Detta är en kvalitativ innehållsanalys av Sveriges styrdokument för svensk grundskola, med fokus på samisk representation. Analysen är avgränsad till tidsperioden 1962-2022 då denna tidsperiod innefattar alla läroplaner för den obligatoriska allmänna grundskolan. Arbetet tar en historiekulturell teoretisk ansats med postkolonial teori som ytterligare en byggsten i analysen. Syftet med detta arbete är att undersöka samernas representation i svensk skolundervisning under tidsperioden 1962-2022 och varför den sett ut som den gjort.  Tidigare forskning utförd i Kanada har visat att när elever lär sig om urfolk gynnar det inte bara eleverna i sig, utan även urfolken i landet. Samerna är Sveriges enda urfolk och Europas enda urfolk. Med denna kanadensiska forskning i ryggen går det att hävda att det bör ligga i allmänhetens intresse, och även samernas intresse, att elever lär sig om urfolk. Detta gav ytterligare skäl att utföra denna undersökning med fokus på urfolket samerna i Sverige, då det skulle kunna gynna alla. Resultatet av denna undersökning är att samernas representation i svenska styrdokument har ökat ganska stadigt över tid sedan 1962 fram till 2022, med en minskande representation i 2011 års läroplan, Lgr11. Störst representation fanns i 1994 års läroplan Lpo94 och det var också enda läroplanen som talade om hur samisk historia och kultur hänger ihop med svensk och nordisk historia och identitet. Anledningen till att representationen har ökat är att samernas rättigheter också ökat under samma tidsperiod. Samerna har under tidsperioden blivit erkända som urfolk, blivit grundlagsskyddade som ett eget folk samt bildat en egen statlig myndighet, Sametinget. Även om samernas representation har ökat under tidsperioden är den fortfarande inte stor, samt har samisk kultur och historia blivit förbisedd i den senaste läroplanen Lgr22. Detta verkar bland annat bero på, baserat på det material som undersökts, att Sverige fortfarande bedriver kolonialism.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur mediebevakningen av Kallak-konflikten sett ut och hur samiska intressen och värden gjorts förståeliga i och genom bevakningen av konflikten. Metoden som har använts är det diskursanalytiska logikperspektivet, vilket strukturerar materialet genom att identifiera och beskriva de logiker som används för att förstå situationen. Teorin är baserad på internationell forskning kring ursprungsfolk som behandlar hur marken förstås och värderas, och även behandlar vilka större komplexa implikationer en markkonflikt kan ha för ursprungsfolk. Analysen består av citat eller utdrag ur tidningsartiklar, och i slutsatsen diskuterar jag de tre större logikerna som har identifierats i materialet: Ekonomilogiken, Miljölogiken och Rättighetslogiken. / The aim of this thesis it to examine how the 'Kallak-conflict had been portrayed in the news coverage and how Sami interests and values has been made comprehensible through and by the news coverage. The method that has been used is the discourse analytic logic perspective, which, by structuring the material can identify and describe the logic’s that are used to understand the situation. The theory is based on international research on indigenous people that handle how the land can be perceived and valued, and handle the bigger more complex implications a land conflict can have for indigenous people. The analysis is based on quotes, or sections from newspaper articles, and in my conclusion I discuss the three major logic’s I found in the material: The economic logic, the environmental logic and the logic of rights.

The 17thcentury’s marketplaces established in the peripheral areas of Fennoscandia were revealingly intertwined in inter-cultural encounters of minorities as they were in market exchange. Historical sources supply insight in the trade between Sámi and wealthy merchants, but nonetheless they are to be criticized for beingauthored from an outside perspective. The archaeological record, however, provides an alternative approach to knowledge about the history of trade in Sápmi. This paper proposes to shed light on what archaeology can reveal about two contemporary marketplaces: Arjeplog and Arvidsjaur. This is accomplished through compiling and presenting the archaeological record of each marketplace in two separate case studies. Sequentially, some observations are discussed within the context of each marketplace, and later the archaeological record of them both are juxtaposed to each other. Hence, minor deviations from the historical framework are considered and reviewed as the study settle in for a terminal discussion of the results. From here the archaeologically based reality of market exchange in Arjeplog and Arvidsjaur intend to function as non-biased means for the local community to raise awareness of their past, and to invoke interest in further excavations.

No description available.

Sámi culture and resources have long been exploited by the Swedish state, church and government. The material culture that was collected during the late 19th and early 20th century, has many times lost their original meaning and context later on in museum collections. This is problematic and needs to change in order to prevent further damage to the Sámi material and immaterial culture. This study aims to analyse the Sámi silver brooches with Marian-symbols, that were found together with other types of silver artefacts at Passekårsa, Gällivare parish. By doing this type of analysis it allows for further and mor difficult discussions to be adressed and it also allows for the silver find in question to be further contextualized. We non-Sámi archaeologists, scientists and staff at museums need to talk about how we are interpreting, examining and portraying Sámi cultural heritage whether it concerns human remains, places of sacrifice or small silver brooches.

The purpose of this thesis is to examine the images of Sápmi and the Saami people that existed among natural historians during the eighteenth century through the lens of Carl Linnaeus' Lapland journey 1732. It examines how these images were tied to the societal discourses of the time and if and how these images were used during the Swedish colonisation of Sápmi. This was done by doing a close reading of Flora Lapponica, Iter Lapponicum and Diaeta naturalis, noting emerging themes and trying to identify the societal discourses shaping these themes. The thesis finds that Linnaeus' descriptions of Sápmi and the Saami often are heavily mythologising and that Linnaeus, inspired by gothicism and primitivism, liked to use the Saami as didactic examples. However, these idealised descriptions are contradicted by Linnaeus himself. In the same texts he describes the Saami as both the pinnacles of health and as drunken and sickly. Linnaeus was also influenced by mercantilist thought and suggested many plans on how to best use Sápmis natural resources and thereby increase the Swedish states profits. The Saami, viewed as primitive but now without primitivism’s positive connotations, were seen as incapable of correctly exploiting their resources themselves. If Linnaeus' plans had been implemented they would have destroyed the Saami lifestyle Linnaeus claimed to idealise. The thesis concludes that while Linnaeus painted an idealised picture of Sápmi and the Saami in his text he did so knowing that it was at least partially false. He used these theoretical Saami to criticise his own society and as didactic examples for his fellow Swedes, but in practice had no problems with the colonial exploitation of Sápmi.

Denna uppsats undersöker samers utrymme och framställning i svenska dagstidningar. Tidigare forskning visar hur nyhetsmedia innehar en växande makt i att påverka hur olika grupper i samhället uppfattas och behandlas. Bland annat exemplifierar den tidigare forskningen hur urfolk och minoriteter begränsas i sitt mediala utrymme och framställs på ett homogent och fördomsfullt sätt. I föreliggande studie undersöks vilket utrymme den samiska befolkningen får i svensk nyhetsrapportering, vad för typ av samerelaterade nyheter som uppmärksammas samt hur samerna framställs i rapporteringen. Metoden som har använts för att besvara frågeställningarna är en innehållsanalys med både kvalitativa och kvantitativa inslag, där tidningsartiklar från tre svenska dagstidningar har studerats under tidsperioden av ett år. Resultatet visar bland annat hur samerna får ett begränsat medialt utrymme och att när de väl uppmärksammas är det ofta ett stort fokus på kulturella nyheter, medan händelser som kan anses viktiga för den samiska befolkningen marginaliseras. Därefter har resultatet analyserats utifrån den postkoloniala teorin, och därmed kunde samband urskiljas mellan Sveriges historiska relation till den samiska befolkningen och medias framställning av dem. / This paper examines the Sami peoples representation in Swedish newspapers. Previous research show that news media holds a growing power in affecting how different groups are perceived and being treated in today’s society. It shows how indigenous people and minorities are limited in the news media and portrayed in a homogeneous and biased way. This study examines to which extent the Sami population is being seen in the Swedish news media, what kind of Sami related news that are being reported and, how the Sami people are being presented. The method used to answer the thesis questions is a content analysis with complementary qualitative and quantitative elements. Articles published in three Swedish newspapers during the period of one year have in this study been examined. The result indicates that Sami culture is given a lot of space in the reported news, while other important events and questions concerning the Sami people are less visible. The result is analyzed on the basis of postcolonial theory, and connection could thus be distinguished between Sweden's historical relationship with the Sami population and the media's presentation of the group.

Abstract This ethnological bachelor level essay investigates how suicide is looked upon amongst the Sámi people (in Sweden) from cultural perspectives. The subject is studied by interviewing ten respondents who have experienced suicide in their closeness, mainly within their family at some point between 1980- 2020. Most respondents and all their deceased relatives are of Sámi origin.  The study found that suicide has occurred amongst people with vastly different living conditions, all over the Swedish parts of Sápmi. The deceased consists of 7 men and 3 women, ages 20 – 60. The study analysis focuses upon how the respondents explain their relative’s mental ill-health and suicide, because from an ethnologic perspective a lot of knowledge about the cultural understanding of suicide can be found within their model of explanation.  The results of the study show that the respondents first explanation on the direct question vary widely, it can be mental illness, alcoholism as well as a fragile persona. But by analysing the explanation in it´s cultural context a more complex picture evolves, where their shared experiences as Sámi occur. The study found potential reasons for mental ill-health amongst the Sami such as different postcolonial scars that still today occur in many contexts, ethnic discrimination as well as other difficulties as a minority population. The main issue why Sámi who experience mental ill-health do not seek professional help nor help from within their own group is explained by a tradition of silence within the Sámi culture.

Bakgrund: Idag lever cirka 20 000 samer i Sverige varav cirka 2500 har sin huvudsakliga inkomst från renskötsel. Livet som renskötare beskrivs som fritt men samtidigt präglat av konstant oro och stress inför framtiden. Diskriminering och bristande stöd hör till vardagen och senare forskning visar att ohälsan ökar bland renskötare. De flesta hälsoproblemen bland renskötande samer grundar sig i marginalisering och kunskapsbrist hos allmänheten gällande renskötsel och samisk kultur. Syfte: Att belysa upplevelser av hälsa bland renskötande samer i en sameby i Sverige. Metod: Semistrukturerade intervjuer med intervjuguide och följdfrågor kring upplevelsen av hälsa användes. Totalt 27 personer tillfrågades om deltagande och elva personer medgav samtycke. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Intervjuerna genomfördes under januari och februari månad 2016. Resultat: Tre kategorier och elva underkategorier identifierades utifrån informanternas upplevelser. Kategorierna som identifierades var; förutsättningar för en god hälsa, hinder för en god hälsa samt hälsa i framtiden. Resultatet visar på att renskötarna saknar stöd och förståelse från myndigheter samt ortsbefolkning och att det råder informationsbrist gällande den samiska kulturen. Dagens ökade exploatering och klimatförändringar skapar svårigheter i arbetet med renskötsel och det är en bidragande orsak till renskötarnas upplevelse av ohälsa. Slutsats: Resultatet av studien visar att det finns fortsatt behov av forskning inom området då renskötarna befinner sig i en utsatt situation vilket påverkar deras hälsa på ett negativt sätt. Resultatet ses som användbart till det fortsatta arbetet inom svensk hälso- och sjukvård samt aktörer såsom myndigheter och övriga befolkningen.

År 1100 var Sverige ett kristet land, i alla fall till namnet, men det skulle dröja ytterligare nära 700 år innan de svenska samerna helt övergett sin gamla tro och gått över till den kristna läran. Religionsskiftet skedde långsamt, och även om många samer döpte sig redan under medeltiden är det först under 1600-talet som man på allvar kan se hur den gamla samiska religionen försvinner till förmån för kristendomen. Denna uppsats syftar till att utöka förståelsen för hur detta religionsskifte gick till och hur detta upplevdes av de berörda samerna själva. Genom att analysera protokoll ifrån lappmarkens domböcker rörande religionsbrott (så kallade "trolldomsrannsakningar") har jag undersökt hur de åtalade samerna själva uppfattade sina brott och hur de försvarar sig själva inför rätten, samt hur stark kristendomens ställning var bland den samiska befolkningen under denna period. Jag har även strävat efter att få en tydligare bild av vilka dessa personer var, och om detta svarar mot den gängse uppfattningen om att de åtalade i regel var nåjder. Genom en kvalitativ hermeneutisk metod har jag kommit fram till att den gamla samiska tron under skiftet mellan 1600- och 1700-tal fortfarande var relativt stark i stora delar av de svenska lappmarkerna, och min undersökning visar också att det var i de södra lappmarkerna som den gamla tron levde kvar längst. Jag har också dragit slutsatsen att den svenska kyrkan var relativt tolerant mot religionsbrott hos samerna fram till år 1689 då missionsverksamheten gick in i ett nytt skede. Jag kan också konstatera att det inte finns någon homogenitet hos de åtalade samerna – ålder och social status varierar markant, och ingen av dem beskrivs som nåjder i källmaterialet / By the year 1100 Sweden was christianized, but the Sámi indigenous religion persisted among the Sámi people up until the mid 18th century. Up to the 17th century the efforts to convert the Sámi to Christianity was fairly weak, but increased pressure came after the protestant reformation. Death sentences could now be carried out for practicing the old religion. In this essay I have examined court protocols from trials regarding Sámi witchcraft, superstition and heresy during the period 1649-1739. I have analyzed the protocols in order to get a better understanding of how the religious change in this area came about, and how the Sámi people themselves regarded their crimes and their religious belief. I have also tried to find out how deeply rooted Christianity really was within in the Sámi community and in the Sámi area (Sápmi) during this period. It is commonly believed, that it was mainly the Sámi shaman (the noaide) who was charged and sentenced in these witchcraft trials and I have examined whether or not this really was the case by looking for common denominators and characteristics among the people on trial. By using a qualitative hermeneutical method in analyzing these documents I have learned that Christianity was not very deeply rooted in the Sámi community during this period and it is clear that it was in the southern parts of Sápmi that the old religion persisted the longest. I have also come to the conclusion, that the Swedish church was fairly tolerant towards the Sámi practising the old religion up to the year 1689, when the policy changed prominently. As for common denominators, the accused are all male and none of them are referred to as a noaide in the protocols. It is in this discovery I claim to bring something new to this subject field.