianspartierna.  Negativt kampanjande förekommer heller inte i någon större utsträckning förutom hos Miljöpartiet och Sverigedemokraterna. Endast tre partier håller kvar vid samma varumärkesbyggande profilfrågor i de två valfilmerna, övriga skiftar profilfråga mellan valen. Högerpartierna använder sig också i en högre grad av personifikation genom att använda sig av partiledaren i bild mer än vad vänsterpartierna gör.

Sweden has a divided pattern in terms of voting patterns from region to region in terms of the urban/rural divide in the 2006-14 three-time election cycle. The country’s mid-sized municipalities outside of the three major metropolitan areas show a general likelihood to vote for the left-leaning red-green coalition than to vote for the centre-right “alliance” in the urban areas. On the contrary, the alliance had a general advantage on the countryside or in minor locations in said municipalities. Out of the 31 municipalities studied, regional variations are significant. Northern municipalities, while left-leaning in both demographic groups, saw a general trend of the red-green parties winning more relative votes outside of the urban centres. This went heavily against the rest of the country’s tendencies, while southern Sweden also saw many towns vote for the alliance over the red-greens, especially in 2010. The study confirmed that towns and rural areas are moving further apart, especially when considering the influence of the social conservative and nationalist Sweden Democrats on the rural areas. The Social Democratic party has instead become ever more dependent on urban voters during the eight years of opposition to the alliance between ’06 and ’14. The other main party of Sweden, namely the Moderates was slightly stronger in towns than rural areas in ’06, before shifting in a slightly more rural-dependent direction in the forthcoming elections. The scope of the study covered all eight parliamentary parties elected into the Swedish Riksdag in 2014. The findings did indicate tendencies for several of them in the electoral research being done around that election. Areas with lower trust in the political system, lower political personal interest, sense of direction of the country going in the wrong direction and low trust ratings for the European Union were linked with rural areas, where the Sweden Democrats gained strong support as an anti-establishment party. Interestingly, in spite of a larger number of the Swedish electorate self-identifying as to the right rather than to the left, the strong divide of right-leaning voters between the alliance parties and the Sweden Democrats contributed to a minority left-leaning government led by the Social Democrats being able to take office after the 2014 election. This study has helped identify and confirm regional and demographical differences between parties and has correlated well with previous findings.

The aim of this study is to investigate ideology and discourses of nationalism in the election posters by the Swedish democrats. The purpose is to determine which type of political ideologies and if the posters showed signs of a nationalistic discourse in the Swedish democrats digital and traditional election posters for the general elections in 2018. The method used is qualitative content analysis based on semiotics. In the study, the verbal and visual elements of election posters are analyzed. The study reveals that the election posters used by the Swedish democrats showed signs of a nationalistic discrouse although to a varied degree. The digital posters contained a lot more signs of the nationalistic discourse than the traditional posters did. Ideology is present in both types of the election posters, although the traditionally printed ones showed more signs of socialism than the digital posters.

Valdeltagandet i EP-valet har historiskt sett varit betydligt lägre än valdeltagandet vid nationella val, både för medborgare i Europeiska unionen som hos de svenska medborgarna. I denna undersökning tittar vi närmare på de faktorer som potentiellt påverkar huruvida man deltar eller ej. Från den tidigare forskningen hämtar vi förklaringar som kön, ålder, utbildning etc och applicerar dessa på valdeltagandet. Vi ämnar undersöka i vilken utsträckning samma individer deltar i riksdagsvalet och EP-valet, samt att undersöka vilka faktorer, om några, som påverkar benägenheten hos individer att delta i riksdagsvalet och EP-valet. Vi undersöker om det är samma eller olika faktorer som påverkar deras deltagande i dessa val. Vi använder data inhämtat från Europaparlamentsvalundersökningen 2019 som genomfördes i samarbete mellan Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet och Statistiska centralbyrån (SCB) och med hjälp av en korstabell och logistisk regression kommer vi bland annat fram till att det finns ett statistiskt signifikant samband mellan utbildning och politisk kunskap och deltagande i EP-valet, vilket inte finns i riksdagsvalet. Vi ser även att det finns ett statistiskt signifikant samband mellan kön och deltagande i riksdagsvalet vilket inte finns i EP-valet. Faktorerna inkomst, politisk diskussion och konsumtion av politiska nyheter har ett starkare samband och påverkan i riksdagsvalet än vad det har i EP-valet. Medan politiskt intresse har ett starkare samband och påverkan i EP-valet än i riksdagsvalet. / The voter turnout in the elections to the European Parliament have historically been low among the citizens in the European Union, including Sweden. In this study, our aim is to further investigate which factors affect voter turnout. From the previous research, we derive explanations such as gender, age, education, etc. and apply these to voter turnout. We intend to investigate to what extent the same individuals participate in the parliamentary elections and the European Parliament elections, as well as to investigate which factors, if any, influence the propensity of individuals to participate in the parliamentary elections and the EP elections. We are interested in investigating whether similar or different factors influence their participation in these elections. We use data obtained from the European Parliament election survey 2019, which was carried out in collaboration between the Department of Political Science at the University of Gothenburg and Statistics Sweden and by using a cross table and logistic regression, we conclude that there is a statistically significant relationship between education and political knowledge and participation in the EP election, which is not found in the parliamentary election. Additionally we discover that there is a statistically significant relationship between gender and participation in the parliamentary election, which is not found in the EP election. The factors income, political discussion and consumption of political news have a stronger connection and influence in the parliamentary elections compared to the EP elections. Conversely, political interest demonstrates a stronger association and influence in the EP election than in the parliamentary election

The purpose of this paper is to compare the content and political message in the election posters of the political parties Sverigedemokraterna and Feministiskt Initiativ. This is achieved through a qualitative content analysis combined with text and rhetorical analysis as well as semiotics. Out of all the election posters from Sverigedemokraterna and Feministiskt Initiativ with national spread, eight were analyzed. The conclusions of this analysis are that both political parties prefer posters with high text content with the main purpose of gathering votes, and that persons were used as motives with the objective to present the party representatives and strengthen their perceived ethos.

Ämne: Valaffischer som en del av politisk kommunikation och teorin kring ideologins död. Syfte: Syftet är att fastslå graden av politisk ideologi och/eller överideologi som är närvarande i riksdagspartiernas valaffischer inför riksdagsvalet 2014. Teori: Utifrån semiotik och retorisk analysera valaffischer med teorin om ideologiernas död som utgångsperspektiv. Metod: Kvalitativ innehållsanalys med semiotisk utgångspunkt i text och bild av valaffischer. Resultat: Studien visar att politisk ideologi är närvarande i alla respektive åtta valaffischer, ändock i varierande grad. I många fall visar de verbala och visuella elementen på flera olika, ibland motsägelsefulla, ideologier även om en dominerande kan fastställas. Valaffischerna är till sin karaktär slagkraftiga och enbart tendenser av teorin om ideologins död har förekommit. Många ideologiska element platsar inte in i kriterierna för någon av de tre klassiska ideologierna, vilket möjligen kan innebära att nya ideologier uppstått med andra grundvärderingar och förslag till konkret handlande. Överlag går det att utröna politiska ideologier hos valaffischerna. I de flest fallen har ideologierna varit av traditionell karaktär, eller i en ny kombination av dem. Trots att överideologiska tendenser framkommit har dessa varit i mindre grad. / Subject: Election posters as part of political communication and the theory of the death of ideology. Purpose: The purpose is to determine the degree of political ideology and/or signs of the death of ideologies, which are to be found in the parliamentary parties’ election posters for the general elections in 2014. Theory: Based on the theory of the death of ideology, the election posters will be analyzed in a perspective rooted in semiotics and the rhetorical argumentations model. Method: Qualitative content analysis based in semiotic, analyzing the verbal and visual elements of election posters. Results: The study reveals that political ideology is present in all of the analyzed election posters, although to a varied degree. In many cases the verbal and visual elements in various, sometimes contradictory, ideologies although a dominant one can be determined. Election posters are by nature powerful and show only tendencies of the theory of the death of ideology. Many ideological elements do not match the criteria for any of the three classical ideologies. This could possibly mean that new ideologies have arisen with other values and proposals for concrete actions. Furthermore, the result in the analysis of the visual elements around and on the party leader can have different functions. They reinforce firstly the textual messages and secondly build support for it through visual features that signal safety and security.

I slutet av femtiotalet var det ingen som kunde tro att de tre icke-socialistiska partierna Centern, Folkpartiet och Högern skulle kunna enas om något politiskt program och än mindre samsas i en regering. Med tiden förstod partierna ett efter ett att det enbart var genom en borgerlig samverkan som de skulle kunna bryta Socialdemokraternas makthegemoni. Några händelser var av yttersta vikt för att borgerligheten skulle kunna enas. Centern gick från att vara ett resultatfokuserat stödparti åt Socialdemokraterna med annat fokus än bara böndernas, vilket ledde till en mer marknadsekonomisk orientering. Folkpartiet däremot behöll sin profil och arbetade i många år för ett närmande till Centern, vilket var källan till både glädje och sorg för partiet. Högern å sin tur, som präglades av starka interna stridigheter, reformerades till ett modernare parti under sextiotalet men det var först under Bohman som partiet enades och därmed blev ett mer trovärdigt regeringsparti. Högern, sedermera Moderaterna, var det parti som under flera år arbetade hårdast för att borgerligheten skulle samla sig i ett gemensamt regeringsalternativ, emedan framförallt Centern under en lång period höll emot. Utöver partiernas egna utveckling kan också nämnas socialdemokratins radikalisering som en en för borgerligheten sammansvetsande faktor. Detta tillsammans med samhällsförändringarna gjorde att sextiotalets förarbete resulterade i en borgerlig regering 1976.