Hur upplever kvinnliga ledare sitt ledarskap inom ett svenskt konsultföretag i samhällsbyggnadsbranschen? Vilka möjligheter och utmaningar möter de? Finns de något de skulle vilja förändra? Dessa frågor har jag valt att undersöka i denna rapport. Jag har valt att använda mig av en kvalitativ metod och med hjälp av intervjuer har jag tagit reda på detta. Resultatet visade att flera av kvinnorna inte ser ledarskap som ”kvinnligt” eller ”manligt” eftersom de inte anser att könet har något med ledarskap att göra. Flera kvinnor berättar även om fördomar som de mött under karriären. Fördelarna som finns med att vara kvinnlig ledare var intervjudeltagarna överens om, vilket var att de syns mer och kan få mer uppmärksamhet. Att de blev lättare ihågkomna ansåg de som en fördel i många sammanhang. Nackdelarna visade sig vara få, men att skaffa sig allierade i en mansdominerad bransch ansågs vara svårt, vilket även kunde skapa en känsla av ensamhet och utanförskap. När det gällde de kvinnliga ledarnas möjligheter ansåg de att de inte skiljer sig från vad manliga ledare har, men en kvinna förklarade att det gäller att lära sig spela spelet som männen gör. Faktorer som försvårat kvinnornas väg till vart de är idag, ansåg majoriteten av kvinnorna har varit graviditet och föräldraledighet, vilket har gjort att det varit svårare att hänga med andra i karriären. Fyra av de fem kvinnliga ledarna har även hört talas om det kända glastaket, dessa fyra har även upplevt det osynliga hindret och har alla egna erfarenheter kring detta. När det gäller förändringar i framtiden, skulle flera av kvinnorna mer eller mindre vilja fortsätta utveckla mångfald och jämställdhet. I diskussionen lyfter jag egna resonemang kring resultatet från intervjuerna. Jag diskuterar bland annat att majoriteten av kvinnorna inte har planerat sin karriär eller att bli ledare, utan i stället valt att tacka ja när det dykt upp erbjudanden och möjligheter under vägen. Jag diskuterar även de utmaningar och försvårande faktorer som de kvinnliga ledarna har mött under deras karriär, samt vad detta kan bero på. I diskussionen har jag även reflekterat över metoden som jag valt att använda mig av. Sammanfattningsvis reflekterar jag i slutsatsen om de resultat jag fått samt ger förslag på vad som skulle kunna undersökas vidare.

Den gemensamma utemiljön är viktig för de boende i flerbostadshus, framförallt för de som inte har egna privata uteplatser i bostaden. Utemiljön måste dock utformas så att den ger så många önskvärda funktioner som möjligt till den stora heterogena skaran boende som kommer att bo här under husets livstid. Speciellt då olika åldersgrupper kan ha varierande krav och önskemål gällande vad som önskas och prioriteras på den gemensamma bostadsgården. Brister i den gemensamma utemiljön kan ha stora konsekvenser för de boendes trivsel, men också för hur bostadsområdet uppfattas, och hur lätt det är att hyra ut bostäderna och vad hyresgästerna är villiga att betala. Då få bostadsområden planeras strängt med endast en samhälls- eller åldersgrupp i åtanke genom byggnadernas långa livslängd så blev det en fråga om att prioritera. Vilka funktioner ansågs viktigast och vilka var önskvärda? därefter kunde platstillgång och kostnader bedömas och slutligen val göras. Arbetet ämnade granska hur den gemensamma bostadsgården upplevdes och användes i tre stycken flerbostadshus fastigheter i de östra stadsdelarna av Västerås. Granskningen omfattade också vilka funktioner som hade prioriterats och vilka som var de mest brukade. Därmed så hade också eventuella förslag till ändringar skapats, vilka av dessa som kunde tänkas vara överförbara och applicerbara till liknande objekt undersöktes. Som en grund utfördes en litteraturstudie för att skapa grund i redan gjorda undersökningar gällande utemiljön inom olika områden och för olika grupper. Arbetet genomfördes sedan som fallstudier av de olika områdena. Områdena undersöktes med ett stort antal platsbesök och observationer där utemiljön i områdena dokumenterades noggrant. Anteckningar fördes över vilka funktioner som brukades vid olika tidpunkter, både i fråga om veckodag och klockslag. Vidare så granskades de olika områdenas arkivmaterial för att ge en tydligare och mer komplett bild över grundläggande fakta som till exempel: byggår, hur många lägenheter och omfattning av lägenheterna som har privat uteplats i form av antingen balkong eller uteplats i markplan. En grundläggande skillnad när det gällde önskemål och användande av bostadsgården var individens ålder. Barn ville ha en utemiljö där de kunde springa runt, leka, cykla och klättra, deras föräldrar ville ha en trygg närmiljö där de inte behövde oroa sig för att barnen skulle behöva utsättas för farlig trafik och oönskade människor. Vuxna ville dessutom ha en utemiljö som fungerade genom att det gick att komma fram till porten med bil efter större inköp, och där räddningstjänsten kunde komma till ifall något hände. Det var också önskvärt med en vacker och trivsam närmiljö att betrakta från fönster och uteplatser. Tryggheten var viktig också för de vuxna, här handlade det framförallt om att bostadsgården skulle vara väl upplyst på kvällen och att den var lätt att överblicka. Många önskade sig gemensamma uteplatser även ifall de hade egen balkong, det kunde till exempel handla om grillning som inte var tillåten på de egna balkongerna eller att kunna vistas i solen när denna stod i ett annat väderstreck än vad balkongen gjorde. De äldre som frågades i litteraturstudiens undersökningar uppgav att viktiga faktorer var jämna och lättframkomliga vägar, samt möjlighet att själva kunna vara med och sköta planteringarna. De äldre tillsammans med föräldralediga vuxna var också de mest flitiga brukarna av de gemensamma uteplatserna. Avgörande för hur flitigt dessa brukades var faktorer som: tillgång av sol och skugga, betraktningsvärd utsikt och möjlighet till samtal och umgänge. En ytterligare faktor gällande gemensamma uteplatsers nyttjande som nämndes i litteraturstudien och observerades vid besöken var huruvida uteplatsen låg i andra grannars synfält. Det upplevdes svårt att slappna av när vi kände oss betraktade av människor som vi kände delvis, inte helt främmande men inte heller familj eller nära vänner. Område 1 Timmerkojan hade en stor och öppen bostadsgård som var väl överblickbar men tom och dåligt utnyttjad. Gården erbjöd flera uppskattade funktioner som: två lekplatser, en grillplats, en boulebana, paviljong och ett antal utspridda fasta bänkar. De flesta av dessa funktioner var väl använda och fungerande, undantaget var vissa av de fasta parkbänkarna som låg i väl många synfält eller saknade något ytterligare som motiverade valet av just dessa. Det skulle kunna varit något att se på eller tillgången till ett bord och kanske fler bänkar i grupp för lättare umgänge. Bostadsgården saknade också karaktär eller utmärkande drag, förslag för detta var att till exempel låta fastighetsnamnet Timmerkojan vara inspiration för en större lekplats utformad för att ha något att erbjuda barn i alla åldrar. Denna borde i så fall också utformas så att den utgör ett spännande blickfång. Gården saknade bommar till en del av infarterna, detta bidrog till att minska trafiksäkerheten på bostadsgården. Vissa andra funktioner från de andra studerade områdena skulle också kunna brukas här: den öppna dagvattenleden och dammen från område 2A kombinerat med lite större höjdskillnader och mer skyddade uteplatser med bersåer skulle göra den här gården mer egen. Område 2A hade en bra storlek samt också ett bra förhållande för gårdens format. Bostadsgården lyckades väl med att skilja den halvprivata gårdsytan från den allmänna. Tillträde till gården skede via tre avstickare från omgivande cykelvägar eller områdets parkeringsområde. Gården karaktäriserades av den öppna dagvattenkanalen och dammen samt tre stycken stora ekar som tillsammans med gårdsmarkens kupering hade sparats från det ursprungliga naturliga. Denna gård erbjöd följande funktioner: lekplats, grillplats och bänkar grupperade i en halvcirkel för umgänge. Av dessa var det huvudsakligen grillplatsen som behövde förbättras med lite häckplantering som ökar avskildhet och vindskydd. Område 2B hade en långsmal form centrerad runt en central väg, gårdsytan blev mer spridd i form av ett antal mindre gårdsytor som skapades i anknytning till denna. Det fanns dock vissa mindre grönytor mellan de olika avgreningarna som skulle kunna nyttjas bättre, förslag på användning av dessa är mindre bersåer, planer för mindre utrymmeskrävande bollspel och liknande. Det fanns här ett antal fasta bänkar med omotiverad placering och som därmed användes dåligt, även dessa ytor skulle kunna planeras om enligt föregående förslag. Området hade två lekplatser med ett tydligt fokus på de yngre barnen, de äldre barnen erbjöds andra funktioner i direkt närhet till bostadsgården, dessa var: grönområde med skog och bollplaner samt skolgård med lekplatser. / The outdoor environment of multifamily dwellings should be carefully planned to accommodate the large number of different dwellers, that are to live there through the lifetime of the building. Different groups of residents have different needs and wishes, and all these must be considered. Failure to achieve a working courtyard where all these needs was met would result in low usage of shared outdoor spaces, and discontentment among the residents. This thesis has strived to catalogue the courtyards of three multifamily housing estates in the Swedish city of Västerås. It has also compared the shared features among the three case studies, according to where the single feature was best implemented and why it worked better there. That comparison gave an indication to what could be considered best practice for similar projects. The initial literature study gave good insight on what matters including: children’s play areas, public seating, different age group’s views and wants. Of universal importance was also the significance of feeling secure in the courtyard. One major difficulty was getting the residents to use the public seating in their area. Studies have suggested that the problem is that they feel observed by their neighbours. This could be solved by providing optional seating out of sight, the compromise with this solution became in making sure that these secluded seating areas was not thought of as possible places for hiding miscreants. Another solution was to make use of non-stationary furniture, which introduces the possibility of the furniture being stolen. Lockable storage for the resident’s private outdoor utensils was then a good suggestion.

Uppsatsen syftar till att, utifrån det svenska dagsläget (våren 2019), undersöka ett ökat träbyggande inom bostadssektorn som åtgärd för en mer hållbar byggsektor ur ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbarhetsperspektiv. Vidare ämnar uppsatsen undersöka incitament och hinder för träbyggandet idag, och slutligen vad som krävs för att träbyggandet i sig skall bli mer hållbart längs med hela produktionskedjan, ur ett cirkulärt perspektiv. De stora klimatförändringar planeten står inför gör ämnet i högsta grad aktuellt utifrån ett samhällsplaneringsperspektiv. Studien har utgått ifrån teorier om cirkulär ekonomi kopplat till hållbart bostadsbyggande. För att undersöka detta har 33 intervjuer med olika aktörer längs med produktionskedjan genomförts och kompletterats med en genomgång av forskningsfältet. Resultatet visar på tydliga argument varför trä kan vara en avgörande åtgärd. Samtidigt redovisas en rad med hinder som verkar ligga till grund för att trä som byggnadsmaterial inte tagit större marknadsandelar trots dessa argument. Studier visar också att ett ökat träbyggande i sig oavsett behöver bli mer hållbart, inte minst utifrån konsekvenserna av dagens storskaliga skogsbruk. Sammanfattningsvis framkommer ett behov av tydligare och mer krävande lagstiftning.

Det kommunala fastighetsbolaget AB Uppsala kommuns Industrihus, även kallat Ihus, har som mål att bli klimatneutralt till år 2030. Definitionen av klimatneutralitet är att de totala utsläppen av växthusgaser ska vara lika med noll. Detta kan vara svårt att uppnå i praktiken med enbart organisationsomställning, miljöledningssystem och livscykelanalyser (LCA) då nästan alla delar i en verksamhet ger upphov till växthusgasutsläpp i olika led. Inledningsvis identifierades och kvantifierades direkta och indirekta utsläpp. Verksamheten delades därför in i olika sektorer för att underlätta arbetet. Dessa sektorer valdes utifrån de utgifter som Ihus redovisar och delades upp i fem utgiftsposter. Dessa var renovering, säkerhet, fastighetsskötsel, konsult och avfallshantering. Företag vars verksamhet liknar den hos Ihus entreprenörer valdes ut för varje sektor. Genom att sedan undersöka deras utsläpp och omsättning beräknades sektorns utsläppsintensitet. Ihus utgiftsposter multiplicerades med motsvarande sektor och utsläppen från Ihus kunde bestämmas.  Kvantifieringen av Ihus utsläpp resulterade i en åtgärdsplan med konkreta åtgärder presenterade i en tidplan. Tidplanen bestod av tre milstolpar med fyra års mellanrum fram till 2030 då Ihus vill ha uppnått sitt mål med att bli klimatneutrala. Inom de fyra första åren bör Ihus fokusera på åtgärder som är relativt enkla att utföra samt åtgärder som lägger en grund för ett långsiktigt miljöarbete. Dessa inkluderar resurseffektivisering, specificerad fakturering, redovisning av entreprenörers transporter samt uppföljningsmetod för upphandling. Fram till milstolpe 2 rekommenderas Ihus att utföra LCA på relevanta delar av verksamheten, så som renovering, samt kräva att entreprenörer redovisar direkta utsläpp i samband med upphandling. Cirkulär resurshantering bör även införas. Fram till milstolpe 3 kommer Ihus med hjälp av en rad åtgärder enligt en åtgärdsplan att minska sina utsläpp. De utsläpp som kvarstår efter år 2030 rekommenderas Ihus att kompensera. Även krav på att entreprenörer ska redovisa indirekta utsläpp bör ställas fram till milstolpe 3.

I mitt examensarbete har jag arbetat med att ta fram en design samt förfrågningsunderlag för en Skatepark i Gällivare. Arbetet presenterades för politikerna i Gällivare kommun. Arbetet inleddes under min praktik på LKAB Samhällsomvandling där jag hade erfarna projektledare som handledare. Därefter fortlöpte projektet på egen hand efter att praktiken avslutats. Grunden till att jag valde just detta område är att det finns ett beslut att uppföra en anläggning i Gällivare men projektet har lagts på is. Det tillsammans med ett eget brinnande intresse för skateboardåkning och en önskan att göra något positivt för kommunens invånare gjorde valet av exjobb till en självklarhet. I förfrågningsunderlaget skickades ut till företag som arbetar med helhetslösningar för skateparker i Sverige och norden, behövdes först förslag på en placering och olika områdesförslag för Skateparken ifråga tas fram.  För att få en någorlunda uppskattning på vad ett sådant här projekt kan tänkas kosta, var en av utmaningarna att ta fram en egen design på en anläggning baserad på de områdesförslag som tagits fram. Designen kom till liv med hjälp av medlemmar från den lokala skateboardföreningen efter att möten ägt rum där det diskuterades olika element som man önskade ingå i designen av den nya parken.  När arbetet med förfrågningsunderlaget var färdigt och efter att respons från företaget som jag skickat ut det till kommit in, förbereddes en presentation som sedan hölls för Gällivare kommuns Samhällsbyggnadsutskott. Efter presentationen var genomförd deltog jag samt medlemmar från Gällivare Skateboardförening i en Workshop för ett område som heter Sjöparken i centrala Gällivare. Sjöparken ingår i ett projekt där hela parken ska utvecklas och rustas upp. Projektledaren för upprustningen av Sjöparken tog sedan kontakt med mig för att boka in ett möte. Under mötet meddelades att en skatepark ingår i deras planering för framtida Sjöparken. Bästa möjliga utfall är nu att upphandlingen av skateparken kommer ske efter årsslutet och att arbetet med parken inleds till våren

Linköping stad står inför framtidens dörrar och är i full utveckling. I och med att staden växer tillkommer behov av nya innovativa lösningar inom samhällsbyggnadsområdet. Det vill säga inom bygg-, arkitektur-, stadsplanering- och infrastrukturområdet. Det finns två underliggande problem som ligger till grund för denna vetenskapliga rapport. Det första problemet är att E4:an som går utmed Linköpings innerstad inte har någon på- och avfart i nordlig riktning vid Mörtlösa. Det andra problemet handlar om den kraftiga köbildningen som kan uppstå under rusningstrafiken i Mörtlösaområdet. Examensarbete kommer fördjupa sig i just dessa problem och framförallt i hur en förbättrad infrastruktur kan bidra till utveckling avsitt närområde och omgivning. Infrastruktur är ett brett område där det finns många förslag tillförbättring. Syftet med denna vetenskapliga rapport är att se hur en trafikplats i Mörtlösområdet i Linköpingkan bidra till utveckling av staden samt undersöka olika förslag på trafikplatser som kan förbättra infrastrukturen, den rådande trafiksituationen och förbindelsen till E4:an. Rapportens frågeställningar lyder att genom jämförelse med andra liknande trafikplatser och projekt, ta fram den mest optimala trafikplatsen för Mörtlösaområdet samt se hur en fyravägstrafikplats kan påverka närområdet och omgivningen utifrån den data och erfarenheter som är tagna från liknande projekt. För att besvara dessa frågeställningar har metoder som intervju och litteraturstudie används. Intervjun som genomfördes med Linköpings kommun harvarit en nyckelroll i insamlandet av information. Med hjälp av fyra olika referensprojekt av liknande karaktär, har tre olika förslag på trafikplatser i Mörtlösområdet tagits fram. Första alternativet innefattar nybyggnation av en trafikplats, det andra fokuserar på ombyggnation av en befintlig trafikplats i området och det sista alternativet är en kombination mellan dessa. För att komma fram till den bästa lösningen har fördelar och nackdelar ställts mot varandra och efter analys av intervju och litteratur har en slutsats tagit form. Slutsatsen föll till slut på att ombyggnation av den befintliga trafikplatsen ses som det bästa alternativet. Delvis för att den skapar ytterligare en väg norr ut, vilket kommer bidra till ökad trafiksäkerhet och bättre trafikflöden men också för att den ses som ett billigare och smidigarealternativ att genomföra. / Linköping City is facing the doors of the future and it is in full development. As the city grows, there is a need for new innovative solutions in the field of community building. That is, the construction, the architecture, the urban planning and infrastructure areas. There are two problems that underlie this scientific report. The first problem is that the E4 that runs along the inner city of Linköping has no northbound highway exit at Mörtlösa. The other problem is the severe queue that can occur during rush hour traffic in the Mörtlösa area. This scientific report will look upon these problems and above all in how an improved infrastructure can contribute to the development of its immediate area and surroundings. Infrastructure is abroad area where there are many suggestions for improvement. The purpose of this scientific report is to see how a traffic area in Mörtlösa in Linköping can contribute to the development of the city and to investigate various proposals for traffic areas that can improve the infrastructure, the prevailing traffic situation and the connection to the E4. The report's questions are that by comparing with other similar traffic sites and projects, find the most optimal traffic area for Mörtlösa. It will also investigate how a four-way traffic junction can affect the local area and surroundings based on the data and experience taken from similar projects. To answer these questions, methods such as interview and literature study have been used. An interview conducted with Linköping county has been a key role in the collection of information. With the help of four different reference projects of a similar nature, three different proposals for traffic areas in the Mörtlösa area have been produced. The first option includes new construction of a traffic area, the second focuses on the reconstruction of an existing traffic area and the last alternative is a combination between them. To come up with the best solution, advantages and disadvantages have been set against each other and after analysis of the interview and literature a conclusion has taken shape. The conclusion is that reconstruction of the existing traffic area is considered as the best option. Partly because it creates a second northbound road, which will make the traffic safer and give it a better flow, but also because it is seen as a cheaper and smarter alternative to implement.

Nowa Huta i Polen är ett område i staden Krakow som uppfördes från grunden mellan 1949–1956.Stadsmiljön har en socialist-realistisk utformning och är representativ för stadsplanering från en tid som kombinerade en snabb industrialisering och en strävan att skapa ett nytt samhälle. Stadens utformning är intressant ur ett samhällsplaneringsperspektiv då den uppvisar många likheter med nyurbanism och Trädgårdsstaden i Ebenezer Howards originaltanke. Genom en undersökande fallstudie utförd genom litteraturanalys kombinerat med analyser av den fysiska stadsmiljön har likheter med nyurbanism och trädgårdsstaden blivit tydliga. En av slutsatserna som kan dras från arbetet är att det saknas belägg för beskrivningen av Nowa Huta som sammanhörande med Clarence Perrys grannskapsmodell / Nowa Huta in Poland is an urban environment built from the ground up between 1949 and 1956 on the basis of socialist-realist design. The design is representative of socialist-realist urban planning from a time that combined rapid industrialization with an effort to create a new society. The city's design is interesting from an urban planning perspective as it exhibits many similarities with New urbanism and The Garden City in Ebenezer Howard's original form. Through an exploratory case study conducted through literature analysis combined with an analysis of the physical urban environment, similarities with new urbanism and the garden city emerges. One of the conclusions that can be drawn from the work is that there is no support for the description of Nowa Huta as associated with Clarence Perry's neighborhood model.

This paper goes through solar energy and what uses it has. It is also a guide in the choice of solar collectors for the real estate that I have drawn for the thesis work. Solar energy is a renewable source of energy from the Sun's light. Energy can be used to produce both heat and electricity through solar collectors and solar cells. Some of the benefits of solar energy is that it is completely free to extract, environmentally friendly and virtually maintenance-free. Disadvantages are that the technology is expensive, does not cover the entire energy needs and takes a long time until it pays. Solar heat is extracted through a solar collector, usually a flat solar collectors or vacuum isolated solar collectors. Solar electricity is extracted usually by photovoltaic cells but also with the help of thermal processes. There are different types of solar cells in which crystalline silicon solar cells are the most common. Because I want a solar collector to cover a large part of the heating for hot water throughout the summer, I have mainly singled out more models that I compared with each other. I decided to choose GJ140D.5 by Sunmark A/S because it is the most affordable in relation to efficiency.

No description available.

Frågeställning:Med affärsidén som grund eftersträvar ledningen en större integration med omgivningen och mellan dotterbolagen för att konkurrera på marknaden. Hur jobbar Sweco med integration och vilka svårigheter finns? Syfte: Syftet är att redogöra hur bra Swecos affärsidé är integrerad i bolaget. Metod: Studien var av kvalitativ karaktär och baserades på sekundärdata i form av böcker och artiklar inom ämnet integration. Ett icke-slupmässigt urval användes för valet av respondenter. Slutsats: Sweco visar på en bra integration mellan marknaden och det företaget erbjuder. Lönsamheten tyder på hög integration med omvärlden och internt i bolaget. Tendenser på motsatt önskad effekt till integration har uppnåtts genom sämre ekonomi och effektivitet i vissa projekt. Jäviga situationer kan uppstå när kontrollanten och de som ska kontrolleras sitter på samma företag dessutom kan en oönskad beroendeställning skapas för beställaren då Sweco används som enda konsult för projekteringen. Divisionsorganisationen kan motarbeta integrationen och några av Swecos anställda har inte förtroende för Swecos affärsidé. / Research questions: Using the business idea as a basis, the management seeks a higher integration with the environment and between its subsidiaries in order to better compete in the market. How does Sweco work with integration and what difficulties exist? Purpose: The purpose is to describe how well integrated Sweco’s business idea is within the organization. Method: This study used a qualitative research approach and was based on secondary data from books and articles on the topic of integration. A non random sample was used for the selection of respondents. Conclusion: Sweco exhibits a good level of integration between its offerings and the market. The profitability indicates high integration, both internally and with the environment. There are some tendencies that can lead to negative development of integration resulting in reduced profits and lower efficiency in some projects. Biased situations can occur when the controller and his subordinates are working in the same company. Additionally, unwanted dependencies can arise when clients choose Sweco as the only consulting company for their projects. The divisionalized form can thwart the integration and some employees lack confidence in Sweco’s business idea.