The purpose of this study is to describe the three most significant pedagogical ideas and their impact on the national curriculum from the concept of communication. As the school is a social learning community this study looks at some teachers’ perceptions and experiences of teaching with a communicative approach, and the obstacles they claim to meet. The educationist Kieran Egan argue that these three pedagogical ideas are incompatible and that a curriculum that compromises them is doomed to fail. He mean that a new coherent view on education is required and should be based on students’ understandings. The knowledge should be presented as it easiest can be comprehended during a person’s intellectual development. The study includes qualitative interviews with four teachers that teach students from 6 to 9 years old, and field observations in their classrooms. The main conlusions are that a communicative approach requires a suitable classroom design that enables co-operative learning. The teachers in the study pairs their students two and two or four and four to enable that a dialog occurs between the students, on the subject of the lesson. The classroom design also makes a statement of dissociation with traditional teaching if the teacher’s desk is placed in the back of the classroom, out of focus. As the national curriculum highlights the importance of communication all teachers in the study encourages their students to co-operative learning and communication, but find the noise difficult to handle. It’s their conclusion that smaller groups of students is highly desirable and possibly the only way to overcome the incompatibility that exists within the curriculum.

Syftet med denna studie är att ta reda på vilket inflytande det pedagogiska ledarskapet har på en barngrupp vid av- och påklädning i hallen. Vi vill få en fördjupad syn på hur stort inflytande en förskollärares förhållningssätt och ledarskap har på en hel barngrupp vid ett moment som sker dagligen. Vi vill ta reda på om ledarskapet som utövas har så stor effekt att en hel barngrupp beter sig olikt dag för dag samt hur förskollärarna anser att det kan påverka deras lärande och utveckling. Som metod har vi använt oss av sex observationer och semistrukturerade intervjuer där sex förskollärare har deltagit. Vi har i vår studie utgått från det sociokulturella perspektivet. Vår slutsats är att ett pedagogiskt ledarskap påverkar både barn och vuxna på förskolan. Det är av stor vikt att man som förskollärare är medveten om vilken roll man vill ha och vilken roll man intar i ett arbetslag.

Syftet med utvecklingsarbetet är att erbjuda elever och pedagoger på fritidshemmet ett nytt arbetssätt med hjälp av spelet Minecraft. Det var 25 elever och två pedagoger som deltog i arbetet. I arbetet beskrivs inledningsvis datorspel och dess användning som ett pedagogiskt verktyg. Därefter presenteras Minecraft och en diskussion kring dess popularitet. Arbetet och den litteratur som använts analyseras utifrån det sociokulturella perspektivet, främst Vygotskijs teorier. Utvecklingsarbetet utfördes efter Kemmis och McTaggart’s version av Lewins aktionsforskninsmetod som bygger på tre steg. Minecraft som undervisningsverktyg på fritidshemmet visade sig vara en lämplig plattform för att samlärande skulle kunna ske.

Syftet med det här utvecklingsinriktade arbetet var att öka användningen av digitala verktyg i verksamheterna, erbjuda samlärande och multimodal undervisning samt införa en blogg för att inspirera pedagoger och elever till praktiskt arbete med digitala verktyg i undervisning. Utifrån modell av aktionsforskning genomfördes ett utvecklingsinriktat arbete på två olika fritidshem. Fritidshem 1 vände sig till årskurs tre till sex och fritidshem 2 vände sig till förskoleklass och årskurs ett och två.. Nulägesanalysen visade på att ett arbete med digitala verktyg var bristande och verksamheterna hade få resurser till ett sådant arbete. Med hjälp av en blogg på respektive fritidshem, där eleverna var skribenter, har de fått möjlighet att aktivt använda sig av digitala verktyg i undervisningen. Som resultat av aktionen vill eleverna fortsätta med arbetssättet och pedagogerna har blivit inspirerade till ett fortsatt arbete. Utifrån observation och samtal med elever samt pedagoger har eleverna fått möjlighet till samlärande och multimodal undervisning med hjälp av blogg.

Föreliggande studie handlar om förskolans uppdrag att skapa goda förutsättningar för barns matematiska förståelse. Studiens syfte är att beskriva hur sex pedagoger arbetar för att skapa en matematisk lärandemiljö för barn i ålder 3-5 år. För att uppnå studiens syfte ställs två frågeställningar som är: Hur ordnar sex pedagoger förskolans miljö och material för att stimulera barns matematiska förståelse? samt Vilka matematiska aktiviteter beskriver pedagogerna som ett led i att stimulera barns matematiska förståelse?Studien grundas i ett Sociokulturellt perspektiv med fokus på miljö, språk och samlärande. I urvalet ingår sex pedagoger med varierande utbildning och arbetserfarenhet men har det gemensamt att arbeta inom samma storstadskommun. Empirin samlades in med kvalitativ intervjumetod.Studiens viktigaste resultat visar att de intervjuade pedagogerna arbetar målmedvetet med att skapa och omskapa miljö och material allt efter barnens intressen och behov. De redskap som pedagogerna använder i sin verksamhet och i syfte att utveckla barns matematiska förståelse är redskap som barnen på ett lekfullt sätt kan sortera, para ihop, bygga och konstruera med, räkna antal, samt arbeta med rumsuppfattning. Alla pedagogerna arbetar med matematik som kan kopplas till de sex matematiska aktiviteterna: räkna, lokalisera, mäta, konstruera, lokalisera och förklara. Studien visar också att pedagogerna skapar matematiska aktiviteter i samråd med barnen och, för barnen, i meningsfulla sammanhang. Enligt de sex pedagogerna behövs det skapas en lugn miljö med tydlig struktur som utmanar barnen i deras matematiska lärande.De slutsatser som kan dras av resultaten är att pedagogerna i de aktuella förskolorna är väl förberedda för att uppfylla förskolans uppdrag att skapa goda förutsättningar för barns matematiska förståelse.

Undersökningens syfte är att utröna i vad mån lärarstudenter har ett positivt eller negativt förhållningssätt till datorer i pedagogisk verksamhet och vilka argument som avgör deras ställningstagande.I arbetet redogörs för olika grundläggande vetenskapliga inlärningsteorier som ligger till grund för våra senaste styrdokument. I uppsatsen problematiseras kring en utökad användning av datorer i undervisningen och de konsekvenser det kan medföra. Möjligheterna och riskerna analyseras i relation till olika inlärningsteorier och lärarnas förutsättningar att använda datorn som ett av många hjälpmedel för en varierad undervisning i skolan. Undersökningen är både kvalitativ och kvantitativ men i huvudsak inriktad på barns och elevers samlärande i förhållande till individuellt lärande inom ämnet matematik.

No description available.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur skrivundervisning kan ske i förskoleklass och hur denna kan komma att påverka elevernas syn på sig själv som skrivande personer. Utifrån elevintervjuer och observationer i tre förskoleklasser besvarades de två frågeställningarna: Hur skiljer sig skrivundervisningen i förskoleklass åt beroende på de metoder som ligger till grund för elevers skrivutveckling? Vilka likheter och skillnader förekommer bland elevernas uppfattningar kring sitt skrivande?Studiens resultat visade att den skrivundervisning eleverna mötte i förskoleklassen skiljde sig markant åt beroende på metodval för skrivutveckling, vilket även kom att påverka elevernas inställning till sig själv som skrivande personer. Fyra stora skillnader framkom i elevernas uppfattningar kring skriftspråkshändelser, språkliga medvetenhet, samlärande och självförtroende. En likhet framkom kring elevernas önskemål av innehåll i deras texter. Min slutsats av detta examensarbete är dock att det inte är metodval och hjälpmedel som är främst avgörande för elevernas skrivutveckling utan att det snarare är den syn på lärande som undervisningen genomsyrar. De elever som ges möjlighet att i samlärande skriva och utvecklas i en textproducerande miljö fylld av meningsfulla och rika skriftspråkshändelser är de elever som också kommer längre i sin skrivutveckling i förskoleklassen.

<p>Syftet med denna kvalitativa fallstudie är att undersöka hur pedagoger skapar inkluderande undervisning i klassrummet och resonerar kring den samt undersöka hur pedagogernas inkluderande strategier är relaterade till det sociokulturella perspektivet på lärande. Data har samlats in genom observationer av lektioner samt semistrukturerade intervjuer av de pedagoger vars lektioner vi observerade. Bearbetningen av insamlad data genomfördes separat för varje fall och resulterade i fyra olika fallstudier. Fallen består av beskrivningar av olika händelser, både mer generella skeenden men även sådant som är karaktäriserande för de olika fallen. Det fanns fem inkluderande undervisningsstrategier som tydligt visade sig och som pedagogerna la sin tyngdpunkt vid. En av dessa var att använda sig utav gemensam arbetsplan utifrån de olika ämnenas kursplaner och mål. Ett annat var pedagogernas medvetenhet om elevernas olikheter. De andra undervisningsstrategierna var användandet av gemensamma genomgångar vid introduktionen av material, individanpassad återkoppling och stöd samt att pedagogerna gav eleverna möjligheter att få visa sina kunskaper. Det fanns även tre inkluderande undervisningsstrategier som kan ses ur ett sociokulturellt perspektiv. En av dessa strategier var att skapa goda relationer och kommunikation. De två andra var att pedagogerna styrde elevernas placeringar och grupperingar med syftet att förbättra elevernas möjligheter för samlärande samt pedagogernas medvetna användning av samlärande i undervisningen. Tyngdpunkten lades kring den kunskap om de skillnader och den variation som finns hos den enskilda individen. Det som också tydligt synliggjordes i de inkluderande undervisningsstrategier pedagogerna använde sig utav var betydelsen av att ha fungerande relationer och kommunikation med elever.</p>

Education in information seeking is often traditional and focused on technology. When it comes to this sort of education, research proves it is unusual to pay attention to the interaction between students. My intention has been to examine if it is possible to pay attention to the interaction between students, in order to create more and better situations of learning. The issues in this work are about describing the students’ interaction. Jean Piaget and Lev Vygotskij are taking an interest in interaction in situations of learning. In a socio-cultural perspective, the interaction and social community are requirements for learning. I have used three kinds of approaches to peer learning along with definitions of collaborative learning in the analysis of my material. I have also compared my material to formulations in the Lpo 94.Research has been made, proving students often lack the knowledge needed to be able to handle a problem-based method of working. There are also researchers presenting results proving that students with guidance and education have developed knowledge to handle a problem-based method. To find answers to my questions, I have carried out observations of students’ interaction when seeking for and using information by the computer. The results of the observations show that different forms of peer learning can be perceived, along with that the interaction is collaborative. Facts and skills are the forms of knowledge especially dealt with.