Introduktion: Forskningen indikerar bristen på exakta statistiska uppgifter angående antalet elever som lider av problematisk skolfrånvaro. Skolans uppdrag är att främja hälsa och förebygga problematisk frånvaro. Vid frånvaro löper eleverna risken att inte uppnå de kunskapsmål som fastställts i läroplanen, vilket kan leda till negativa konsekvenser. Syfte: Litteraturstudien syftar till att undersöka hur skolnärvaro i Sverige kan främjas hos elever i grundskolan med skolnärvaroproblematik, utifrån betydelsen av känslan av sammanhang i elevens skolgång. Metod: En strukturerad litteraturstudie genomfördes baserat på tolv vetenskapliga artiklar hämtade från databaserna Pubmed, SAGE journals och Web of Science. Artiklarna analyserades med hjälp av tematisk analys. Resultat: Studiens resultat presenterade fyra teman som var elevperspektiv, lärarperspektiv, skolsköterskeperspektiv och föräldrarperspektiv. Det framgick att engagemang, goda relationer, en trygg miljö samt samarbete mellan lärare, skolsköterskor och föräldrar kan bidra till att eleverna upplever skolan som mer begriplig, hanterbar och meningsfull. Slutsats: Skolfrånvaro utgör ett komplext problem. Det är därför av stor betydelse att skapa en känsla av sammanhang för eleverna, vilket kan främja deras närvaro i skolan. / Introduction: Research has shown that there is a lack of precise statistics regarding the number of students with problematic school absence. Schools have a mission to promote students’ health and prevent problematic school absence. With students’ absence, there is a risk of them not achieving the goals that are in the curriculum, which might have negative consequences. Aim: The aim of this literature study is to examine how the school attendance of Swedish lower year students, with problematic school absenteeism, can be encouraged through the sense of coherence in a student’s schooling. Methods: A structured literature study was conducted based on twelve scientific articles collected from the databases Pubmed, SAGE Journals and Web of Science. The articles were thematically analysed. Results: The results of this study were divided into four themes: student, teacher, school nurse, and parent perspectives. Commitment, healthy relationships, a safe environment and cooperation between teachers, school nurses and parents appeared to contribute to a student’s experience with school being more understandable, manageable and meaningful. Conclusion: School absence is a complex problem. It is of high importance to create a feeling of belonging for the students, which in turn can encourage the student’s attendance in school.

Problematisk skolfrånvaro är ett aktuellt socialt problem som ökar i omfattning. Detta examensarbete syftar därför till att undersöka skolans, socialtjänstens samt barn- och ungdomspsykiatrins arbete med att främja skolnärvaro samt återintegrera grundskoleelever i undervisningen. Vidare syftar arbetet till att undersöka hur samverkan ser ut mellan dessa aktörer. Denna kvalitativa studie baseras på sju semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma inom skola, socialtjänst samt barn- och ungdomspsykiatrin. Datamaterialet har analyserats utifrån handlingsutrymme, samverkan, ekologisk systemteori samt tidigare forskning. Studiens resultat visar att skolnärvaro utgör en friskfaktor för barns välbefinnande och utveckling. Av resultatet framgår även att neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är den främsta orsaken till problematisk skolfrånvaro, detta eftersom stödinsatserna är bristfälliga. Likväl påvisar samtliga intervjupersoner att arbetet med problematisk skolfrånvaro upplevs som en utmaning. Studien redogör även att en välfungerande samverkan är avgörande vid arbetet med problematisk skolfrånvaro. Våra resultat synliggör däremot att både den interna och externa samverkan gällande problematisk skolfrånvaro är bristfällig. Studien belyser således vikten av att finna fungerande arbetssätt för att främja skolnärvaro och kunna återintegrera elever i undervisningen. / Problematic school absenteeism is a current and increasing societal problem. The purpose of this master thesis is to create an understanding for the school, social services, and the children and youth psychiatry’s work to promote school attendance and reintegrate elementary school students into the education system. The thesis also aims to portray the cooperation between these actors. This qualitative study is based upon seven semi-structured interviews with professionals within the school, social services, and the children and youth psychiatry. Room of action, cooperation, ecological system theory as well as prior research has been used to analyze the data. What the study concludes is that school attendance contributes to children’s wellbeing, and development. Furthermore, the results showed that neuropsychiatric disabilities is the primary cause of problematic school absenteeism due to a lack of sufficient support. In addition, we learn that problematic school absenteeism is perceived by all interviewees as a challenge. The thesis also unveils that effective cooperation is essential when facing the issue. However, our results prove that both internal, and external cooperation is lacking in relation to problematic school absenteeism. Thus, the study displays the importance of finding functioning work methods to combat problematic school absenteeism and reintegrate students back into the education system.

The aim of this study has been to describe and understand how school counselors and school social worker experience and perceive their discretion related to the work with problematic school absenteeism in elementary school. My study is based on six qualitative interviews where the professional roles each made half of the total number, which has been analyzed using qualitative content analysis. I wanted to describe and understand the discretion of school counselors and school social worker based on their role and function as that are not sufficently defined and specified, this associated with work on problematic school absenteeism. The conclusions of this study are that some of them felt limited regarding confidentiality, while some were positive about laws and guidelines. Also, that other actors within school or BUP, their working conditions and resources influenced the school counselors´and school social workers own work performance. The managers gave them freedom to shape their professional role within the organization´s framework. The possibility of resistance was also expressed. Also, that there is bigger experience of obscurity than clarity regarding the job description, which can be based on cooperation and the opportunity to take place. Collaboration and cross-border work as well affected the discretion of the professional role. School councelors and school social worker also have different opportunities in their preventive practical work to meet and manage absenteeism.

I denna studie undersöks lärares förståelse av fenomenet skolfrånvaro/skolnärvaro utifrån ramsättningarna: roll och ansvar. Då fenomenet är komplext, sammanvävt inom ömsesidiga relationella beroenden mellan elev, lärare, skola, familj, vänner, hälsa, juridik, politik, och så vidare, sker studien genom kvalitativ tematisk analys för att undersöka empirin. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med mellan- och högstadielärare i kommunala grundskolor i en mellanstor kommun i Sverige. Intervjumaterialet har analyserats i ljuset av tidigare forskning samt med hjälp av teorier som på olika vis utgår från en systemisk förståelse. Forskningsfrågorna kunde besvaras genom studien och resultatet som följer visar att meningsskapande och förståelse för det sammantagna fenomenet polariseras av respondenterna. Frånvaro betraktas ur ett patogent perspektiv, likt något som behöver botas, och närvaro ur ett salutogent perspektiv, något som kan främjas. Implikationerna som kan följa av detta resultat är de mest intressanta produkterna från studien, vilka kan ge upphov till idéer för möjlig fortsatt forskning. / This study examines teachers' understanding of the phenomenon of school absence/attendance based on the frameworks: role and responsibility. Since the phenomenon is complex, interwoven within mutual relational dependencies between student, teacher, school, family, friends, health, law, politics, and so on, the study uses qualitative thematic analysis to examine the empirical data. Semi-structured interviews have been conducted with middle and high school teachers in municipal primary schools in a medium-sized municipality in Sweden. The interview material has been analyzed in the light of previous research and with the help of theories that in various ways are based on a systemic understanding. The research questions could be answered through the study and the results that follow show that the creation of meaning and understanding of the overall phenomenon is polarized by the respondents. Absence is considered from a pathogenic perspective, as something that needs to be cured, and presence from a salutogenic perspective, something that can be promoted. The implications that can follow from this result are the most interesting products of the study, which can give rise to ideas for possible further research.

In step with the development of society, new social phenomena develop where ”acute social withdrawl” is one of them. Acute social withdrawl is a phenomenon that is about individuals ending up in a social isolation where they withdraw from different relationships and contexts, such as school. Problematic school absenteeism is something that student health works withdaily so students don´t become acute social withdrawn. Based on previous research, we find that early coordinated interventions are significant for the preventive work towards individuals who are at risk for becoming acute social withdrawn. However, we see a knowledge gap in how this type of work should be performed. Through a qualitativ studie in the form of semistructured interviews, we interviewed six people who work actively in a student health team to gain deeper understanding of their work with early interventions. The theories we used to analyze the empirical meterial are Collaboration, Systems theory and Empowerment. Based on our study, we could see several conclusions. For example, we saw that the different interviewees had different functioning processes to draw attention to the students needs, and that collaboration with external organisations worked differently in different municipalities. This is due to the availability, resorurces and willinggness. That it´s not only being meetings and meetings without any results. Based on this, we can se that student health´s work with early coordinated interventions is limited and instead we saw that the interviewees themselves, in their professional role had to find their own 3(64)strategies. In Conclusion, we can see that a group perspective is lacking inte work, as there is a lot of individual focus.

Syftet med denna studie var att beräkna graden av behandlingstrohet för en intervention mot problematisk skolfrånvaro och undersöka dess samband med utfallet, med avseende på skolnärvaro och psykisk ohälsa (ångest och depression). Studien genomfördes som en kvantitativ longitudinell studie baserad på befintliga data. Implementeringsteorin och det konceptuella ramverket Evidens tillämpades. Det visade sig att 73.5 % av behandlingen genomfördes som avsett, vilket indikerar hög behandlingstrohet. Resultaten visade förbättringar i både skolnärvaro och minskad psykisk ohälsa. Däremot observerades en negativ korrelation mellan behandlingstrohet och skolnärvaro, i motsats till studiens hypotes. Sambandet mellan behandlingstrohet och psykisk ohälsa överensstämde dock med förväntningarna, då en ökad behandlingstrohet ledde till minskad psykisk ohälsa. Dessa resultat tyder på behovet av ytterligare forskning om sambandet mellan behandlingstrohet och behandlingsresultat i interventioner mot problematisk skolfrånvaro, samt på behovet av att utvärdera metoder för att mäta behandlingstrohet. / This study aimed to measure treatment fidelity for an intervention targeting problematic school absenteeism and examine its correlation with school attendance and mental health outcomes (anxiety and depression). It was conducted as a quantitative longitudinal study using existing data, and applied implementation theory and the Evidence conceptual framework. It found that 73.5% of the treatment was completed as intended, indicating high fidelity. Results showed improvements in both school attendance and reduced mental health issues. However, a negative correlation was observed between treatment fidelity and school attendance, contrary to the hypothesis. The relationship between treatment fidelity and mental health issues, on the other hand, was in line with expectations, as increased treatment fidelity led to reduced mental health issues. These findings highlight the need for further research on the correlation between treatment fidelity and intervention outcomes for problematic school absenteeism, as well as the need to improve methods for measuring treatment fidelity.

Problematisk skolfrånvaro är ett växande problem i många länder och har allvarliga konsekvenser för både eleven, elevens familj men också samhället på sikt. Denna studie syftar till att bidra med kunskap om skolors arbete med insatser som främjar elevers närvaro och förebygger frånvaro. För att besvara syftet genomfördes fokusgruppsintervjuer med elevhälsan på två olika skolor; en i mellersta och en i norra Sverige. Studiens resultat visar att insatserna som görs sker i samverkan inom elevhälsan men också mellan elevhälsan och vårdnadshavare, elever, pedagoger samt externa kontakter, som till exempel socialtjänst. Styrkor som identifierades i arbetet med frånvaroförebyggande och närvarofrämjande insatser inkluderar tidiga insatser, uppföljning av frånvarostatistik, samsyn, lärmiljö, ett salutogent synsätt i skolan, ett tydligt ledarskap samt en god samverkan med elev, vårdnadshavare och externa kontakter. Några hinder som identifierades är en icke fungerande samverkan med externa aktörer och vårdnadshavare, brist på samsyn mellan skolan och vårdnadshavare och mellan personalen på skolan. Utvecklingsområden som identifierades var samverkan med externa kontakter, samsyn och systematiken på skolan. För att kunna arbeta med frånvaroförebyggande och närvarofrämjande insatser nämns tid och samsyn som viktiga förutsättningar. I studien dras slutsatsen att det är av stor vikt hur skolan organiserar sina insatser, där ett aktivt ledarskap på olika nivåer med tydliga förväntningar på personalen kan bidra till ett framgångsrikt arbetssätt. Ett “tillsammansarbete” nämns även som betydelsefullt där det är viktigt med samsyn och samverkan mellan personalen på skolan, mellan elevhälsa och vårdnadshavare, samt mellan elevhälsa och externa kontakter. / Problematic school absenteeism is a growing problem in many countries and can have serious consequences for the student, the student's family, and society in the long run. This study aims to contribute to the existing body of knowledge on how schools work with initiatives that promote student attendance and prevent absenteeism. To collect data, focus group interviews were conducted with student health services at two different schools: one in central and one in northern Sweden. The results of the study show that interventions are carried out in collaboration within the student health service, as well as between the student health services and guardians, students, educators, and external contacts, such as social services. The strengths identified in the work to promote attendance and prevent absenteeism include early interventions, shared perspectives, following up on absentee statistics, the school’s learning environment, a salutogenic approach in the school, clear leadership, and good collaboration with students, guardians, and external contacts. Obstacles identified include non-functioning collaboration with external agencies and guardians and a lack of shared perspectives by the school and guardians, and among the school staff. Developmental areas identified include collaboration, shared perspectives, and the systematics within the school. To be able to work with absenteeism prevention and attendance-promoting efforts, time and shared perspectives are mentioned as important prerequisites. The study concludes that active leadership at various levels with clear expectations for staff is essential. Additionally, it is important to have a shared perspective and collaboration among school staff, between student health services and guardians, and between student health services and external contacts.

Barnens framtida utveckling formas till stor del av skolan och påverkas av dess omgivningsfaktorer. Om eleven inte kommer till skolan och deltar i undervisningen kan det leda till konsekvenser. Syftet med studien var att undersöka upplevelser av problematisk skolfrånvaro bland skolpersonal och elever samt att diskutera kring arbetsterapeutisk kompetens för denna problematik. Urvalet resulterade i nio artiklar med kvalitativ ansats där skolpersonals- och/eller elevers upplevelser presenterades. Artiklarna analyserades med inspiration av kvalitativ innehållsanalys där resultatet delades in underkategorier som sedan fick tre huvudkategorier – 1) Orsaker till skolfrånvaro, 2) Resurstillgångar i skolmiljö vid skolfrånvaro, 3) Brister i skolmiljön. Resultatet visade att skolfrånvaroproblemen orsakades av att elever kände sig otrygga, rädda och pressade i skolmiljön. Skolpersonal och elever hade olika uppfattningar om huruvida tillgångar och resurser tillhandahållits. I diskussionen sammankopplas den inhämtade forskningen med arbetsterapi och hur kompetensen att se människan ur ett aktivitetsperspektiv kan användas i skolmiljön för att främja delaktighet. Slutsatsen indikerar att forskning och implementering av arbetsterapeutisk kompetens i skolmiljön kan vara av vikt för skolpersonal och elever kopplat till problematisk skolfrånvaro.

Denna studie undersöker orsaker till problematisk skolfrånvaro, hur språk och kommunikation kan ha betydelse för problematisk skolfrånvaro, samt hur mönstret kan brytas och frånvaro vändas till närvaro. I studien avgränsas undersökningen till problematisk skolfrånvaro kopplad till elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Undersökningen vill ta reda på hur några skolor i en kommun arbetar kring elever i problematisk skolfrånvaro, om det finns en särskild handlingsplan för detta och huruvida man agerar utifrån den. Teoretisk ram för studien utgörs av relationellt specialpedagogiskt perspektiv, samt relationell pedagogik. Studiens data samlades in genom tre formella, semistrukturerade och djupgående intervjuer med vårdnadshavare, samt två surveyundersökningar online i form av enkäter, en till rektorer och en till specialpedagoger och lärare som arbetar med problematisk skolfrånvaro. Konklusionen i studien synliggör betydelsen av tidiga insatser, genuina relationer, samt individanpassade åtgärder. Resultaten visade att många orsaker till problematisk frånvaro samverkar, att språk och kommunikation är en central del i denna problematik, att skolor har goda rutiner och handlingsplaner vid problematisk frånvaro, samt att vikten av personliga relationer och specialpedagogisk kompetens i mötet med dessa barn behöver utvecklas. / This study investigates the causes of problematic school absence, how language and communication can be important for problematic school absence, as well as how the pattern can be broken and turn absence to attendance. In the investigation, the study is delimited to problematic school absence linked to students with neuropsychiatric disabilities (NPF). The survey wants to find out how some schools in a municipality are working on students with problematic school absence if there is a specific action plan for this and whether they act on the basis of it. Theoretical framework for the study consists of a relational special pedagogical perspective, as well as relational pedagogy. The study data was collected through three formal, semi-structured and in-depth interviews with custodians, as well as two surveys online, one to the rectors and one to special educators and teachers who work with problematic school absence. The study concludes the importance of early efforts, genuine relationships, as well as individualized measures. The results showed that many causes of problematic absence co-operate, that language and communication are key parts of this problem, that schools have good practices and action plans in case of problematic absence, and that the importance of personal relationships and special educational skills in meeting with these children needs to be developed.

De centrala stödteamen som studerats i denna studie är ett komplement till den lagstadgade verksamheten i sina respektive kommuner i arbetet med elever som utmanar i skolan och /eller är i problematisk skolfrånvaro. De studerade teamen arbetar på uppdrag av socialförvaltningen, Barn och ungdomsförvaltningen eller en kombination av de båda. Studien är gjord med den grundade teorin som metod och med ett socialkonstruktionistiskt perspektiv då både metod och teori lyfter informanternas upplevelse av sin verklighet. Syftet med denna studie är att analysera de framgångsfaktorer men även hinder som några studerade centrala stödteam upplever i arbetet med elever i problematisk skolfrånvaro. Det som framkommer i studien är att de studerade stödteamens konstruktion och centrala styrning där genom att verka på alla skolor i en kommun gör det möjligt att använda sig av både de bemötanden och förutsättningar som presenteras i studiens resultat.De framgångsfaktorer som framkommit i studien som också är studiens main concern är uppdelade i två huvudgrupper. Den ena är Framgångsrika Bemötanden där några nyckelkategorier blivit centrala. Dessa nyckelkategorier är; Icke-dömande, Respekterande, Inlyssnande, Förstående, Icke kravsättande, Avlastande, Samarbetande, Samordnande samt Relationsskapande. De studerade teamen menar att det inte går att prioritera dessa kategorier, men att Icke-dömandet är en förutsättning för de övriga. Den andra huvudgruppen är Gynnsamma Förutsättningar. Denna huvudgrupp delas in i: Tid, Kompetens och erfarenhet, Likvärdighet, Upparbetade relationer, Intensivvarande samt organisation. I studien har också framkommit hinder i de studerade teamens verksamhet. Dessa framkommer i olika grad samt på olika sätt för de studerade teamen, men har sammanfattats i några faktorer; Sekretess, Bedömda/dömda pedagoger-ledning, Dömande personal, Komma in i “slutna hem” samt Ekonomi. Dessa hinder menar de studerade teamen kan bromsa upp effektiviteten i både tid och insats i ett ärende de verkar i. Den organisatoriska lösningen där både socialtjänst och skola samverkar är den konstellation som enligt de studerade stödteamen är den bästa och då i kombination med att det i teamet finns både lärare som kan tala skolans språk och även tala med skolan utan att upplevas okunnig eller oförstående. Detsamma gäller anledningen till att socialtjänsten är representerad med en socionom som kan möta socialtjänsten på samma sätt. / The central support team in this study are a complement to the ordinary work with students that is challenging the school or/ and are in problematic school absenteeism. The study uses the grounded theory as method and a social constructive perspective when both method and theory explain the informers experience of their own reality.  Studien är gjord med den grundade teorin som metod och med ett socialkonstruktionistiskt perspektiv då både metod och teori lyfter informanternas upplevelse av sin verklighet. The teams that been studied are initiated by the social department, the school department and some by a mix of them both. The mix are de model that all teams meant was the most successful and best suited constellation with a teacher and a social worker, working together. The reason with this opinion is that the team in the study explains it with the credibility that teacher are better suited to talk with the school and the social worker are better suited to run the communication with the social services. The purpose with this study is to reveal the factors of success in some central support teams work with students in problematic school absenteeism, and also unveil the obstacles that the studied support team could meet in their work with these students. What the study shaws is that how the studied team were constructed with their professions and the fact that they are under a central control and not are tied to one separate school or area were the main factor that allows both the factors of success and the favourable prerequisite that is the two main concerns with this study to work.The factors of success that appeared in the study are represented by two main concerns, the first one is the Personal treatment meeting with people. Some key categories that construct this factor of success are None-judging, Respecting, In-listening, Understanding, Not demanding, to unburden, Cooperating, Coworking and Relation construction. The teams in the study point out that there is impossible to prioritize these categories, but the None-judging behaviour is the prerequisite for the others.The second main concern is the favourable prerequisite for the teams to work. This main consern is divided in; Time, competence and experience, comparability, already done relations, intensity being and organization. The team in the study have an agreement in that it is these categories that divide them from the ordinary work whit students in problematic school absenteeism in their municipalities and that is their strikingness that is the key to make the factors of success to work.In this study there also appeared some obstacles in the work for the teams. These obstacles appear in different grade and different ways for the team in the study, but are concluded in the key categories, Confidentiality, judged/ condemned school personnel, Judgemental personnel, to enter closed homes and economy. These categories the team in the study are factors that can inhibit their work and make it less efficient over time and in effort and also are results presented in the study.