Syftet med uppsatsen har varit att undersöka manliga och kvinnliga anhörigvårdares upplevelser av att vara anhörigvårdare. Vi har intervjuat tre kvinnliga och tre manliga anhörigvårdare i en glesbygdskommun. Informanterna var i åldrarna 68 till 80 år och de har varit verksamma som anhörigvårdare mellan 7 till 22 år. Utgångspunkten har varit anhörigvårdarnas beskrivning av sin vardag, de händelserna som har lett dem till att vara anhörigvårdare, deras beskrivning av sina roller som anhörigvårdare, samt reflektioner över stöd och hjälp från den offentliga omsorgen. Intervjuerna var halvstrukturerade, vi använde oss av fyra centrala teman, det vill säga anhörigvårdarnas upplevelser av omsorgsförloppet, deras beskrivning av anhörigvårdarrollen, vilken betydelse de anser att stöd och hjälp från andra aktörer har för dem, samt anhörigvårdarnas reflektioner över könets betydelse inom anhörigvården. De dominerande upplevelserna som rådde bland anhörigvårdarna var känslan av att anhörigvårdarrollen tar tid i anspråk. Att vara anhörigvårdare betydde för de flesta att vara detta 24 timmar om dygnet och att det inte fanns tid för egna intressen. Anhörigvårdarna hade mer eller mindre anpassat hela sitt liv till den sjuke partnerns behov. Känslan av att inte ha någon valmöjlighet vid påtagandet av anhörigvårdarrollen var stark bland de kvinnliga informanterna. Däremot beskriver de manliga informanterna åtagandet av anhörigvårdaruppgifter som ett medvetet och övervägt beslut. Synen på hjälp och stöd från den offentliga omsorgen varierade, vissa ansåg sig ha fått den hjälp de begärde, medan andra lyfte fram våndan inför beslutet att ta emot stöd och hjälp utifrån. Intervjuerna berörde även könsspecifika skillnader i anhörigvårdarrollen. Samtliga informanter ansåg att anhörigvårdarrollen passar det kvinnliga könet bäst, eftersom omsorgen av familjen naturligt tilldelas kvinnor. Trots denna uppfattning, framkom det att individens egen personlighet och vilja att hjälpa sin närmaste är det som avgör om personen är beredd att ta på sig rollen som anhörigvårdare. Vi kunde uppmärksamma att kvinnor var mer bundna vid könsstereotyper, medan det hos männen fanns en vilja att bryta ned dessa och visa att även männen klarar av hushållssysslor och omsorg av sin partner.

Denna uppsats handlar om gode män i Umeå som arbetar med asylsökande ensamkommande barn och de förväntningar som de har i sin yrkesroll. I denna uppsats används kvalitativa intervjuer för att få information om gode männens förväntningar och rollteorier för att förstå innebörden av dessa förväntningar. Två intervjuer gjordes och resultatet visar att gode män i Umeå har rollkonflikter mellan dem och andra aktörer, och även inom sig själva. Utifrån rollteorier uppstår vissa situationer i deras yrkesutövande som kännetecknas av rollkonflikter Detta tycks bero på en del otydliga arbetsuppgifter med också på att det kan vara svårt att skilja på gode mansrollen och en mamma/papparoll. Detta kan exempelvis visa sig i en svår situation när gode mannen dels ska stötta och hjälpa men även förhålla sig professionellt till beslutet.

I den här studien har vi utforskat organisationskulturen i ett taxiföretag, och fokuserat på samspelet mellan arbetsrelationer och sociala relationer. En utgångspunkt var erfarenheten hos en av oss, att sociala relationer var framträdande på vissa avdelningar i detta företag. Med hjälp av Asplunds (1987) teori har vi ställt oss frågan: hur ser de sociala relationerna ut på detta företag? Syftet med detta arbete är att bidra med kunskap om hur sociala relationer och arbetsrelationer samverkar, förutsättningarna för upprätthållandet av sociala relationer och att skapa förståelse för gemenskapens betydelse på den arbetsplats som vi studerat. För att besvara huvudfrågan undersökte vi, utifrån en induktiv ansats och ett socialpsykologiskt perspektiv, hur organisationskulturen kom till uttryck på företaget samt hur de inverkar på relationerna bland personalen. Materialinsamlingen gjordes genom deltagande observation och kvalitativa intervjuer med några av företagets anställda. I resultatet som kommit fram genom vår analys visade det sig att två subgrupper med skilda kulturer fanns på företaget, i form av dag- och nattpersonal, där det förekom sociala relationer i olika stor utsträckning. Bland nattpersonalen var sådana relationer vanligare pga. att denna grupp hade fler pauser i arbetet, då de passade på att socialisera sig. Dessutom var de inte lika styrda av ledningen som dagspersonalen, vilket också inverkade på gruppernas förutsättningar att skapa sociala interaktioner. De teorier vi använde oss av för att analysera materialet ifrån är: Organisationskultur av Mats Alvesson, konkret socialitet och abstrakt socialitet av Johan Asplund, Interaktionsritualer av Collins och Rollteori av Erving Goffman. Genom en hermeneutisk utgångspunkt har vi kunnat förstå på vilket sätt det sociala är sammanvävt med arbetsrelationer, samt sociala relationers betydelse för människors välmående. Vår studie kan bidra med kunskap till framtida socialpsykologisk forskning genom att lyfta fram den sociala dimensionen på stressiga arbetsplatser i likhet med den vi studerat. Slutsatsen av vår analys var att sociala relationer förekom i de båda studerade grupperna, men att den var mer framträdande bland nattpersonalen tack vare deras arbetsmässiga förutsättningar och strävan efter att socialisera sig. / In our thesis, we have been exploring the organization structure at a taxi company and focused on the interaction between labor relations and social relations. A starting point was the experience of one of us that there were social relations prominent in some departments in this company. With the help from Asplund’s (1987) theory, we asked ourselves: How do the social relations at this company look? The purpose of this study has been to contribute with knowledge of how social and work relationships interact, the conditions for the emergence of social relationships and to create an understanding of the importance of a community at this company that we made the study at. The answer to the main question, using mainly an inductive approach and a social psychological perspective, we investigated how the organizational culture was reflected in the company and how it affects the relationships among the staff. Materials were collected through participant observations and through interviews with some of the company’s employees. Results that emerged from the analysis showed that two subgroups with distinct cultures existed at the company: day-and night staff, which had developed social relations to different extents. These types of relations were more common among the night staff, because this group had more breaks during working time, in which they took the chance to socialize. Furthermore, they were not as strictly managed as the day staff, which also affected both groups conditions to create social interactions. The theories we used to analyze the material found is: Organizational Culture by Mats Alvesson in concrete sociality and abstract sociality by Johan Asplund, Interaction Rituals of Collins and Role Theory of Ervin Goffman. Through a hermeneutic starting point, we have been able to understand how the social is integral to labor relations, and how social relations are important for human wellbeing. Our study may contribute with knowledge to future social psychological research by highlighting the social dimension of stressful jobs, like the one we studied. Our conclusion of the analysis was that social relations existed in both studied groups, but most prominent among the night staff, due to their work conditions and aspiration to socialize.

Skolkuratorsfunktionen är idag en lagstadgad del av elevhälsan i den svenska skolan och ska tillsammans med de övriga professionerna arbeta med förebyggande och hälsofrämjande åtgärder. Syftet med denna studie var att analysera och beskriva skolkuratorns uppdrag i skolan utifrån skolkuratorns erfarna perspektiv. Frågeställningarna som utformades för att uppfylla syftet var hur skolkuratorn ser på sin funktion i skolan, hur skolkuratorn ser på sin yrkesroll samt hur skolkuratorn ser på sin arbetsbeskrivning. Studien är kvalitativ och är baserad på nio semistrukturerade intervjuer med yrkesutövande skolkuratorer. Intervjuerna har tolkats och analyserats utifrån en hermeneutisk ansats. Skolkuratorns profession och yrkesroll har sedan analyserats med hjälp av rollteori och professionsteori. Genom dessa val har denna studie kunnat fånga skolkuratorns erfarna uppfattning kring sin profession och sitt uppdrag. Denna uppfattning har sedan mynnat ut i studiens resultat, i att skolkuratorerna uppfattar sitt uppdrag som tolkningsbart och utan tydlig definition på vad uppdraget är. Yrkesrollen upplevs som otydlig av dem själva och av övriga professioner på skolan. Arbetsbeskrivningen har skolkuratorerna själva utformat vilket gör att yrket är personbundet och fritt. De slutsatser som dragits är att en tydligare ledning efterfrågas med bättre kunskap om skolkuratorns arbetsuppgifter och kompetens. Detta för att också möjliggöra mer insyn i arbetet och säkerställa rättigheten till samma skolkurativa hjälp för eleverna. Lång erfarenhet är en nyckelfaktor för att kunna hantera professionen som skolkurator. Studiens kunskapsbidrag utgörs av att den lyfter de funktioner kring skolkuratorns profession som behöver förändras och i många fall tydliggöras.

Denna uppsats behandlar hur fem skolkuratorer artikulerar vad som är de vanligaste problemen som elever de möter brottas med samt undersöker vilka faktorer som begränsar skolkuratorerna att vara tillgängliga för sina elever. Forskningsfrågorna som behandlar syftet är hur skolkuratorerna ser på elevernas psykiska ohälsa, hur skolkuratorerna förebygger psykisk ohälsa och vilka hinder skolkuratorerna stöter på för att arbeta förebyggande och hälsofrämjande. Metoden för denna studie är kvalitativa intervjuer samt en deltagande observation. De teoretiska utgångspunkterna som används är barnperspektiv, socialt stöd och rollteori. Resultatet visar att skolkuratorerna upplever att de flesta elever generellt mår bra, att de har förutsättningen för att kunna må bra men de besvär som skolkuratorerna pekar på hos eleverna är bland annat depressioner, prestationsångest och ensamhet, där ensamheten är den faktor som samtliga skolkuratorerna anser att eleverna brottas mest med. Skolkuratorerna menar att ensamheten inte handlar om mobbning, utan snarare om elevens svårigheter med social kompetens. Resultatet visar även att motverka psykisk ohälsa bland eleverna främst handlar om skolkuratorns tillgänglighet för eleverna. Skolkuratorn ska genom interaktion ge emotionellt stöd till eleven men för det krävs att skolkuratorn ska ha tid och resurser vilket samtliga skolkurator i studien anser är begränsningen i deras arbete. / This study examined how five school counselors articulates the most common problems students they meet contend with and studied the factors that obstruct school welfare to their job of being available for students. The study’s main questions are how the school counselors looks at students’ mental illness, how school counselors prevent mental illness as well as the obstructions that the counselors contend with. The methodology for this study is qualitative interviews and participatory observation. The theoretical basis of this study are the children’s perspective, social support and role theory. The result shows that school counselors felt that most students generally had a great mental health and that they had the basis for wellbeing. However the issues that school counselors noticed are among depression, performance anxiety and loneliness, where loneliness are the main problem among students. School counselors suggests that loneliness is not due to bullying, the reason to loneliness among students are often lack of social competences. The result suggests that the school counselors’ availability is important to improve students’ mental health. School counselors’ main tool to achieve mental health among students are their social support, but they need time and resources to succeed, which most school counselors feels is a limitation for them.

Såväl internationell som svensk forskning har visat att skolkuratorer i grundskolan upplever svårigheter med att förstå sitt uppdrag samt att definiera sin yrkesroll. Syftet med denna uppsats var att få fördjupade kunskaper om hur skolkuratorer i grundskolan uppfattar och skapar sin yrkesroll utifrån ett professionsperspektiv. Fokus i studien ligger utöver de professionellas upplevelser av autonomi, på hur skolkuratorer upplever det hälsofrämjande på skolorna, hur förväntningar och samverkan med andra professioner bidrar till förståelsen av yrkesrollen samt vilken kunskap de använder sig av i sitt arbete. Studien utgår ifrån ett kvalitativt forskningsperspektiv där fokus legat på att förstå de professionellas upplevelser. För att besvara studiens syfte och frågeställningar genomfördes sammanlagt sex semi-strukturerade intervjuer med skolkuratorer verksamma inom grundskola. Intervjuerna har analyserats med hjälp av innehållsanalys och meningskoncentrering. Resultatet från analysen tolkades sedan med hjälp av såväl professionsteoretiska begrepp som rollteoretiska. Studiens resultat visar att skolkuratorernas förståelse och definition av sin yrkesroll påverkas av samverkan med andra professioner, egna och omgivningens förväntningar, vilka arbetsuppgifter de har samt vilken kunskap de använder sig av. Resultatet visar även på att skolkuratorerna upplever sig själva som det sociala arbetets ensamma företrädare på skolans arena.

This is an investigation into the ways in which a group of librarians experience and make use of the intranet in their vocational role. The theoretical frame of reference consists of a model of how professionals seek information, which is based on a role-theory. As a method, I have applied a qualitative case-study. Using semi-structured qualitative interviews I have interviewed five librarians and the webmaster responsible for the intranet in their library. I have investigated how elements such as the age and vocational role of the librarians affect their use of the intranet. The result of the investigation shows that age and vocational role have only a minor effect on the work of these librarians. The degree to which they do use the intranet seems to depend more on their interest than on actual need. The librarians use the intranet both as an information channel and as a tool for work-related tasks. The intranet has altered the support of the librarians by making it possible for everybody to be informed by the information published there. Nobody can say that he has no chance to be informed. The librarians experience that the intranet has increased their responsibility for looking for and finding information on the intranet which corresponds to their needs. The advantage of the intranet is that the librarians can find the information whenever they want it, and no outsider can find it equally easily. The disadvantage is that the librarians experience difficulties in finding the relevant information on the intranet, because the search-engine and navigation-guide do not help sufficiently. Because of the demands from the Head of the Library and from their colleagues some role conflicts have arisen. The librarians experience a need to make use of the intranet to a higher extent than they do at present. They feel that they cannot fulfill the expectations of the Head of the Library and of their colleagues because they do not have enough knowledge to be able to make use of the intranet and thus they do not have easy access to the information published there. However, in spite of their difficulties in searching and finding information, they are satisfied with the contents of the intranet and they do not see any immediate demands for changes.

<p>Studiens syfte var att med en kvantitativ metod undersöka och jämföra vad socialsekreterare på barn- och familjeenhet och förskolelärare har för syn på växelvis boende för barn 0-3 år respektive 4-6 år. Frågeställningarna var: (1) Hur ser socialsekreterare respektive förskollärare på växelvis boende för barn 0-6 år och vad är viktigt för att det skall fungera bra?</p><p>(2) Vad kan det finnas för fördelar och/eller nackdelar med växelvis boende generellt för barn 0-6 år? Resultaten från 61 besvarade enkäter analyserades ur anknytningsteoretiskt och rollte-oretiskt perspektiv. Resultaten i studien visade att fler respondenter ansåg att växelvis boende är mer lämpligt som boendeform för barn 4-6 år än för barn 0-3 år. Socialsekreterarna är ge-nerellt mindre positiva än förskollärarna. Respondenterna var eniga om att kommunikationen och samarbetet mellan föräldrarna måste fungera väl, att de kan enas om beslut rörande bar-nen och att konflikter mellan föräldrar bör undvikas eller åtminstone hållas borta från barnen. Närhet mellan föräldrars bostäder är också av vikt för att växelvis boende ska kunna fungera bra. Förskollärarna anser i högre grad att ovannämnda kriterier är viktigt. Utifrån resultaten är det svårt att utläsa några tydliga för- eller nackdelar med växelvis boende generellt, det blir vad föräldrarna gör det till.</p>

<p>Huvudsyftet med vår uppsats är att undersöka vad Hjalmar Sundéns rollteori kan bidra med i förståelsen av August Strindbergs religiösa upplevelser och erfarenheter under infernokrisen i Paris 1894-1896 (97). Materialet utgörs av Strindbergs egna så kallade självbiografiska verk Inferno, Legender och Klostret samt litteratur om Strindbergs infernokris och hans liv inklusive hans korrespondens. Metoderna vi använder är textanalys av Strindbergs litterära verk och komparativa studier av Strindbergs verk och korrespondens. Dessutom görs textstudier av material skrivet om honom. Vi tillämpar Hjalmar Sundéns rollteori för att få förståelse för de erfarenheter och upplevelser som Strindberg behandlar i sina självbiografiska verk, dramer och brev. Resultatet visar att Sundéns rollteori till viss del förklarar och bidrar med förståelse angående Strindbergs religiösa liv under infernokrisen. I vår tillämpning av rollteorin finner vi även svagheter angående bristen på visat hänsyn till Strindbergs personlighet, kreativitet och de religiösa upplevelsernas autenticitet eller om eventuella efterkonstruktioner finns. Därigenom får Sundéns teori ”mekaniska” och ensidiga egenskaper.</p>

Huvudsyftet med vår uppsats är att undersöka vad Hjalmar Sundéns rollteori kan bidra med i förståelsen av August Strindbergs religiösa upplevelser och erfarenheter under infernokrisen i Paris 1894-1896 (97). Materialet utgörs av Strindbergs egna så kallade självbiografiska verk Inferno, Legender och Klostret samt litteratur om Strindbergs infernokris och hans liv inklusive hans korrespondens. Metoderna vi använder är textanalys av Strindbergs litterära verk och komparativa studier av Strindbergs verk och korrespondens. Dessutom görs textstudier av material skrivet om honom. Vi tillämpar Hjalmar Sundéns rollteori för att få förståelse för de erfarenheter och upplevelser som Strindberg behandlar i sina självbiografiska verk, dramer och brev. Resultatet visar att Sundéns rollteori till viss del förklarar och bidrar med förståelse angående Strindbergs religiösa liv under infernokrisen. I vår tillämpning av rollteorin finner vi även svagheter angående bristen på visat hänsyn till Strindbergs personlighet, kreativitet och de religiösa upplevelsernas autenticitet eller om eventuella efterkonstruktioner finns. Därigenom får Sundéns teori ”mekaniska” och ensidiga egenskaper.