<p>Vår studie, som omfattar sex intervjuer, fokuserar på genusmedvetenhet hos vägledare. På vilket sätt de arbetar med genus i mötet med elever för att vidga perspektiv och på vilket sätt de kan tänka sig att arbeta med att skapa en genusmedvetenhet hos elever i år 4-6. Vårt resultat visar att genusmedvetenhet är ett svårt begrepp som har olika betydelse för vägledarna. Vägledarna menar att de inte arbetar på ett planerat genusmedvetet arbetssätt idag men vi ser att de omedvetet arbetar med genusperspektivet genom olika aktiviteter. I arbetet med elever i år 4-6, vill vägledarna bidra på olika sätt med att vidga elevernas perspektiv gällande självuppfattning, yrken och arbetsmarknad. Sammantaget visar resultatet på att vägledarna är positivt inställda till att vara en bidragande faktor för att öka möjligheten till att elevers val grundas på det ”fria valet”, inte utifrån kön.</p><p>Our study, which comprises six interviews, has focus on awareness of gender among counsellors. How they work with gender in the meeting with students to wide the student’s perspective and in which way they imagine to work to be able to create a awareness of gender in intermediate level. The result of the study shows that awareness of gender is a difficult conception which has different meaning for the counsellors. The counsellors mean that the ways they work today are not a planned way of working but we see that they are unaware of it. They work with gender in different ways. At the intermediate level the counsellors like to contribute in different ways to wide the student’s perspective concern self-knowledge, occupation and labour market. All in all the result shows that the counsellors have a positive attitude to take part in the work, to increase the possibility for students to make choices based on the “free choice” and not based on their sex.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur den politiska debatten kring friskolor fördes under åren 1996 och 2006 i Sveriges tre största dagstidningar. I studien undersöks även vilka argument de politiska agitatorerna använder sig av i ledar- och debattartiklar och vilka politiska skiljelinjer som kan åskådliggöras. Vidare vill uppsatsen undersöka hur den politiska diskursen påverkas av debattörernas avsikter och handlingsutrymme. Uppsatsen vilar på en kvalitativ grund där de artiklar som studerats valts ut utifrån en ämnesmässig relevans. Den hermeneutiska metoden har använts i studien för att kunna tolka det skriva på en objektiv grund. I uppsatsen beskrivs friskolornas historiska bakgrund och hur politiken har sett och ser på friskolorna. Uppsatsen visar att den politiska debatten kring friskolor i dagstidningarna handlar om vem som skall ha makten över utbildningen d.v.s. om huvudmannaskapet över skolan skall tillhöra staten eller familjen. I åren som uppsatsen undersöker märks hur den politiska debatten under 1996 mer kännetecknas av en övergripande ideologisk strid om skolan. Under 2006 finns denna konflikt kvar men utifrån andra förtecken där politiker kan agera på ett mer friare sätt i förhållande till sitt eget partis uppfattning i frågan.</p>

<p>Syftet med denna studie var att undersöka institutionella föreställningar och diskurser kring bostadsmarknaden i Östersund. Det vetenskapliga förhållningssättet inspirerades av en kritisk diskursanalys och ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Studiens empiriska material bestod av fyra halvstrukturerade intervjuer samt tidningsartiklar från Östersunds Posten. De huvudsakliga diskurserna om segregation och diskriminering på bostadsmarknaden, framställdes som en fråga för ’dem’ ’invandrarna’, eller personer med låg socioekonomisk status. Dessa samhällsgrupper sågs som ’problemet’ eller som segregerade och därmed disintegrerade. Diskurserna förmedlade vidare om dessa grupper som orsaken till sin egen segregation, där samhällets och institutionernas roll ej problematiserades. Diskurserna innehöll även ’oavsiktliga’ normaliseringar inom forskningsområdet, vilka kan ses som ’hjälpmedel’, för att reproducera de rådande ojämnlikheterna i samhället genom ett diskursivt, skapande och upprätthållandet av ’vi’ och ’dem’, en diskursiv dikotomi. Den makt som utövades i och genom dessa diskurser kan tänkas få konsekvenser för den enskilde individen och därför bör dessa strukturer medvetandegöras.</p>

<p>Under en tioårsperiod från mitten av 1960-talet byggdes en miljon nya bostäder genom Miljonprogrammet, detta för att råda bot på den bostadsbrist som då rådde i de svenska städerna. Bilden av dessa områden har gått från att vara moderna stadsdelar med annorlunda arkitektur till att vara boplatsen för ”de andra”. Stadsdelarna har blivit etniskt segregerade och bebos till stor del av personer som har rötter i utlandet. En av dessa stadsdelar är Kronogården i Trollhättan, där projektet Trygg i Trollhättan arbetar för att förbättra tryggheten i området. Syftet med denna studie var att få ökad kunskap i hur boende och föreningsaktiva personer i Trygg i Trollhättan upplever stadsdelen Kronogården, samt hur de mobiliserar sig för dess utveckling. Studien har haft en kvalitativ metod där både deltagande observation, informantintervjuer och respondentintervjuer genererat det empiriska material som analyserats utifrån tidigare forskning samt samhällsarbete och social mobilisering. Resultatet visar att Kronogården är en bra stadsdel där personer från många länder lever och verkar tillsammans, dock finns det vissa problem som exempelvis kriminalitet, problem som enligt de intervjuade har fått för stora proportioner i media. Det som behöver utvecklas i stadsdelen är att fler mötesplatser skapas samt att nyanlända invandrare inte enbart erbjuds bostäder i de redan segregerade områdena. Genom rätt motivation kan de boende engagera och mobilisera sig för förändring i stadsdelen, och genom Trygg i Trollhättan har ungdomar i området fått goda förebilder och en mer aktiv fritid, mammor har fått en starkare självkänsla och är tryggare i sin föräldraroll samt pappor har stärkts i föräldrarollen och är ute och nattvandrar och deltar i skolorna för att öka tryggheten.</p>

<p>Vi liknar denna antologi med en resa till olika levnadsområden i Sverige där vi får en inblick i några individers lokala levnadsvillkor. Under resans gång har vi försökt förstå hur den lokala platsen inverkar på individernas identiteter och livsvillkor. Resan börjar i två barnfamiljers närmiljö. Där berättar familjerna om olika faktorer så som trafik och hotfulla företeelser som inverkar på deras upplevelse av sin närmiljö som trygg eller hotfull. Därefter far vi vidare till stadsdelen Rosengård i Malmö. I det avsnittet söker författaren finna samband mellan några individers olika boendeformer och livsvillkor. Fokus ligger på delområden i Rosengård, ett hyresrättsområde och ett bostadsrättsområde. Resan avslutas i Valdemarsvik, en liten ort i Östergötland med befolkningsproblem. Detta avsnitt präglas av några utflyttares upplevelser av kommunen som boplats. Vi har under resans gång uppfattat den lokala platsen och individens identitet och livsvillkor som föränderliga. Därmed har den lokala platsen betydelse för individens livsvillkor och identitet. I våra olika studier fann vi flera exempel på hur den lokala platsen inverkat på individerna. Sociala relationer, boendeformer och trafik är några av dessa exempel.</p>

<p>Under drygt två veckor hösten 2005 pågick det som den svenska pressen kallade för ”våldet i Paris” eller ”Frankrikekravallerna”, alltså de uppror som bröt ut i många av de franska städernas förorter. Då upproren uppfattades som mer våldsamma och mer omfattande än andra uppror, fick de stor uppmärksamhet i media. Utifrån några teoretiska utgångspunkter och med hjälp av olika diskursanalytiska verktyg granskar jag i denna uppsats hur händelserna i Frankrike, platsen som händelserna utspelade sig på och människorna bakom dessa, skildrades i Dagens Nyheter.</p><p>I min analys ställer jag mig kritisk till Dagens Nyheters sätt att beskriva händelserna och porträtterandet av upprorsmakarna. Jag har bland annat funnit att tidningen många gånger ger en relativt onyanserad och förenklad bild av upproren och aktörerna bakom dessa händelser. Dagens Nyheters skildring av händelserna visar hur media är med och döljer det faktum att upproren i Frankrike har sin främsta orsak i den ojämlika maktfördelningen som råder i samhället. I analysen har jag även funnit en tendens hos Dagen Nyheter att inte vilja länka dessa uppror till andra liknande händelser, vilket både förstärker upprorsmakarnas underläge och fördummar dem. Vad detta kan bero på diskuterar jag i uppsatsens avslutande del.</p>

<p>Uppsatsen behandlar segregation inom den svenska skolan, något som politiker en gång ville förändra och därmed genomförde grundskolereformen 1962. Ämnesområdet behandlas i en lärobok i samhällskunskap från 1980-talet och är utgångspunkt för denna studie. Syftet är att undersöka om mönstret från utred-ningen som läroboken refererar till även kan skönjas på den kommunala gymnasieskolan i X-kommun i dag, d.v.s. i vilken grad föräldrars yrke påverk-ar deras ungdomar att välja gymnasieskolans teoretiska program. Studien bygger på en surveyundersökning där en enkät gått ut till elever på gymnasiets studieförberedande- och yrkesförberedande program. Den teoretiska grunden till uppsatsen är främst hämtad från Pierre Bourdieus forskning kring utbild-ning och samhälleliga strukturer. Resultatet av undersökningen visar främst att snedrekryteringen till gymnasieskolans teoretiska program är gällande på den gymnasieskolan i X-kommun än i dag.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka och skildra de argument som finns för, respektive mot, att muslimska friskolor skulle integrera respektive segregera eleverna från samhället, samt undersöka vilka övriga argument som finns för, respektive mot, muslimska friskolor. För att uppnå detta syfte har jag använt mig av en jämförande litteraturstudie där jag har studerat forskare och andra sakkunnigas argumentering kring dessa frågor. Väldigt få empiriska studier har gjorts på området, varav ingen specifikt har berört de frågeställningar jag ville få svar på.  I min argumentöversikt sammanställde jag de olika argumenten och upptäckte att många argument fanns både på ”för” och ”mot” sidan. Exempelvis påstods att den trygghet som eleverna utvecklade genom att umgås med andra elever med liknande religiös och kulturell bakgrund både kunna leda till att de hade lättare att integreras i samhället men även till att de blev mer isolerade. I min diskussion använder jag mig av Hans-Ingvar Roths terminologi om positiv/negativ närhet och distans för att på så vis kunna diskutera problematiken ur ett nytt perspektiv . Jag kom framförallt fram till att det behövs större empiriska undersökningar som sträcker sig över flera år och som involverar flera skolor samt att den kommunala skolan är bristfällig i sitt arbete med att integrera muslimska elever.</p>

No description available.

<p>This essay is a comparative empirical study of ethnic integration mainly of the Russian-speaking minorities in the three Baltic states (Estonia, Latvia and Lithuania) in a post-communism setting. As Lithuania has a Polish minority that is as large as the Russian-speaking, they too shall be included in the study but not as thoroughly as the Russian-speaking minority. Thus the problem is: to what degree are the ethnic minorities integrated with the titular nations in Estonia, Latvia and Lithuania? In order to study ethnic integration I have set up a theoretical framework largely based on Weiner’s theory of integration. The theoretical framework focuses on three dimensions: Citizenship, Identity and Segregation. The method used is Most Similar System Design (MSSD). The aim of MSSD is to identify differences in the dimensions which can explain differences in the factor investigated. This particular essay aims to identify the differences in citizenship, identity and segregation which can explain differences in integration between Estonia, Latvia and Lithuania. Opinion data and statistics as well as relevant literature on the subjects of attitudes and minority situation in the Baltic States will hopefully give a fair picture of the circumstances regarding integration. My conclusions are that the minorities in Lithuania are the ones most integrated with the titular society; due to a legislation that enabled all permanent residents with automatic citizenship and a much smaller minority population. Minorities (save the Polish) do not live in self-contained enclaves where they employ each other, speak the same language and insulate themselves from the titular society in Lithuania. Estonia on the other hand has a legislation that did only give full citizenship to inter-war citizens leaving the majority of the Russian-speaking migrants stateless. Estonia consists of two different ethnic societies living side by side with few interactions between the two which enables the minority to insulate itself. The minority in Estonia is the least integrated minority in the Baltic states. Latvia gave automatic citizenship only to inter-war citizens leaving the majority of the russian-speakers without citizenship. Although Latvia has the largest minority population the minority does not live in self-contained enclaves insulated from the titular society (save some areas in eastern Latvia) which makes them more integrated than the minority in Estonia but less integrated than the minorities in Lithuania.</p>