Idag rapporterar media om att den problematiska skolfrånvaron ökar. Enligt skollagen har alla elever rätt till en utbildning och den svenska närvaroplikten innebär att varje skola behöver kunna främja skolnärvaro. En fullständigt genomförd grundskola med godkända betyg är en skyddsfaktor mot utanförskap i samhället och psykisk ohälsa. Syftet med studien är att bidra med kunskap om skolans insatser för att stödja elever med problematisk skolfrånvaro i att kunna återgå till skolan. Forskningsfrågorna sökte svar på framgångsrika insatser som eleverna och deras vårdnadshavare beskriver för återgång till skolan, sett ur ett flernivåperspektiv. Studiens teoretiska ramverk var Bronfenbrenners utvecklingsekologiska systemteori. Undersökningen hade en kvalitativ forskningsansats, inspirerad av fallstudiedesign. För att samla in data användes semistrukturerade intervjuer. En pilotstudie genomfördes för att förbättra våra intervjufrågor. Urvalet till studien baserades på ett målstyrt urval. Våra respondenter var fyra elever och deras vårdnadshavare. Eleverna hade tidigare haft problematisk skolfrånvaro men återvänt till skolan. Tidigare forskning har visat att framgångsfaktorer som ökar skolnärvaro innefattar undervisning, delaktighet, inflytande, trygghet och studiero, tillitsfulla relationer och kommunikation mellan hem och skola. Studiens resultat överensstämmer med tidigare forskning. I vårt resultat framkom även betydelsen av att minska kraven på eleverna i skolsituationen för en positiv återgång till skolan. Ytterligare framkom ur ett systemteoretiskt perspektiv att faktorer på samtliga nivåer inom teorin har en inverkan på skolnärvaron. En liten förändring på någon nivå kan påverka elevens förutsättningar att närvara i skolan. Vi tänker oss att vår studie kan bidra med kunskap och vara ett stöd i skolors närvarofrämjande arbete. / Today, Media reports that the problematic school absence is increasing. According to Skollagen, all students have the right to an education, and the Swedish compulsory attendance means that each school needs to encourage school attendance. A completed schooling with passed grades is a protection factor in society and against mental illness. The purpose of this study is to contribute with knowledge about the schools’ measures to aid students with problematic school attendance in returning to school. The research questions sought to find successful measures that students and their guardians describe were important in the students’ returning to school, seen from a multilevel perspective. The theoretical framework of the study was Bronfenbrenner’s educational system theory. The study had a qualitative research method, inspired by case study design. To collect data, semi structured interviews were used. A pilot study was carried out to perfect our questions. The selection of participants was based on goal-oriented factors. Our respondents were four students and their guardians. The students had previously had problematic school absence but then returned to school. Previous research has shown that success factors that increase the students’ attendance in school are teaching, participation, influence, security, a peaceful study situation, trusting relations and communication between home and school. The results from the study coincide with previous research. In our result, the importance of lowering the demands on the students in order to reach a successful return to school, emerged. Furthermore, from a theoretical system perspective, all theoretical factors influenced school attendance. A small alteration at some level can affect the students’ prerequisite for school attendance. Our study can contribute with knowledge about, and be supportive in, schools’ work with encouraging school attendance.

Studiens syfte var att ta reda på socialtjänstens erfarenheter av samarbete med föräldrar till hemmasittande elever samt att undersöka socialtjänstens erfarenheter av orsaker till hemmasittande. Data samlades in genom kvalitativa intervjuer tillsammans med sex socionomer verksamma inom eller på uppdrag av socialtjänsten. Det empiriska materialet har analyserats med en tematisk analys. Resultatet visade att problematisk skolfrånvaro är ett komplext problem som samverkar med flera faktorer, vilka identifierades som individuella-, sociala-, och skolrelaterade faktorer. En god samverkan mellan socialtjänsten och föräldrarna sågs som betydelsefull men även samverkan mellan olika instanser som skola och barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). Den största utmaningen i arbetet med hemmasittande elever visade sig vara föräldrars inställning till problemet. Slutligen visade resultatet att barns anknytning till föräldern kunde påverka skolfrånvaron.

The school is an important actor in creating good future opportunities for children and youths, but despite the school's duty, the school absence is common in the municipal school. The purpose of the study was to illustrate how schools in Halmstad municipality work to promote school attendance and how they work to prevent pupils from ending up in a school refusal problem in elementary school, grade 7-9. The relational perspective, sociocultural perspective and sense of coherence (SOC) has been applied as a theoretical basis to get an understanding of how schools handle the complex situation of absence. The study has used a hermeneutic basis where conclusions have been drawn from an abductive approach. With the qualitative design, empirical data has been collected through four semi-structured interviews. The empirical work has then been analyzed through a qualitative content analysis, which resulted in three main categories that account for how the schools relate to absenteeism and meet pupils with interventions and measures to deal with the problem. The analysis resulted in the categories: Organizational efforts and approaches, Pedagogical efforts and measures for participation and Prerequisites for presence through the social environment. In summary, all schools attempted to maintain preventive and promotional efforts based on an organizational, pedagogical and social level at an early stage, where relationships were seen as the prime condition for promoting presence and preventing absence.

The purpose of this study is to investigate how different teams tell about their work in prevention and promotion in different municipalities, with pupils at risk of falling into problem-free school absence, with a particular focus on pupils with special talent. Five qualitative focus group interviews have been conducted in four different municipalities of varying sizes. It has been shown that the level of knowledge in terms of responding to pupils who need extra stimulation and the ability to adapt the learning environment adequately has varied between the municipalities. Some of the municipalities could see a connection between the pupil group, especially talented pupils and pupils with problematic school absence and in one of the municipalities there was also a connection to socio-emotional problems among these. Data has been analyzed from a salutogenic perspective, where adaptation of the learning environment and the student's perception of belonging to a context, appear as success factors. To be able to work on promotion and prevention as a special educator, one should have knowledge about all pupils and this study shows examples of how this can be done.

This thesis consists of three essays in applied microeconomics: First, heat and school absence: evidence from a survey of Indian children. Second, heatwaves and short-term morbidity in India. Third, intra-family marriage and pregnancy outcomes. Chapter 1. India is the second most populous country on earth with young people representing a significant number of the population resulting in data that indicates such figures at 38 per cent. With such high numbers, major consideration must be given into developing informed and targeted policies to ensure positive educational outcomes for young people. This paper contributes to existing literature by investigating the impact of high temperatures on students’ rates of absenteeism, relying on the short-term exogenous variation in daily maximum temperatures. The paper highlights the heterogeneity of the effect of temperature by climate zone. To create data, we link information on children’s school absences from the India Human Development Survey (IHDS-II) in combination with meteorological data from the ERA-Interim archive taken from a thirty day period prior to individual interview dates. Our findings suggest that high temperatures have a substantial negative impact on students’ attendance in rural areas. However, limited evidence of such an effect is found in urban areas. Our results therefore indicate a need to implement future in-depth studies. Chapter 2. Within this chapter, we investigate the impact of prolonged heat exposure on individuals short-term morbidity rates over a thirty day period prior to the interview date. We work with a broad dataset and use an econometric model that utilizes plausibly exogenous variation in high weather temperatures. We implement the percentile-based approach and three different heatwave metrics as a innovative way of defining and capturing the impact of heatwaves on health outcomes. Our results show that heatwave intensity of the eighty-fifth percentile over the duration of three consecutive days of extensive heat has a significant adverse effect on individuals short-term morbidity. More so, our findings indicate a disparity between genders in relation to the impact of heatwaves. Finally, it can be suggested that individuals having to travel an extensive distance in order to access water are most affected by high temperatures. Chapter 3. Millions of people worldwide are married to their blood relatives, yet the resulting impact on offspring health continues to be debated. Within this paper, we provide evidence around this debate by studying the birth outcomes from a large, representative sample of Indian women in varying marital circumstances. We explore the impact of intra-family marriage on negative pregnancy outcomes including stillbirth, miscarriage, and child death after birth. We utilize an ordinary least squares model (OLS), which controls for a wide range of financial and family factors. The results show that being a woman related to her husband by blood increases the probability of experiencing negative pregnancy outcomes by 2.8 percentage points. Our finding is robust using the instrumental variable approach (IV). The instrumental variable represents the ambient level of violence against women, which positively affects the probability of consanguineous marriage. The IV approach leads to a slightly smaller adverse impact of 2.2 percentage points. In addition, the OLS results provide suggestive evidence that intra-family marriage has no heterogeneous impact across religion types.

Problematisk skolfrånvaro är ett socialt problem som ökar och skapar bekymmer i skolvärlden. Syftet med studien har varit att öka kunskapen kring skolkuratorernas upplevelser med arbetet med högstadieelever som har en problematisk skolfrånvaro. Studien har en kvalitativ ansats och sex semistrukturerade intervjuer genomfördes med skolkuratorer på högstadie-nivå. Intervjupersonerna hade socionomexamen och hade arbetat som skolkurator i minst ett år. Insamlade empiri analyserades med kvalitativ innehållsanalys och då utifrån tidigare forskning samt genom Lipskys teoretiska begrepp gräsrotsbyråkrati och handlingsutrymme. Resultatet visar att skolkuratorerna upplever att deras roll som skolkurator är otydlig och samtliga har, någon gång under sin tjänst, känt sig ensam i sin profession i skolan. Skolkuratorerna upplever även att arbetet med problematisk skolfrånvaro kunnat utföras annorlunda om det fanns mer resurser för arbete med problematisk skolfrånvaro. Arbetet med elever som har problematisk skolfrånvaro kräver god samverkan med både interna aktörer inom skolan och externa aktörer såsom socialtjänst. Omständigheter, som individuella-, skol- eller familjerelaterade svårigheter, ofta komplexa och i kombination upplevs av skolkuratorerna ligga bakom problematisk skolfrånvaro. / School absence among teenagers is a social problem that increases and contributes to challenges within the school system. The purpose of this study has been to gain an understanding regarding school councelors work in relation to students within the upper secondary education system, and their problematic abscence from school. It does so by using a qualitative method and by utilising six semi-structured interviews with school councelors currently working within the swedish upper secondary education system. The respondents have a bachelor degree in social work and have been working within the field for a minimum of one year. The collected empirical data was analyzed with the help of previous research as well as Lipskys theoretical concept of grassroots bureaucracy and room of action. The study shows that the school counselors experience in regards to their role as school counselors is uncertain, and that all respondents, at least once during their employment, have experienced some degree of loneliness. They have also experienced that the problematic school abscence among teenagers could be different, if the educational system as a whole had more availaible resources. In addition to this the school counselors highlighted the importance of internal cooperation (within the school system) and external cooperation (with, for example, social services). Regarding the underlying circumstances of problematic school abscence among teenagers the school counselors refers to individual, school or family related challenges. In its conclusion the study shows that a combination of the factors above contributes to problematic school abscence among teenagers.

Den här studien ämnar undersöka hur samverkan som medel framstår i arbetet med problematisk skolfrånvaro ur ett professionsperspektiv, men även hur yrkeskategorierna identifierar sig själva och andra i uppdraget att samverka. Underlättar, engagerar och ökar effektiviteten med samverkan såsom Skolverket (2009) påstår eller upplevs direktivet som ett hinder? För att nå en djupare förståelse av fenomenet samverkan har kvalitativa fokusgrupper genomförts med socialtjänstens socionomer, skolkuratorer, specialpedagoger och lärare. Det teoretiska ramverket utgår från socialkonstruktionismens idéer där Laclau & Mouffes diskursteori och analys använts. Hur professionernas diskurser fick betydelse och motiverades diskursivt i relation till samverkan kring problematisk skolfrånvaro har således varit i fokus. Resultatet skildrar huvudsakligen ett spänningsfält mellan skolprofessioners diskurser och socialtjänstens myndighetsdiskurs som rör samverkan kring skolfrånvaro, men även mellan skola och psykiatrin. Spänningen är som mest framträdande i talet omansvar där oenighet råder om vem som är specialist eller expert och vems ansvar det är att åka hem till elever. Samtliga skolprofessioner ses tillskriva socialtjänsten som den primära samarbetsparten vid problematisk skolfrånvaro. Här synliggörs den diskursiva makten manifesteras i en myndighetsdiskurs med bristande resurser, krav på dokumentation och åtgärder från skolan vilka genererar samarbete med andra aktörer hos främst kuratorer och specialpedagoger. Specialpedagoger vänder sig till psykiatrins professioner medan skolkuratorer och lärare ser dem som hindrande och sluter samverkan till skolans uppdrag. Utsagor om välfungerande och resursstarka vårdnadshavare talas också om på olika sätt där gradering av begreppen anses problematiskt. En annan upptäckt återfanns i socionomernas utsagor där en osäkerhet uppstod om anmälningar skulle inkomma tidigt eller sent. Osäkerheten indikerar en instabilitet vid bedömningar som också antyds resultera i att skolans behov av samarbete med socialtjänsten brister. Sammanfattningsvis åskådliggör resultatet fyra olika diskurser som talar om begreppet samverkan kring problematisk frånvaro på olika sätt där det dels saknas kännedom och förståelse för varandras uppdrag, dels vilka konsekvenser som kan uppstå då bedömningar och insatser nekas. Här kan särskilt den allians lyftas som specialpedagogerna sågs knyta till psykiatrin eftersom den skulle kunna leda till ett mer individcentrerat perspektiv på åtgärder.

Fler och fler elever har svårt med att gå i skolan. Problematisk skolfrånvaro påverkar eleven, familjen, skolan och till sist samhället. Skolsköterskans profession utgör en essentiell del för att bemöta och stödja elever genom att uppmärksamma riskfaktorer för ökad frånvaro i skolan och med detta främja elevers hälsa. Syftet med studien är att belysa riskfaktorer kopplat till problematisk skolfrånvaro hos elever i åldrarna 13-18 år. För att få en översikt av forskningsläget genomfördes en systematisk integrativ litteraturöversikt. Litteratursökningen gjordes i databaserna Cinahl och PubMed. Resultatet blev 15 artiklar som beskriver olika riskfaktorer som presenteras i tre kategorier och nio subkategorier. De tre kategorierna blev ”Skolvärldens relationer”, ”Hemmet som plats för trygghet eller utsatthet” och ”Balansera hälsa och ohälsa”. Orsakerna till problematisk skolfrånvaro är komplexa med flertal variationer av riskfaktorer. Som skolsköterska är det en nödvändighet att förstå riskfaktorer som är kopplade till elevens problematiska skolfrånvaro för att arbeta hälsofrämjande. Vid mötet med eleven behöver skolsköterskan förstå elevens livsrytm för att främja hälsa och välbefinnande i en vårdande relation. / More and more pupils are finding it difficult to go to school. Problematic school absence affects the student, the family, the school and ultimately society. The profession of school nurse is an essential part of responding to and supporting pupils by identifying risk factors for increased school absenteeism and thereby promoting pupils' health. The aim of this study is to highlight on risk factors for increased school absence in students aged 13-18 years. A systematic integrative literature review was conducted to provide an overview of the state of research. The literature search was conducted in the Cinahl and PubMed databases. The result was 15 articles describing different risk factors presented in three categories and nine subcategories. The three categories were "School world relations", "The home as a place of safety or vulnerability" and "Balancing health and ill health". As a school nurse, understanding the risk factors associated with a student's problematic school absence is a necessity to work in a health-promoting way. When meeting with the student, the school nurse needs to understand the student's rhythm of life to promote health and well-being in a caring relationship.