The purpose for this study was to illustrate how images of Sweden and Swedishness is produced and reproduced in travel literature written by four foreign travellers in 19th century Sweden. By doing a close reading and comparing the material, several analytical themes connected to time, place, nationality and social class were located. The theory of representation were then applied, together with the theoretical concepts representing practices, figure of thought and gaze. Locating different figures of thought and representing practices revealed how the travel literature produced and reproduced several and even opposing images of Sweden and Swedishness. The study is to be regarded as an analytical example of 19th century travel in Sweden, but also as the experiences of four individual travellers.

Syftet med mitt arbete är att ta del av pedagogers erfarenheter av att arbeta med sinnligt lärande på en gymnasiesärskola. Hur skapar pedagogerna en kreativ lärmiljö för sina elever? Använder de sig av några sinnliga lärmetoder och i så fall hur? Min metod består bl.a. avdeltagande observationer och semistrukturerade intervjuer i en etnografisk studie. Analysen har visat att innebörden av ett framgångsrikt pedagogiskt arbete med dessa ungdomar på gymnasiesärskolan kan ses som en god praktik där fenomen som individuella mål, erfarenhet, intresse, delaktighet, sinnligt lärande, upplevelse, synliggörande samt att lära av varandra är centrala och viktiga delar. Min uppfattning är att pedagogerna försöker variera sina lärmiljöer och använder sig av sinnliga lärmetoder i undervisningen. Hela läsårets löpande arbete läggs upp i olika tema-moduler där undervisningen sker både inne och ute i natur och kulturlandskap. För vidare forskning kan det vara intressant att ta reda på om lärdomar från en lärmiljö kan överföras till en annan lärmiljö, och om ungdomarnas sociala erfarenheter och lärande i sinnliga rum blir överfört till vardagen hemma eller till skolarbetet generellt. / The subject of my paper is to examine the experiences of teachers using a multi-sensory teaching approach when working with pupils with learning disabilities in upper secondary school. How can they create a creative learning environment for their students? Do they use any multisensory teaching methods and, if so, how? My methodology has mainly consisted in participating observation and semi-structured interviews in an ethnographic study. Analysis has shown that the significance of a successful educational effort with these young people at upper secondary school can be seen as a good practice, in which phenomena such as individual objectives, experience, interest, participation, multi-sensory learning, experiential learning, visualization and learning from each other, are central and essential elements. My view is that the teachers try to vary their learning environments and that they are using different multi-sensory teaching methods. All the day-to-day schoolwork is set-up in different theme modules, where teaching takes place both indoors and outdoors in wilderness and cultivated landscapes. For further research, it might be interesting to find out if the lessons learned from one learning environment can be transferred to another, and if the social experiences and lessons learned in multi-sensory environments will be transferred to the young people’s everyday home life or to their schoolwork, in general.

2005 antogs en fördjupad översiktsplan för stadsdelarna Rissne, Hallonbergen och Ör i Sundbyberg. Ett av målen med den fördjupade översiktsplanen var att stärka de offentliga rummen i stadsdelarna för att skapa ett livaktigt och varierat stadsliv under dygnets alla timmar, attraktivt för människor i alla åldrar och präglat utav mångfald. Hallonbergsplan är ett ”busstorg” beläget i direkt anslutning till Hallonbergens centrumanläggning. Målet med rapporten var att analysera Hallonbergsplan ur ett socialt perspektiv med fokus på platsens fysiska miljö och vilka förutsättningar den fysiska miljön ger för att skapa det stadsliv som har formulerats som mål med den fördjupade översiktsplanen. Arbetet syftade till att klargöra hur stadslivet ser ut på Hallonbergsplan idag och hur platsen används av dess besökare. Vidare syftade arbetet till att klargöra om det finns behov av kompletteringar i den fysiska miljön för att förbättra förutsättningarna för stadslivet och i så fall vilka. Vid analysen av Hallonbergsplan användes en metod framtagen av arkitekten Jan Gehl. Gehls metod baseras på platsens aktiviteter, hur den används samt vilka kontaktmöjligheter som finns. Metoden analyserar platsen med avseende på sex delar; aktiviteter, rumsform, möjligheter och hinder för kontakt, skydd, komfort samt njutning. Analysen av Hallonbergsplan gav ett detaljerat resultat som visade såväl positiva som negativa egenskaper i den fysiska miljön på platsen inom alla analysens olika delar. Hallonbergsplan har således fysiska egenskaper, såväl rumsliga som visuella, som både hindrar och främjar utveckling av det stadsliv som är målet med den fördjupade översiktsplanen. Hallonbergsplan domineras av nödvändiga aktiviteter, men även frivilliga och sociala aktiviteter förekommer med en koncentration till ytan runt fontänen och centrumhusets ingång. Vid en framtida utveckling av Hallonbergsplan bör platsen få en bättre trafikbalans, utveckla befintliga kvaliteter, förbättra miljön för fotgängare och cyklister, förbättra förutsättningar för varaktiga aktiviteter samt hitta en bättre balans mellan centrumanläggningen och Hallonbergsplan. Vidare bör Hallonbergsplan bli en levande, trygg och varierad plats under dygnets all timmar och ges en inbjudande och öppen rumsform.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger på förskolan tänker om miljön och materialets betydelse för barns utveckling och lärande. Vi har även tagit reda på hur innemiljön på avdelningarna är uppbyggda, om de är traditionella och ser ut som hemmet eller om de är inspirerande för barnen att experimentera och utforska i miljön. Vi har också tittat på hur materialet används och hur detta är placerat och vilken tillgång barnen har till det. Vi har utgått från det sociokulturella perspektivet i studien, vilket menar att det är pedagogen som organiserar miljön runt barnen och att barnen tar hjälp av sin omgivning för att lära och utvecklas. Vårt empiriska insamlande material har tagits fram via intervjuer och observationer. Pedagogerna som vi intervjuat var från olika avdelningar. Observationerna gjordes genom att gå runt och titta på miljön samt att fotografera det vi ville undersöka extra mycket. Resultatet visade att de flesta tänkte på miljöns betydelse. Det traditionella fanns på förskolorna men med försök till förändringar. Materialet skulle vara synligt för barnen förutom det ”smutsiga och kladdiga”. / The aim of the study was to examine how teachers at the preschool was thinking about the environment and the material's impact on children's development and learning. We also wanted to found out how the indoor environment of the departments is structured, whether they are traditional, they look like the home or if they are inspiring for children to experiment and explore the environment. We also looked at how the material is used and how it is placed and if the children have access to it. We have assumed the socio-cultural perspective in the study, which says that it is the teacher who organizes the environment around the kids and the kids are taking the help of their environment to learn and develop. Our empirical gathering of the materials were developed through interviews and observations. The teachers we interviewed were from different departments. The observations were made by walking around and looking at the environment and we also took photographs of what we wanted to examine extra. The result showed that most preschool teachers thought the environments significance. The traditional environment was found in the kindergarten but with attempts to change it. The material would be visible to the children besides the "dirty and messy."

Denna uppsats syfte har varit att undersöka vilken roll mobilen spelar i en grupp ungdomars liv och då framförallt i skolan. Vi har intervjuat åtta elever på en högstadieskola samt utfört observationer för att få en så klar bild som möjligt av deras förhållande till mobilanvändning. Tidigare forskning har visat att mobilens roll har kommit att bli större och viktigare och den sociala interaktionen som tidigare i större utsträckning skett ansikte mot ansikte är nu mer benägen att ske genom mobilen. Mobilens inverkan på individ och samhället har både positiva och negativa effekter, vilket undersöks i uppsatsen. De frågeställningar som behandlas rör hur eleverna upplever dagens mobilanvändning, hur de använder sina mobiler och hur detta påverkar den sociala interaktionen. Även huruvida eleverna har ett behov av att vara anträffbara samt hur de känner av mobilens påverkan? Uppsatsens sociologiska analys görs med hjälp av teman som behandlar konsumtion, modernitet, tid och rum, social interaktion genom mobilen och nätverkssamhället. Resultatet visar att mobilen spelar en stor roll i ungdomarnas liv och att den sociala interaktionen till viss del begränsas av mobilen. Eleverna upplever att de ständigt måste kunna vara anträffbara och uppdaterade och kan känna sig illa till mods när mobilen inte finns tillgänglig. / This paper has aimed to explore the role that mobile phone plays in a group of young people's lives in school. We interviewed eight students at a secondary school and performed observations to get as clear a picture as possible of their mobile phone use. Previous research has shown that mobile's role has become more and more important and the social interaction that were previously more widely been face to face is now more likely to be through mobile phone. The mobile's impact on the individual and society has both positive and negative effects. The issues addressed concerns how students experience today's smartphone use, how they use their phones and how this affects social interaction. Even whether students have a need to be reachable and how they feel of the phone's impact? The sociological analysis of this paper is done using themes that deal with consumption, modernity, time and space, social interaction through the smartphone and the network society. The result shows that mobile phone plays a big role in young people's lives and social interactions to some extent limited by the mobile phone. Students feel that they must constantly be reachable and updated and may feel uneasy when the phone is not available.

Rökare får allt mer mindre utrymme att röka på och det blir allt mindre socialt accepterat att röka i dagens samhälle. Syftet med vår uppsats är att undersöka hur rökaren upplever samhällets normer och negativitet kring rökning, samt hur detta påverkar dem. Vår huvudsakliga frågeställning har varit ”Hur påverkas rökare av samhället nedvärderande syn på rökning?”, men även om det finns någon skillnad i deras rökningsbeteende beroende på social situation. Studien är gjord med hjälp av en kvalitativ metod i form av intervjuer, där vi intervjuat 6 rökare allt ifrån åldern 23-70. Vi har använt oss utav Goffmans intrycksstyrningoch Harveys rumsbegreppför att kunna förklara ur ett sociologiskt perspektiv hur rökaren upplever samhället och hur det påverkar denne. Vårt resultat har visat att rökare anpassar sig väldigt mycket till den sociala situationen, samt tar hänsyn till andra och att rökare kartlägger sin rökning grundat på tid, rum och social situation. / Smokersgetincreasinglyless roomto smokeanditis becoming lesssociallyacceptable to smokeintoday's society.The purpose of ourpaper is to examinehowthe smokerexperiencingsocial normsandnegativity surroundingsmoking,andhow this affectsthem. Our mainresearch questionwas"How does the negative view on smoking in today’s society affect smokers?”, but also if there is any differenceintheir smokingbehaviordepending on thesocial situation.The study was conductedusinga qualitative approachin the form ofinterviews, wherewe interviewedsixsmokersranging fromages23-70. We have usedGoffman'spresentation of SelfandHarveysspace theory to explainfrom a sociological perspectivehowsmokersperceivesociety andhow it affectshim.Ourresults have shownthat smokers arevery adaptedtothe social situation, they are considerate andthat smokerscharttheir smokingbased on thetime, placeand social situation.

This dissertation studies legal practice and representation from the perspective of Theatre- and Performance Studies. It aims to describe and analyse the theatrical, ritualistic and spatial aspects of law, its practices, representations and buildings. More specifically, the dissertation explores the trial as a performance. Cultural as well as artistic performances are explicitly structured. Trials, theatre performances, religious rituals, military parades and political demonstrations all raise a boundary that shuts out what is not part of the performance ("life", "the everyday"). Performances also depend on and create an inner order; they structure the social and material space and produce roles and hierarchies among the participants. The dissertation analyses the ways in which the trial in the lower level court in Sweden produces and maintains these outer and inner boundaries. How does law and legal practice produce frames, boundaries and spaces? How, when and as what does law appear? And what is made to appear in front of or under the law? By approaching the legal practice with a theatrical and performative terminology, the trial comes forth as more than a legal process; it appears as a performative, cultural and social event. The study focuses on the courtroom as a space where power is exercised and produced. It is not only the legal power of the judgment that is exercised, but also other forms of power. The court creates, communicates and sustains its authority in the courtroom by using performative, theatrical and ritual techniques of power. In making these different kinds of power techniques visible, the dissertation exemplifies the strength of a performance perspective. By using a terminology and a way of thinking from the study of performing arts, new knowledge of the trial as a performance is produced.

The purpose of this study is to describe and analyze the places importance for young people with disabilities. The study’s central questions are what type of places they visit and what characterizes them. It is also about answering the questions why the places are visited and what meaning this has for participation and identity. The study´s central concept is room/place, participation and identity. Knowledge review will be based on the key concepts. The collection of the empirical material has been inspired by the ethnographic methodology,which in this study included seven observation sessions and six interviews. The result shows that the boys mainly visited two different places. This is about the publicand non-public places. Public places can be described as a place for everyone and the nonpubliconly for people with disabilities. The boys show more participation towards publicplaces which can provide activities, fellowship and well-being. Both places can offer participation, but are dependent on other factors, which in this case is about activities and visitors. None of the places shows identity, but rather the interaction between the individual and the environment. Participation doesn’t necessarily show the personal identity. In the lastchapter the importance is highlighted through a perspective of social work activity. First andforemost the public places potential is highlighted and it´s limitations for participation and theidentity process. Secondly, it is also a discussion about future planning in daily socialpedagogic practice, both on an individual and society level.

Made available in DSpace on 2014-06-11T19:23:34Z (GMT). No. of bitstreams: 0 Previous issue date: 2009-06-30Bitstream added on 2014-06-13T19:29:45Z : No. of bitstreams: 1 magnani_bd_me_arafcf.pdf: 297954 bytes, checksum: 1db499851fb3045fd3c4c2f670edf4e9 (MD5) / Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior (CAPES) / Fundação de Amparo à Pesquisa do Estado de São Paulo (FAPESP) / Ministério da Ciência, Tecnologia e Inovação (Mcti) / Tendo em vista diminuir eventuais dúvidas em relação à identidade da cachaça brasileira, cuja exportação tem aumentado consideravelmente nos últimos anos, foi objetivo do presente trabalho estabelecer as diferenças sensoriais entre o rum e a cachaça, aguardentes oriundas da cana-de-açúcar, porém distintas. Nesse sentido, foi realizado um estudo comparativo entre amostras de rum e de cachaça obtidas em laboratório sob condições praticamente idênticas, visando estabelecer seus perfis sensoriais e descrever as similaridades e diferenças entre essas bebidas. Assim, quatro amostras, sendo uma de aguardente de melaço, outra de cachaça e mais duas envelhecidas, sendo uma de rum e outra de cachaça envelhecida, tiveram seus perfis sensoriais determinados por Análise Descritiva Quantitativa (ADQ), por uma equipe de 7 julgadores treinados e selecionados de acordo com seu poder discriminativo, reprodutibilidade dos julgamentos e consenso com a equipe. Para descrever e comparar os perfis sensoriais das diferentes amostras foram levantados e quantificados 17 atributos sensoriais. Os dados obtidos foram submetidos à análise de variância (ANOVA), testes de média de Tukey e análise de componentes principais (ACP). Os resultados revelaram haver diferenças significativas (p ≤ 0,05) entre as características sensoriais das amostras e os dois primeiros componentes principais explicaram juntos 98,49% (ACP) das variações entre as amostras em relação aos seus atributos sensoriais. Os atributos que contribuíram para a diferenciação do rum e da cachaça envelhecida foram cor dourada, corpo, turbidez, aroma amadeirado, sabor madeira, sabor adocicado e viscosidade, enquanto que as amostras de aguardente de melaço e cachaça sem envelhecer foram diferenciadas pelos atributos aroma metálico, sabor metálico e pungência. / In order to reduce fortuitous doubts about the identity of Brazilian cachaça, whose export has increased considerably in recent years, it was goal of this study to establish sensory differences between rum and cachaça , spirits from the sugar cane, distinct however. Therefore, it was realized a comparative study among samples of rum and cachaça obtained in laboratory through practically identical conditions, to establish their sensory profiles and describe the similarities and differences between these beverages. Thus, four samples, one of molasses spirit and another of cachaça, and more two aged, which were, one of rum and another of aged cachaça had their sensory profiles determined by Quantitative Descriptive Analysis (QDA) conducted by a panel of 7 trained panelists and selected according to their discriminatory potential, reproducibility of trials and consensus with the panel. To describe and compare the sensory profiles of the different samples were developed and quantified 17 sensory attributes. The obtained data were submitted to analysis of variance (ANOVA), Tukey tests and Principal Components Analysis (PCA). The results revealed significant differences (p ≤ 0,05) about the sensory characteristics of spirits and the first principal component and the second principal component explained together 98.49% (PCA) of variations among the samples on their sensory attributes. The attributes that contributed to the differentiation of rum and aged cachaça were golden color, body appearance, turbidity, wood aroma, wood flavor, sweet taste and viscosity, while the samples of molasses spirit and non-aged cachaça were differentiated by attributes metallic aroma, metallic taste and pungency chemestetic. The results showed that the process of aging provided higher intensity of favorable sensory attributes for aged cachaça.

No description available.