The aim of this study has been to explore the different descriptions of children with school-absenteeism that has been presented in four well distributed newspapers in Sweden between 2010 and 2020. A social constructionist perspective and theories about medicalization and labeling has been used to show how written language in media has effects on how we view and work with this type of problem. For this study, 41 debate articles have been analyzed through a qualitative text analysis with focus on the linguistic, literary and substantive meaning. The result showed that the perception regarding which children that can be considered as having school absenteeism problems is changeable, since the idea of school absenteeism largely depends on whose opinion is being expressed and which perspective that dominates at the moment. A clear consequence of the psychiatric perspective dominating the (public) debate is that the holistic perspective needed to address this complex of problems is at risk of being lost. / Syftet men den här studien har varit att redogöra för de orsaker till problematisk skolfrånvaro som framkommit i Sveriges fyra största dagstidningar mellan åren 2010 och 2020. Utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och teorier om medikalisering och stämpling har jag belyst hur sätten det talas om ett problem påverkar hur vi ser på och arbetar med det. Empirin har bestått av 41 debattartiklar och har bearbetats utifrån en kvalitativ textanalys med fokus på den språkliga, litterära och innehållsmässiga innebörden. Resultatet har visat att uppfattningarna kring vem/vilka som har skolfrånvaroproblematik förändras och beror mycket på vem det är som uttalar sig och vilka perspektiv som dominerar. En konsekvens av att det psykiatriska perspektivet dominerar i debatten innebär att vi riskerar att det helhetsperspektiv som behövs för att förstå denna komplexa problematik hamnar i skymundan.

Problematisk frånvaro har de senaste åren lyfts fram och aktualiserats både i media och i olika rapporter och utredningar. Det finns mycket kunskap både nationellt och internationellt om riskfaktorer för problematisk frånvaro men relativt lite om hur man kan främja närvaro och förebygga frånvaro. Skolverket (2010) belyser exempelvis hög frånvaro och stora brister i skolors arbete med att förebygga och åtgärda problematisk frånvaro. Detta bekräftas av Skolinspektionen (2016a; 2016b). Med utgångspunkt i ovanstående blev vi intresserade av att undersöka hur skolor kan arbeta för att främja närvaro och förebygga frånvaro och hur detta arbete kan göras till en del av det systematiska kvalitetsarbetet.Syftet med den här studien är att undersöka hur tre gymnasieskolor som säger sig arbeta närvarofrämjande har lagt upp och systematiserat sitt arbete. Syftet besvaras genom följande frågeställningar:• Hur arbetar skolorna för att utreda orsaker till elevernas frånvaro?• Hur arbetar skolorna för att främja elevernas närvaro?• Vilka möjligheter och hinder med det närvarofrämjande arbetet uttrycker skolorna?• Hur ser det systematiska kvalitetsarbetet kring närvaro ut på skolorna?Vi valde att rikta vår undersökning mot gymnasieskolan då den mesta forskningen vi har hittat är riktad mot grundskolan. På så sätt kunde vår studie ge ett kunskapsbidrag inom området och därmed ha ett vetenskapligt värde.Studien omfattade tre mindre gymnasieskolor och är kvalitativ utifrån ett systemteoretiskt perspektiv. Studien utgår från ett relationellt perspektiv där utgångspunkten är att elevers svårigheter uppstår i mötet med lärmiljön och ett salutogent förhållningssätt där känsla av sammanhang och meningsfullhet utgör grunden. Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer med skolornas rektorer.Studiens resultat visade att rektorernas uppfattningar är att orsakerna till elevers frånvaro är flera, varierande och komplexa, vilket även bekräftas av Gren Landell (2018), och då behöver även lösningarna vara det. Resultatet visade också att rektorernas uppfattningar är att genom att göra det närvarofrämjande arbetet till en del av det systematiska kvalitetsarbetet ökar möjligheterna att nå högre närvaro för alla elever. Vårt resultat bekräftas av Skolverket (2012) och innebär för skolorna en tydlig förskjutning från att arbeta åtgärdande för några få elever till att arbeta främjande och förebyggande för alla elever, vilket är specialpedagogens och elevhälsoteamets huvudsakliga uppdrag enligt Skollagen (SFS 2010:800 2 kap. 25§). Resultatet visade även att närvarofrämjande arbete till stor del handlar om att arbeta med och utveckla organisation, pedagogik, lärmiljöer och relationer för att kunna möta alla elevers behov.En slutsats vi drar utifrån vår studie är att specialpedagogens uppdrag i så stor utsträckning som möjligt bör inriktas mot förebyggande och hälsofrämjande arbete. Specialpedagogen har här ett viktigt uppdrag i att leda och systematisera det närvarofrämjande arbetet som en del av det systematiska kvalitetsarbetet och har i detta arbete stor nytta av sin breda kompetens.

Sammanfattning Introduktion: Problematisk skolfrånvaro kännetecknas av att eleven inte mår bra och inte har fått rätt stöd och hjälp. Skolfrånvaro skapar stora samhällskostnader och kan få betydande konsekvenser på individnivå. Arbetsterapeuter samverkar med elever och andra aktörer för att skapa förutsättningar för aktivitet och delaktighet i vardags- och samhällsliv. Genomförd skolgång är en skyddsfaktor mot psykisk ohälsa. Syfte: Syftet med studien var att belysa upplevelser och erfarenheter hos elever med erfarenhet av problematisk skolfrånvaro. Metod: En metasyntes av kvalitativ forskning, 15 inkluderade artiklar, genomfördes med guidning av The PRISMA 2020 statement samt Joanna Briggs Institute. Datan analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen genererade ett övergripande tema; Erfarenheter påverkar framtidsvisionen. Tre huvudkategorier; Flera faktorer samverkar över tid, Att förhålla sig till och hantera skolans psykosociala miljö samt Känsla av egenmakt - den egna rösten, belyser erfarenheter av deltagarnas skolgång och skolfrånvaro. Flera orsaker till skolfrånvaro samexisterade på olika nivåer över tid och eleverna utmanades i sökandet efter att passa in och känna trygghet i skolan. Att som elev bli sedd och lyssnad på främjade skolnärvaro. Att involveras i sin skolgång skapade engagemang, motivation, aktivitetsrättvisa och en känsla av empowerment hos eleven. Slutsats: Psykisk ohälsa är en vanlig anledning till att inte ha avslutat sin skolgång samtidigt som avslutad skolgång är en skyddsfaktor mot psykisk ohälsa. Genom relationsbygge, samverkan och elevengagemang kan framgång nås i arbetet att få tillbaka eleven till skolan. Arbetsterapeuter kan med ett empowermentinriktat arbetssätt stödja eleven att nå sina livs- och framtidsmål. Elever beskrev fungerande stöd som livsomvälvande. / Abstract Introduction: Persistent absence from school is a sign that the student is not feeling well and has not received proper support. Absence from school leads to substantial societal costs and brings significant consequences on an individual level. Occupational therapists collaborate with students and others involved to enable activity and participation in everyday and community life. Completed schooling is a crucial protective factor against mental illness. Aim: The purpose of this study was to shed light on lived experiences among students with experience of problematic school absenteeism. Method: A metasynthesis of qualitative research, 15 included articles, guided by The PRISMA 2020 statement and the Joanna Briggs Institute was conducted. The data was analyzed with qualitative content analysis. Results: The analysis generated an overall theme; Experiences influence future aspirations. Three main categories: Several factors affect school absenteeism over time; Relating to and managing the school's psychosocial environment; and A sense of empowerment - the student´s own voice, highlighting experiences of the participants' schooling and school absence. Several explanatory reasons for school absenteeism coexisted at different levels over time and the students were challenged in their attempts to fit in and feel safe in school. School attendance is promoted by feeling seen and listened to as a student. Being involved in their own schooling created student commitment and motivation, occupational justice and a sense of empowerment. Conclusion: Mental illness is a common reason for failing to complete schooling, while finishing school is a protective factor against mental illness. Relationship building, promoting collaboration and student involvement are successful tools in achieving a return to school. Using an empowerment-oriented approach, occupational therapists can support the student to achieve their future goals in life. Students described effective support as life-changing.

Problematisk skolfrånvaro bland svenska elever är ett växande problem där ett stort ansvar läggs på barnets vårdnadshavare. Syftet med föreliggandestudie var att undersöka hur mödrar till barn som lider av problematisk skolfrånvaro upplever balansen mellan arbets- och familjeliv med hjälp av kvalitativ metod. Nio semistrukturerade intervjuer genomfördes för att sedan tematiseras. Tematiseringen identifierade sex teman som berör aspekter som hindrar och främjar intervjudeltagarnas upplevelse av balans i vardagenutifrån studiens två frågeställningar. Resultat från studien visade på en obalans där familjelivet påverkar arbetslivet genom upplevd otillräcklighet, mental och fysisk frånvaro i arbetslivet samt brister i stödsystemet kring barnen. Därtill visade resultatet att arbetet som fristad och energigivare, stöd från kollegor och chef samt flexibla arbetsformer främjar balansen. Slutsatser från studien är att mödrarna är i en ohållbar situation där det råder en obalans mellan arbets- och familjelivet, där brister i stödsystemet kring barnen och oförutsägbarheten hindrar balansen.

Syftet med studien var att studera unga vuxnas erfarenheter och upplevelser från tiden med en problematisk skolfrånvaro, med ambition att skapa en djupare förståelse för orsakerna till beteendet och eventuella konsekvenser, såväl som framgångsfaktorer och eventuella brister inom området. Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod där datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer med nio informanter. Fem av dessa var unga vuxna i ålder 18–26 år med egen erfarenhet av problematisk skolfrånvaro, och fyra informanter var föräldrar till individer med nuvarande eller tidigare erfarenhet av problematisk skolfrånvaro. Vår empiri bearbetades med hjälp av tematisk analys och resultatet analyserades med stöd av Protection Motivation Theory, det salutogena perspektivet genom KASAM och det relationella perspektivet. Resultatet visar att det finns flera olika orsaker till individernas problematiska skolfrånvaro och att orsakerna många gånger inkluderar olika aspekter: individuella, familjerelaterade och skolrelaterade. Aspekter som ofta samverkar. Studien visar att det är viktigt med tidiga, individuella anpassningar och samverkan för att motverka en problematisk skolfrånvaro. Med distans till den tid då den problematiska skolfrånvaron började, vittnar samtliga informanter i studien om att deras historia hade kunnat utvecklats annorlunda om skolan, hemmet eller samhället hade agerat tidigare och/eller annorlunda. / The aim of this study was to examine the experiences and perceptions of young adults during a period of problematic school absenteeism, with the ambition of gaining a deeper understanding of the causes of the behavior and potential consequences, as well as success factors and potential shortcomings in the area. We have utilized a qualitative research method where data collection was conducted through semi-structured interviews with nine informants. Five of these were young adults aged 18–26 with personal experience of problematic school absenteeism, and four informants were parents of individuals with current or previous experience of problematic school absenteeism. Our empirical data was processed using thematic analysis and the results were analyzed with the support of Protection Motivation Theory, the salutogenic perspective thru sense of coherence and the relational perspective. The results shows that there are several different causes of the individuals' problematic school absenteeism, often involving various aspects: individual, family-related, and school-related, which often interact. The study also shows that it is important to have early, individualized adjustments and collaboration to counteract problematic school absenteeism. With distance from when the problematic school absenteeism began, all informants in the study testify that their history could have developed differently if the school, home, or society had acted earlier and/or differently.

The purpose of this essay is to examine problematic school absenteeism in today's Sweden from the principal's perspective. The questions asked are, does a principal take full responsibility for students with problematic school absenteeism or does the principal abdicate responsibility, and if so, how? How do existing guidelines affect the principal's work with problematic school absences? How does the principal practically ensure that a student with problematic school absences can make the most of his education? To answer the questions, eight semi-structured interviews were conducted with principals at municipal primary schools in a western Swedish county. Previous research shows that New Public Management can create benefits with the right structural context. Unclear guidelines affect the principal's work with problematic school absences. Furthermore, it shows the importance of the principal's role. The analysis method was based on hermeneutic interpretation of meaning with a starting point in Foucault's regulatory power, Rose's reasoning about exclusion and Bornemark's over bureaucratization (förpappring). The result shows a complex context, where the principal is negatively affected by existing administrative guidelines. The complexity also consists of a functioning collaboration with the home. Finally, an individual commitment is needed by the principal in order for pupils with problematic school absences to have access to their education. / Syftet med denna uppsats är att undersöka problematisk skolfrånvaro i dagens Sverige ur ett rektorsperspektiv. Detta genom att besvara följande frågeställningar, tar en rektor fullt ansvar för elever med problematisk skolfrånvaro eller avsäger sig rektorn ansvar och i så fall hur? Hur påverkar existerande riktlinjer rektorns arbete med problematisk skolfrånvaro? Hur säkerställer rektorn praktiskt att en elev med problematisk skolfrånvaro kan tillgodogöra sig sin utbildning?För att besvara frågeställningarna genomfördes åtta semistrukturerade intervjuer med rektorer på kommunala grundskolor i ett västsvenskt län. Tidigare forskning visar att New Public Management kan skapa nytta med rätt strukturell kontext. Otydliga riktlinjer påverkar rektorns arbete med problematisk skolfrånvaro. Dessutom visar det på vikten av huvudmannens roll. Analysmetoden utgick från hermeneutisk meningstolkning med utgångspunkt i Foucaults reglerande makt, Roses resonemang om exkludering och Bornemarks överbyråkratisering (förpappring). Resultatet visar på en komplex kontext, där rektorn påverkas negativt av befintliga administrativa riktlinjer. Komplexiteten utgörs också av behovet av ett fungerande samarbete med hemmet. Slutligen krävs ett individuellt engagemang från rektorn för att elever med problematisk skolfrånvaro ska få tillgång till sin utbildning.

The aim for the study is to identify high school students’ perceptions of absenteeism. More specific the aim is to investigate their perceptions of the situations before, during and after the time they were absent. The chosen method for the study is phenomenography which includes qualitative semi-structured interviews. Six students currently in secondary school with a background of absenteeism have been interviewed. The interviews have been analyzed with an eight-step approach. The result of the study presents young students perceptions of circumstances that lead to and sustain their school absence and their return to school attendance. The findings in the analysis show that the informants perceive mental illness as a circumstance with major impact on leading to and sustaining school absence among the students. The mental illness is related to the students’ perceptions of social circumstances in and/or outside school and unmet needs in relation to school success. The perceptions of the circumstances that lead to and sustain attendance were related to a better mental health. Mental health was affected positively mainly by the circumstances related to social relationships and by the adaptations in the learning environment. However, the informants did not perceive better mental health as a key circumstance as explicitly as mental illness.

Bakgrund: Andelen elever med problematisk skolfrånvaro ökar, och i takt med det ökar efterfrågan kring ökad kompetens hur skolan kan arbeta tillbaka dessa elever. I detta arbete är elevhälsans professioner och däribland skolsköterskans roll en viktig del. Skolsköterskan har genom sin yrkesroll kunskap om hälsa, hälsoproblematik samt fysisk och psykisk ohälsa. Syfte: Syfte är att beskriva skolsköterskors erfarenheter av att arbeta med elever som har problematisk skolfrånvaro. Metod: Datamaterialet insamlades genom enkät och sammanlagt 19 skolsköterskor besvarade frågeformuläret. En induktiv ansats valdes där datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ur datamaterialet framträdde temat säkra en ömsesidig tillit, tre kategorier; anlitas som specialistkompetent, lättillgänglig och insatt i situationen, samordnande länk samt sex underkategorier. Slutsats: Skolsköterskorna upplever att de sällan är delaktiga, varken i det förebyggande eller i det direkta arbetet, med elever som har en problematisk skolfrånvaro utöver att de informeras via elevhälsoteamet. Skolsköterskor är delaktiga i arbetet om det föreligger fysisk eller psykisk orsak till frånvaron. / Background: The proportion of students with problematic school absenteeism is increasing, and in step with this, the demand for increased competence is increasing as to how the school can work back these students. In this work, the student health professions, including the role of the school nurse, are an important part. Aim: Aim is to describe school nurses´ experiences of working with students who have problematic school absence. Method: The data material was collected through a survey and 19 school nurses answered the questionnaire. An inductive approach was chosen where the data material was analyzed with qualitative content analysis. Results: From the data material, the theme of securing mutual trust emerged, three categories; hired as a specialist competence, easily accessible and familiar with the situation, coordinating link and six subcategories. Conclusion: The school nurses experience that they are rarely involved, neither in the prevention nor in the direct work, with students who have a problematic school absence in addition to being informed via the student health team. School nurses are involved in the work if there is a physical or mental reason for the absence.

No description available.

Bakgrund: Omfattande skolfrånvaro för s.k. hemmasittare kan innebära stora konsekvenser för eleven senare i livet och det kan kvarstå ända upp i vuxen ålder. Elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF) som Autism Spectrum Disorder (ASD) och Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) är en stor andel av hemmasittarna. Enligt Skolverket har alla elever oavsett funktionsnedsättning rätt till ledning och stimulans i skolan. Eleven ska utvecklas och utifrån sina egna förutsättningar ska de nå sin kunskapsutveckling. Skolan ska under lärarens ansvar och ledning erbjuda det stöd och den undervisningen eleven behöver för att nå läroplanens mål. Syfte: Det övergripande syftet är att undersöka hur lärare arbetar för att underlätta för elever med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att delta i grundskolans undervisning. Metod: Kvalitativ metod användes i studien och data samlades in genom att åtta semistrukturerade intervjuer gjordes med lärare som arbetar med elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i en skolkontext. Resultatet har analyserats med tematisk analys. Resultat och slutsatser: Under analysen framkom det fyra teman: Lärarens komplexa roll i arbetet med elever med en NPF-diagnos, elever med NPF-diagnos individuella behov i centrum i lärarens arbete, organiserat arbete och teknik skapar trygghet för eleven, och vikten av kollegialt stöd och samarbete som viktiga i lärarnas arbete. Lärarna använder sig av strategier, tydliggörande pedagogik, analoga och digitala hjälpmedel i undervisningen för att underlätta för eleven med neuropsykiatrisk diagnos. Tydliggörande pedagogik och hjälpmedel i all ära är viktiga i undervisningen men det är lärarens relationsskapande till eleven med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som gör att eleven kommer till skolan. / Background: Comprehensive school absence for so-called Home sitting can have major consequences for the student later in life and it can persist right up to adulthood. Students with neuropsychiatric disabilities (NPF) such as Autism Spectrum Disorder (ASD) and Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) are a large proportion of home residents. According to the National Agency for Education, all students, regardless of disability, have the right to leadership and stimulation in the school. The pupil will develop and on the basis of his / her own conditions, they will reach their knowledge development. The school must, under the teacher's responsibility and guidance, offer the support and teaching that the student needs to achieve the curriculum's goals. Aim: The overall purpose is to investigate how teachers work to facilitate students with a neuropsychiatric disability to participate in primary school teaching. Method: Qualitative methodology was used in the study and data were collected by eight semi structured interviews conducted with teachers working with students with neuropsychiatric disabilities in a school context. The result has been analyzed with thematic analysis. Results and conclusions: During the analysis, four themes of the teacher's complex role emerged, Focused on the student's individual needs, Security for the student and Collegial support as important in the teachers' work. Teachers use strategies, clarifying pedagogy, analog and digital teaching aids to facilitate the student with neuropsychiatric diagnosis. Clarifying pedagogy and aids in all honor is important in teaching but it is the teacher's relationship creation to the student with neuropsychiatric disability that makes the student come to school