The purpose of this qualitative research study is to examine if and how the teachers from a multicultural International School work with intercultural pedagogy. The school in question isprofiled and consists of both Swedish- and English classes. The study examines if and how the teachers related to the great variety of cultures and created opportunities for integration between the students and handling with values at school. It is important to be aware as a teacher to be able to take an active part in working towards a school that gives possibilities for different cultures to meet. If this is neglected, it may increase the risk of problems and cultural clashes between the students. The questions in issue used for this study are: How do the teachers work with the great variety of cultures in the school? Does an active cultural meeting take place between the different cultures and ethnicities in the different classes in order to make a social/democratic/equal place of meeting that the school should represent? How do they work with the central values at Narsby International School? The method used for this study was partly structured interviews that consist of an interview guide as a base in order to be able to get near the reason for this study and the questions at issue. Two teachers from the Swedish classes and two teachers from the English classes participated in the interviews. The goal was to bring out their thoughts around integration and the values at the school. The results showed that the teachers had different approaches concerning what to procure for their students. They had different views on the idea of integration and how to use it the school environment and how to handle the diversity in school based on cultural. Another interesting result was that the school according to three of the teachers had encountered problems and groupings between the students and also the staffing because of the profile. The society usually believes that the segregation only can be found among immigrant- and Swedish groups with different cultures. This study shows how segregation and groupings can also appear between two different groups of immigrant backgrounds on a multicultural school, which is often neglected.

Vi liknar denna antologi med en resa till olika levnadsområden i Sverige där vi får en inblick i några individers lokala levnadsvillkor. Under resans gång har vi försökt förstå hur den lokala platsen inverkar på individernas identiteter och livsvillkor. Resan börjar i två barnfamiljers närmiljö. Där berättar familjerna om olika faktorer så som trafik och hotfulla företeelser som inverkar på deras upplevelse av sin närmiljö som trygg eller hotfull. Därefter far vi vidare till stadsdelen Rosengård i Malmö. I det avsnittet söker författaren finna samband mellan några individers olika boendeformer och livsvillkor. Fokus ligger på delområden i Rosengård, ett hyresrättsområde och ett bostadsrättsområde. Resan avslutas i Valdemarsvik, en liten ort i Östergötland med befolkningsproblem. Detta avsnitt präglas av några utflyttares upplevelser av kommunen som boplats. Vi har under resans gång uppfattat den lokala platsen och individens identitet och livsvillkor som föränderliga. Därmed har den lokala platsen betydelse för individens livsvillkor och identitet. I våra olika studier fann vi flera exempel på hur den lokala platsen inverkat på individerna. Sociala relationer, boendeformer och trafik är några av dessa exempel.

Syftet med denna studie har varit att skildra hur de boende i fastigheten Drakenberg 12 upplevde ombildningen från allmännyttig hyresrätt till bostadsrätt. Därtill har jag studerat de boendes syn på sin bostad, utifrån begreppsparet bruksvärdet kontra bytesvärdet samt huruvida de privatekonomiska motiven ligger till grund för deras ställningstagande. För att uppnå studiens syfte har jag valt en kvalitativ ansats. Jag har intervjuat 12 boende, varav sex bostadsrättsinnehavare och sex hyresgäster. Resultatet visar att oavsett om respondenterna är bostadsrättsinnehavare eller hyresgäster har de upplevt ombildningen negativt. Ombildningen har inneburit en splittring, att det har uppstått en ”vi och dom”-relation mellan de boende, såväl i hela bostadsområdet som inom den ombildade fastigheten. Före ombildningen präglades hela Drakenbergsområdet av en genuin gemenskap, som splittrades när en av fyra fastigheter ombildats till bostadsrätt och resterande är kvar i allmännyttans regi. Inom den ombildade fastigheten finns å ena sidan en gemenskap, då bostadsrättens grundidé baseras på ett aktivt medlemskap, å andra sidan en splittring. Bostadsrättsinnehavarna menar att gemenskapen baseras på deras egen vilja till initiativ; som hyresgäst i en bostadsrätt innebär det däremot en ofrivillig utestängning från gemenskapen och inflytandet över sitt boende. Den åtskillnad som går att skönja vad gäller de boendes syn på bostaden med utgångspunkt från bruksvärdet kontra bytesvärdet pekar på att bostadsrättsinnehavarna ser sin lägenhet som ett investeringsobjekt, såsom ett värdepapper. I och med ombildningen har dess kvantitativa värde ökat, det vill säga lägenhetens relativa bytesvärde. För hyresgästernas del har bytesvärdet minskat genom ombildningen, eftersom deras bytesmarknad har beskurits. Vidare kan man konstatera att det är de privatekonomiska motiven som ligger till grund för bostadsrättsinnehavarnas ställningstagande och att hyresgästerna väljer att inte förvärva sin lägenhet på grund av ekonomiska och ideologiska skäl. Därtill går det att skönja att ombildningar understödjer gentrifikationsprocessen och att mindre bemedlade tenderar att bli gentifierade på flera nivåer, på såväl strukturell- som individnivå.

No description available.

Syftet med denna studie var att undersöka institutionella föreställningar och diskurser kring bostadsmarknaden i Östersund. Det vetenskapliga förhållningssättet inspirerades av en kritisk diskursanalys och ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Studiens empiriska material bestod av fyra halvstrukturerade intervjuer samt tidningsartiklar från Östersunds Posten. De huvudsakliga diskurserna om segregation och diskriminering på bostadsmarknaden, framställdes som en fråga för ’dem’ ’invandrarna’, eller personer med låg socioekonomisk status. Dessa samhällsgrupper sågs som ’problemet’ eller som segregerade och därmed disintegrerade. Diskurserna förmedlade vidare om dessa grupper som orsaken till sin egen segregation, där samhällets och institutionernas roll ej problematiserades. Diskurserna innehöll även ’oavsiktliga’ normaliseringar inom forskningsområdet, vilka kan ses som ’hjälpmedel’, för att reproducera de rådande ojämnlikheterna i samhället genom ett diskursivt, skapande och upprätthållandet av ’vi’ och ’dem’, en diskursiv dikotomi. Den makt som utövades i och genom dessa diskurser kan tänkas få konsekvenser för den enskilde individen och därför bör dessa strukturer medvetandegöras.

We live in a time where the influence of citizens is taking a larger role in the spatial  planning. The Swedish laws, such as PBL, deals with matters of citizen participation  which advocates that the youth should be included in the consultation circuit, but there is  no directive given.   The report's purpose is to demonstrate methods for how to get the young people's  influence included in the spatial planning, with a main focus on the ages between 13 and  21. On the base of literature and two case studies, the goal is to illustrate how to integrate  young people through a meeting place in Jonkoping, Sweden.  The report is structured along with an analysis based on the literature, two case studies  from previous projects and discussions/interviews with young people from four selected  areas in Jonkoping.   The case studies from Malmo and Gothenburg show how the cooperation between  different participants can be organized during the planning and how to give the users a  greater involvement.  Based on literature and case studies, we carried out a field analysis of the four most  segregated areas of Jonkoping; Osterangen, Oxnehaga, Ekhagen and Raslatt. Young  people in these areas were interviewed, as a basis for a proposal for a new all-activity  center at the expended location of Kungsang School.  During this project, the following three issues were investigated:   In what need are young people of a meeting place in Jonkoping?   Our research has proved that there is no greater connection between the young people in  Jönköping, because the young people appear generally in their own neighborhoods.  Therefore, segregation patterns are created and there is a need for a common meeting  place, a place in the municipality of Jönköping would be of great value to promote  integration between young people.  What can an all-activity house contribute to in Jonkoping?  An all-activity house which is available for everyone would contribute to what young  people are missing, by being a meeting place for everyone in the municipality of  Jonkoping.  Based on literature studies we believe that an all-activity house will break the segregation  pattern and reduce the distinction between "us" and "them", which will result in a more  integrated environment. By involving young people from the beginning until the end of  the projects, their influence will increase and it will give a wider understanding of their  neighborhoods and needs. This should be done through meetings and open dialogues  between users and planners. To assessment the degree of influence, Arnstein’s step  model can be used. An all-activity house with a wide range of activities benefits the  participants’ health by making them active and enabling conditions for movement.  School activities are not sufficient for young people to fully develop competencies, such  as sport accomplishments, playing instruments and artistic abilities. To have an activity  benefiting a person's health, the requirements is to gradually develop the person's abilities  based on active learning, engage in various types of exercises and have clear goals. The  school's activities do not have this kind of structure and it is therefore important that  young people have the opportunity outside of school and in the very neighborhood.    How can you precede the work of involving the youth in the spatial planning?  In real practice, the young people’s influence is not included during the whole planning  stage, only in the very beginning. This is considered as manipulation. To fulfill the co-  degree of influence, it requires that young people are involved and enthused through the  implementing-, planning- and management stage. The best way to capture young people's  thoughts, ideas and experiences is to use methods such as recreational centers, mental-  maps, walking trips or internet communication. / Vi lever i en tid då medborgarnas inflytande börjar ha en större betydelse under  projekteringsskedet. De svenska lagarna som exempelvis PBL, behandlar frågor kring  medborgarinflytande genom att förespråka att barn och ungdomar skall ingå i  samrådskretsen, men de anvisar ingen särskild metod.  Rapportens syfte är att visa på arbetsmetoder för hur man kan öka ungdomars inflytande  i planeringsprocessen, med fokus på åldersgrupperna 13-21 år. Målet är att utifrån  litteraturstudier och två fallstudier, belysa hur man integrerar ungdomar för att sedan ge  förslag om en mötesplats i form av ett all-aktivitetshus i Jönköpings kommun.   Rapporten består av en litteraturstudie, två fallstudier av genomförda projekt, samt  samtal och intervjuer med ungdomar från fyra utvalda områden i Jönköping.  Två fallstudier från Malmö och Göteborg visar hur samarbetet kan organiseras mellan de  olika aktörerna i planeringsprocessen och hur man kan ge brukarna ett större  medbestämmande.   Baserat på litteratur- och fallstudier genomfördes en områdesanalys över de fyra mest  segregerade områdena i Jönköping: Österängen, Öxnehaga, Ekhagen och Råslätt.  Ungdomar i dessa områden intervjuades, som underlag för ett förslag till ett nytt all-  aktivitetshus på den nedlagda Kungsängsskolans område.  Under arbetets gång har följande frågeställningar utreds:     Vilket behov har ungdomar av en mötesplats i Jönköpings kommun?   Vår forskning har visat att det inte existerar något större samband mellan ungdomarna i  Jönköpings kommun, utan dem flesta ungdomarna uppehåller sig inom sina egna  områden. Vi kan se hur ett segregationsmönster har skapats och att det finns ett behov  av en gemensam mötesplats, en mötesplats i Jönköpings kommun skulle därför ha ett  stort värde för att främja integrationen mellan ungdomarna.   Vad kan ett all-aktivitetshus bidra med/leda till i Jönköping ?   Ett all-aktivitetshus som framför allt är kostnadsfri och öppen för alla skulle fylla ut det  som ungdomarna saknar genom att vara en mötesplats för alla inom Jönköpings  kommun. Baserat på litteraturstudierna menar vi att ett all-aktivitetshus kan bryta  segregations mönstret och minska gränsdragningen mellan ”vi” och ”de”, vilket kan leda  till en mer integrerad miljö. Genom att involvera ungdomar i de tre olika  projekteringsskedena ökar deras inflytande och man får större förståelse kring deras  område och behov. Detta bör göras genom möten och öppna dialoger mellan brukare  och planerare. Bedömning av inflytandegraden kan göras utifrån Arnsteins stegmodell.  Ett all-aktiviteshus med ett stort utbud av aktiviteter hade gynnat de delaktigas hälsa  genom att göra de aktiva och möjliggöra förutsättningar för rörelse. Skolans aktiviteter,  som exempelvis idrott, är inte tillräckliga för att ungdomar skall utveckla kompetenser  fullt ut, inom t.ex. sportliga prestationer, instrumentspelning och konstnärliga förmågor.  Då en aktivitet ska gynna en persons hälsa så krävs det att aktiviteten gradvis utvecklar  personens förmågor, bygger på en aktiv inlärning, bedriver olika typer av övningar och  har tydliga mål. Skolans aktiviteter saknar denna aktivitetsstruktur och det är därför  viktigt att ungdomar har denna möjlighet utanför skolan och i självaste bostadsområdet.   Hur kan man gå tillväga för att öka ungdomars inflytande i planeringen?  Vid verkliga projekt är det vanligt att man involverar ungdomar endast under  planeringsskedet, detta anses som manipulation. För att uppfylla kravet på verkligt  medbestämmande krävs att ungdomarna ska vara med under genomförandes-,  planerings- och förvaltningsskedet. För att på bästa möjliga sätt fånga upp ungdomars  tankar, idéer och upplevelser kan man använda sig av metoder som fritidsverkstäder,  mental-maps, gå-tur och ungdomskanaler på internet.

Med hjälp av tre semistrukturerade intervjuer gjorda år 2010 undersöktes Uppsala kommuns möjligheter att planera sin skolverksamhet utifrån offentlig och privat bestämmanderätt, effektivisering och konkurrensanpassning, samt jämlikhet och segregation.  Uppsala kommun arbetar utifrån en hög tilltro till den konkurrensutsatta marknadens positiva inverkan på skolan och prioriterar individens rätt att välja. Valfriheten försvårar kommunens planering, men anses ha en positiv inverkan på den kommunala skolans effektivitet och kvalitet. Kommunen har möjlighet att påverka segregation genom att underlätta elevernas rörlighet samt utveckla instrument för informationsspridning och kvalitetsjämförelser.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka vilken inverkan boendesegregation har på ungdomars utbildningsmöjligheter. Studien innefattade 15 vetenskapliga artiklar och rapporter som analyserades med hjälp av systemteori och Bourdieus teori om kapitalformer. Resultaten visade att den sociala omgivningen är en viktig faktor för ungdomarnas studieresultat. Bostadsområdets vuxna är viktiga som rollmodeller. Normer och beteenden i närmaste omgivningen spelar en viktig roll i ungdomarnas socialisering. En avgörande del i hur ungdomarna presterar och väljer skola är hur mycket och vilka olika former av kapital de har med sig sedan tidigare. Med ett sämre kapital minskar möjligheterna att införskaffa de resurser som krävs för att välja bort skolan i närområdet och gå till en resursstarkare skola. Slutsatsen visar att ungdomars studieresultat påverkas av vilka system de ingår i och hur starkt kapital de har. Var och hur man bor inverkar även på ungdomars möjligheter till framtida studier och skolval. / The aim of this qualitative study was to examine the impact of residential segregation on young people´s educational opportunities. The study included 15 scientific articles and reports which were analyzed by using system theory and Bourdieu´s theory of capital forms. The results showed that the social environment is an imortant factor in explaining the academic performance of young people. The adults in the residential area are important as role models. Norms and behaviors in the immediate environment play a crucial role in the socialization of young people. A determining factor of young people´s academic performance and on their school choice is which forms of capital forms and resources they bring from their childhood. With less capital, it also follows that they can not acquire the resources that are necessary to choose a resourceful school instead of the school in the neighbourhood. The conclusion shows that young people´s school results are affected by the system they are part of and how strong capital resources they bring. Where and how you live, do have an impact on young people’s opportunities for further studies.

This study investigates the politics of public space and social fear that work to create new scenarios for social and racial segregation in the processes of gentrification, such as privatization, fortification, and symbolism in public art in a major southern metropolitan city. The Public Art Program of Atlanta, Georgia is implementing public art projects at various sites, chosen based on being in depressed neighborhoods in the hope that it will bring new life to blighted urban areas and change the current use of space. Through an applied anthropological and multi-perspective approach, this study explores how middle and upper class residents currently regard their in-town neighborhood, surrounded by historic black universities and neighborhoods, public housing, and having a highly visible homeless population. Fortification, privatization, and residents’ response to the public art project speak profoundly to the processes of gentrification that are occurring there.

Denna uppsats ämnar undersöka om och hur den strukturella vardagsrasismen upplevs av afrikaner i Sverige. Stor fokus ligger på att undersöka diskriminering i Sverige vilket leder till att orsaken till diskriminering, rasism, inte får det utrymme som den behöver. Detta har dock sina nackdelar då man riskerar att genom detta inte erkänna förekomsten av den rasism som finns i vårt samhälle i dagens Sverige. Genom en kvalitativ studie med djupintervjuer har jag i denna uppsats lyft fram upplevelsen av den strukturella vardagsrasismen. Den teoretiska bakgrunden för detta har varit social konstruktivism samt en "vi och de andra" uppdelning som lägger grunden för kategorisering och stigmatisering av de andra som sedan kan leda till rasistiska åsikter. Det empiriska materialet har visat på att det finns en upplevelse av strukturell vardagsrasism bland afrikaner i Sverige, att den upplevs som dold och att dess förekomst många gånger förnekas och förminskas i samhället. Detta leder sedan till slutsatserna om att det behövs mer forskning kring rasism och etnicitet för att kunna synliggöra dessa strukturer i samhället och därmed motarbeta den strukturella vardagsrasism som förekommer i Sverige idag.