No description available.

Syftet med denna studien är att ta reda på hur lärare anpassar de mål som presenteras i kursplanen och förmedlar dem till eleverna på ett tillgängligt och begripligt sätt för. Detta undersöks för att ta reda på mer om hur man kan arbeta för ett lärande där eleverna är medvetna om vad som förväntas av dem och mot vilka kriterier de kommer bedömas. Detta kommer undersökas med hjälp av intervjuer där resultatet sedan ställs mot Jönssons (2013) tankar kring vad som behövs för ett elevaktiv lärande. Det visade sig att de tillfrågade lärarna arbetar olika med hur mål formuleras och förmedlas, olikheter som baseras på lärarnas olika erfarenheter och klasskonstellationer som formar deras sätt arbete med målkommunikation och målorientering. Genom att visa på hur lärare kan anpassa mål och kommunicera dem är förhoppningen att fler lärare, och i förlängningen fler elever, kommer jobba utifrån ett arbetssätt där eleverna är involverade och medskapare av förutsättningarna för sitt lärande.

Formativ bedömning är en bedömningsform inom skolväsendet som fokuserar på elevens utveckling genom att bland annat synliggöra och tydliggöra mål och kunskapskrav för eleverna. Forskning har visat positiva effekter av användandet av formativ bedömning i form av bland annat minskad frånvaro, ökad motivation och medvetenhet bland eleverna samt stärkt ledarskap hos lärarna. Denna studie ämnar undersöka om och hur lärare tillämpar formativ bedömning i ämnet svenska i årskurserna 1-3, samt vad som påverkar deras användande av bedömningsformen. Studien baseras på en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer av åtta lärare. Resultaten visar att samtliga intervjuade lärare använder sig av formativ bedömning, men hur bedömningsformen praktiseras skiljer sig mellan dem. Samtliga vill dessutom använda det mer i sin undervisning, men tidsbrist är en gemensam förklaring till att det inte görs.

Idag finns mycket forskning och litteratur kring formativ bedömning och dess fördelar för elevens lärande. Det finns många teorier om hur den bör användas på mest effektiva sätt. Syftet med denna studie är att ta reda på vilket syfte lärare som undervisar, har undervisat eller är utbildade att undervisa inom de naturvetenskapliga ämnena i årskurs 4-6 har med användandet av formativ bedömning, samt hur de arbetar med olika formativa bedömningsformer. För att effektivisera utfallet av studiens resultat har en sociokulturell teori använts studien. Utifrån den sociokulturella teorin har insamlat material genomgått en innehållsanalys och därmed genererat ett lämpligt resultat för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Resultatet ställs också i förhållande till tidigare forskning för att se huruvida de deltagande lärarnas användande av formativ bedömning stämmer överens med teorier och tidigare studier kring formativ bedömning. För undersökningen bedömdes intervju som mest lämpliga metod för datainsamling. Åtta informanter som alla antingen undervisar i de naturvetenskapliga ämnena, har undervisat i dem eller är utbildade att undervisa inom dem men av olika anledningar inte är verksamma inom ämnet, intervjuades för studien. Samtliga intervjuer spelades in och en innehållsanalys genomfördes på det insamlade materialet. Resultatet visade att alla informanter använder sig av formativ bedömning och anser den som helt nödvändig inom de naturvetenskapliga ämnena. Informanternas syfte med användandet av formativ bedömning var att främja elevens utveckling, öka elevens förståelse för sitt eget lärande, synliggöra elevens lärande samt öka delaktigheten i klassrummet. Samtliga lärare i studien lyfte kommunikation som en mycket viktig del av formativ bedömning. Diskussioner, samtal och dialoger i mindre grupper och i helklass samt att få återkoppling från både lärare och kamrater var av stor vikt för elevernas lärande enligt deltagande lärare.

Syfte och frågeställningar Uppsatsen undersöker självskattning mot faktiskt resultat i förmåga till simning och livräddning i vatten hos unga vuxna.  1. Hur många av deltagarna anser sig ha förmåga till simning och vattenlivräddning?  2. Hur många av deltagarna har de faktiska förmågorna enligt resultat och observation av testerna? 3. Överensstämmer deltagarnas självskattning med observationsresultaten?  Metod Den här undersökningen handlar om självskattning och faktiskt resultat och därför har både självskattningsenkät och observation använts som metoder. Enkätundersökningen och observationen genomfördes vid samma tillfälle, dock var deltagarna fördelade över två testdagar. Självskattning och test utgick från Försvarsmaktens anställningskrav avseende simning 400 meter och livräddning i vatten, inklusive dykning ner till minst 3 meter. Urvalet av deltagare bestod av 181 studenter från Försvarshögskolans officersprogram, första terminen. Resultat I simning var det 91 procent som skattade sig själva som simkunniga enligt Försvarsmaktens definition, men det var 98 procent som klarade simtestet. I vattenlivräddning var det totalt 88 procent som skattade sig själva med den förmågan, och det var 88 procent som klarade testet. Slutsats Undersökningen ger slutsatsen att deltagarna tenderar att undervärdera sina förmågor till simning samtidigt som deltagarna visar på hög grad av självmedvetenhet vad gäller vattenlivräddning.

Studiens syfte är att utifrån ämnesdidaktisk forskning undersöka hur svensklärare i årskurs 7–9 kan använda sig av formativ bedömning för att utveckla elevers läs- och skrivprogression. De tre frågeställningarna syftar till att ta reda på: hur lärare kan presentera syfte, mål och innehåll till eleverna, hur lärarna kan kontrollera elevernas lärandeprocess samt hur lärarna kan implementera formativ bedömning i sin under-visning så att eleverna kan vara ägare av sitt eget lärande. Studien är en systematisk litteraturstudie där forskning om formativ bedömning sökts, värderats och analyserats. Utifrån sökprocessen lokaliseras ingen explicit ämnesdidaktisk forsk-ning om hur svensklärare i årskurs 7–9 kan utveckla elevers läs- och skriv-progression med hjälp av formativ bedömning. Denna litteraturstudie anknyter därför forskning om läs- och skrivutveckling med forskning om formativ bedöm-ning. Resultaten i denna studie åskådliggör att lärare bör tydliggöra syfte, mål och innehåll med sina kollegor och elever. Lärarna bör även anpassa sin undervisning utifrån elevernas kunskapsnivå. Vidare bör lärarna leta efter tecken för lärande snarare än att leta efter brister samt att eleverna behöver ges stöd i sin process att vara ägare av sitt eget lärande.

Det här examensarbetet omfattar och utgår från en kvalitativ studie som grundar sig på empiri kring den formativa bedömningen. Det förekommer rikligt med evidens ur tidigare forskning i området och flera bedömningsforskare förespråkar implementering av formativ bedömning i undervisningen. Dock lyfter Skolinspektionen att SO-lärare har svårigheter med att planera för bedömning och att lärare saknar kunskaper om den formativa bedömningen. Vår studie har därför analyserats utifrån de fem nyckelstrategierna ur den formativa bedömningen. Vi presenterar fyra verksamma lärares kunskaper om den formativa bedömningen i vår empiriska undersökning samt hur de använder arbetsmetoderna i SO-undervisningen. Informanterna har olika behörigheter, erfarenheter, åldrar och intressen samt arbetar i olika kommuner i Skåne. Studiens resultat kan dock inte generaliseras, därav är reliabiliteten låg. Validiteten däremot är hög. Internationell forskning kring formativ bedömning såväl som nationell forskning med skrifter och rapporter från både Skolverket och Skolinspektionen har lyfts in och redogjorts för i ett avsnitt. Därefter presenteras metoden som ligger till grund för den empiriska studien tillsammans med tillvägagångssättet för intervjuerna. Vidare presenteras resultat ur den empiriska undersökningen med tillhörande analys som är kopplad till de fem nyckelstrategierna, vilka vi som sagt använt som analysverktyg. Resultatet visar bland annat att de intervjuade lärarnas definition, tankar och åsikter om begreppet formativ bedömning skiljer sig från varandra. Det framkommer också att arbetsmetoderna används på olika sätt och att det varierar hur mycket de olika lärarna använder dem i sin undervisning. Slutligen avslutas texten med en slutsats där empirin, professionens roll, idéer om fortsatt forskning inom området och hur den kan se ut presenteras och diskuteras.

The purpose of this study is to investigate the effects of self-assessment in writing in the Swedish subject. This has been done through the research questions, “how does the pupils’ handling of language rules and formalities change during self-assessment?”, as well as “how does it affect the teacher’s conditions to assess pupil texts if the pupils’ carry out/completed self-assessment?”. The study’s theoretical starting point has been the socio-cultural perspective and the concepts of “mediation”, “artefacts” and “appropriation” have been the basis for analysis of the results. The study has been conducted through a Lesson study where two different teaching arrangements were carried out, at two different schools in two different grades. Both classes had to complete a lesson in writing where self-assessment was not used, and then to conduct a lesson where self-assessment was carried out by having pupils use checklists to self-assess their own texts. The results from the two different teaching arrangements were then compared with each other.   The result shows that self-assessment through the checklist raised the quality of the pupils’ texts when it comes to handling language rules and formality. Overall, 27 out of the 32 pupils made fewer errors in the lesson where the checklist was used. A total of 149 errors were made in the lesson without a checklist and 64 errors in the lesson where the checklist was used. The results show that the checklist could function as a supplement to the teacher’s assessment regarding language rules and formality, but cannot be considered to replace this assessment entirely. On the other hand, the lower number of errors the pupils make with the help of the checklist can cause the teacher’s conditions to change, as the teacher needs to spend less time on just this.

I denna kunskapsöversikt sammanställs och kritiskt granskas forskning kring lärandematriser och hur de påverkar elevers textskapande. Forskningen breder ut sig mellan årskurserna 4-6 och anknyter specifikt till språkundervisning med fokus på skrift i svenska. Syftet med kunskapsöversikten är att granska lärandematriser som stödstruktur vid elevers textskapande och hur lärare kan använda lärandematriser för att utveckla elevers textskapande innan och under skrivprocessen. Den frågeställning som kommer att besvaras i denna rapport lyder:  Hur påverkar elevers användande av lärandematriser deras textskapande i svenskämnet i årskurs 4-6? Resultatet visar på att den tidigare forskning som utförts gällande lärandematriser och dess påverkan på elevers textskapande ej ger liknande svar som stödjer en gemensam slutsats. Därav kan vi inte med säkerhet ge en konkret och reliabel slutsats över hur elevers användande av lärandematriser påverkar deras textskapande. Det finns därför stora anledningar att fortsätta forska inom ämnet för att kunna se lärandematrisers effekt på sikt, inte bara under kortare perioder. Dock pekar forskning på att lärandematriser implementerade vid kamrat- och självbedömning främjar elevers utveckling vid textskapande.

SammanfattningI denna uppsats undersöker jag i kvalitativa intervjuer med tre lärare, på vilket sätt elever i svenska grundskolor (årskurs 7-9) deltar i bedömningsarbetet, och vilka olika problem som lärare upplever i samband med detta. Resultaten visar att de mest framträdande svårigheterna anses vara tidsbristen, och problem i samband med elevers förutsättningar. Tydligt är dock attorsaker till många av dessa problem redan finns grundlagda i arbetet med styrdokumenten och skolorganisationen. Lösningen på många av problemen kan vara utom lärarnas räckvidd, medan andra problem kan minska på längre sikt genom lärares och elevers ökade träning i bedömningsarbetet. En skolutveckling i riktning mot ett ökat elevdeltagande i bedömningen kräver att lärare tydligt kommunicerar med varandra och med eleverna, samt feedback till skolledning och forskning, så att kraven på lärarna kan bli realistiska och arbetsbördan rimlig.