Sammanfattning: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva begränsningar i aktivitetsförmågan hos personer med reumatoid artrit ( RA). En samsökning gjordes i databaserna Amed, Cinahl och Medline. Sökorden som användes var Rheumatoid arthritis, daily living, impairment och personal impact. Resultatet visade att aktiviteten duscha/bada inom aktivitetsområdet personlig vård var den aktivitet som begränsades mest till följd av RA. Inom aktivitetsområdet boende var det aktiviteten laga mat som begränsades mest till följd av RA. Begränsningar inom aktivitetsområdena fritid och arbete påverkade personers välbefinnande negativt mer än begränsningar i de andra områdena. Den största anledningen till aktivitetsbegränsning var smärta. Slutsatsen var att arbetsterapeutens fokus bör ligga på personers totala livssituation och inte endast på aktivitetsbegränsningarna inom aktivitetsområdena personlig vård och boende.

Syftet med C-uppsatsen var att beskriva genomförandet av klientcentrerad arbetsterapi. Uppsatsen har en kvalitativ ansats med en deskriptiv design där datainsamling skett genom sökning av litteratur. I hälso- och sjukvårdslagen står det: ”Vården och behandlingen skall så långt det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten.”. Att arbeta klientcentrerat innebär en respekt för individens vilja, att arbeta tillsammans med klienten, ge information om olika alternativ samt underlätta för klientens beslutstagande. Många av de individer en arbetsterapeut möter saknar förmågan att fullt ut kommunicera och/eller samarbeta. Detta ställer krav på förmågan, som arbetsterapeut, att arbeta klientcentrerat. Resultatet visar vikten av att se individen samt ha en god kommunikationsförmåga där arbetsterapeuten aktivt arbetar för att öka förståelsen. Det är viktigt att reflektera över sina strategier och tillvägagångssätt. Arbetsterapeuten bör arbeta för en jämlik maktfördelning mellan klient och arbetsterapeut. Arbetsterapeuten bör ges tid till att lära sig arbetssättet samt få träning, kunskap och handledning. Organisationens struktur och miljö bör gås igenom för att ta bort eventuella hinder samt för att främja ett klientcentrerat arbetssätt.

Uppsatsen är en pilotstudie med syfte att undersöka sambandet mellan psykisk ohälsa, anknytningsmönster och upplevd självförmåga i en grupp tonåringar (n=19) som behandlas eller behandlats för psykiatriska eller sociala problem. Självskattningsformulär som mäter förekomsten av psykiatriska symtom (SCL-90), anknytningsmönster(ASQ) och upplevd självförmåga (GSE) har använts. Resultatet av studien visar att det kan finnas ett positivt samband mellan trygg anknytning och upplevd självförmåga, och negativa samband med otrygg anknytning. Graden av psykisk ohälsa har negativt samband med den upplevda självförmågan. En principalkomponentanalys tydde på att en complaintfaktor svarade för huvuddelen av variansen i materialet, vilket ger upphov till metodologiska frågor. Sammantaget är upplevd självförmåga och dess relation till anknytningsmönster intressant att undersöka vidare.

Abstract This study examines how perceived self efficacy is affected by structural support after an introduction course in Motivational Interviewing. The effects the support may have on perceived self efficacy in executing Motivational Interviewing is analyzed by comparing means between experimental group and control group. In implementation studies structural support is shown to be of great value for further use of the actual method in an organization. Structural support involving evaluation and feedback increases the learning of Motivational Interviewing. The result in this study shows that the group receiving structural support, has a higher mean at a second measuring of the perceived self efficacy compared to the group with no support. The comparison of means has been tested for statistical significance using t-test. The result shows that the increased mean in the group receiving support is statistically significant in two out of four variables. The validity of the conclusions is discussed. Factors, including feedback and role-play, that convey the increased in perceived self efficacy are suggested. It is argued that understandings of perceived self efficacy may help in implementing new methods. Structural support involving feedback knowledge on perceived self efficacy may help both teachers and professionals.

I det här arbetet undersöks tre frågeställningar. För det första undersöks huruvida teorier om sambandet mellan elevers självförmåga och prestation i matematik stämmer i TIMSS 2015 för elever i årskurs 4 i Sverige. Högt skattad självförmåga förväntas leda till ett bättre faktiskt resultat. Den här undersökningen visar att elevers självförmåga har ett samband med kunskaper i matematik. Självförmåga kan förklara 15,5 procent av skillnaderna i elevernas testresultat. Det har tidigare konstaterats att elever födda utanför Sverige har sämre resultat på kunskapstestet i matematik i TIMSS 2015. Den andra frågeställningen undersöker om det finns ett samband mellan resultat och i vilken utsträckning eleverna talar svenska i hemmet. Undersökningen visar att det fanns ett samband. Sammantaget förklarar huruvida eleven är född i Sverige eller inte tillsammans med i vilken utsträckning eleven talar svenska i hemmet 6,3 procent av det faktiska resultatet. Den tredje frågan som besvaras i det här arbetet är om det finns ett samband mellan i vilken utsträckning elever talar svenska i hemmet och hur elever skattar sina kunskaper i matematik. Undersökningen visar att det inte finns något samband. Resultaten ger skäl att påstå att självförmåga spelar en större roll för elevers faktiska kunskaper än vad födelseland och talat språk i hemmet gör, samt att självförmåga inte är direkt kopplad till i vilken utsträckning eleven talar svenska i hemmet.

I denna kvalitativa studie har vi genomfört fokusgruppssintervjuer med elever på gymnasieskolans introduktionsprogram (IM) som ännu inte nått kunskapskraven för matematik i år 9. Syftet med studien är att få en förståelse av hur elever kan uppleva situationen att befinna sig i matematiksvårigheter samt deras syn på grundskolans matematikundervisning. Eftersom matematik är det ämne som störst mängd elever inte når målen i anser vi att det är väsentligt att se problematiken ur ett elevperspektiv för att kunna sätta in lämpliga åtgärder.  Resultaten har analyserats utifrån Brosseaus teorier om den didaktiska triangeln och Bronfenbrenners utvecklingsekologiska systemteori. De visar att elevernas negativa uppfattning om matematik till stor del beror på otydliga förklaringar och brist på hjälp. Lektionerna upplevdes som enformiga och långtråkiga och matematiken som alltför uppdelad i olika fristående områden. Dessutom upplevs ämnet som irrelevant. Resultaten visar på brister som rör den didaktiska triangelns samtliga sidor samt att problem handlar om faktorer på samtliga nivåer utifrån Bronfenbrenners systemteori.

The purpose of this study is to investigate how motivation is affected in modernlanguage learners, whether digital tools/books have any effect on the students'motivation when learning Spanish. The study was conducted using two quantitativemethods that were carried out in several schools in the Ludvika area during the spring term ´20 and ´21.The study analyses closed questionnaires with 150 students and structuredobservations undertaken in three different groups from 8th grade. The followingquestions are asked: (1) How do students perceive the influence of digital tools andlearning materials on their motivation to learn Spanish? (2) Are there differences intheir motivation when using digital teaching materials/tools compared to traditionalteaching with books? (3) What digital factors influence their motivation to workwith the Spanish language?The study shows that the most significant contributing factor to whether students aremotivated or not by their Spanish studies is how they perceive their connection withtheir teacher and the variety of teaching of the language. The motivation is notactually affected on whether they have access to digital tools/material or not.Furthermore, most learners feel unmotivated when they need to be self-sufficient orwhen they don't have the teacher’s assistance.

Denna uppsats undersöker hur fyra nydisputerade inom humaniora upplever den studie- och karriärvägledning de fick under forskarutbildningen. Frågeställningarna är: Hur beskriver informanterna forskarutbildningens betydelse i sina respektive karriärplaner? Hur upplevde informanterna karriärvägledningen inför och under forskarutbildningen? Undersökningen består av fyra intervjuer genomförda enligt narrativ metod. Studiens teoretiska ansats är Social cognitive career theory (SCCT), som bygger på Albert Banduras självförmågebegrepp. Undersökningens resultat är att intervjupersonerna gick in i forskarutbildningen med diffust förväntat utfall. Snarare än att utgöra en del av en karriärplan var forskarutbildningen något de gled in i på grund av uppmuntran och intresse för ämnet. Intervjupersonerna var mycket kritiska till den karriärvägledning de fick som presumtiva och antagna doktorander. I den mån vägledning erbjöds fokuserade den på fortsatt karriär inom akademin, medan andra karriärvägar än forskning omgärdades av negativa fördomar. Inom doktorandkollektiven etablerades även en kollektiv negativ återkopplingsloop kring hur svårt det är att etablera sig på den bredare arbetsmarknaden med en doktorsexamen i humaniora. Den negativa återkopplingsloopen bidrog till hög framtidsstress och låg karriärsjälvförmåga bland doktoranderna.

Syftet med studien är att belysa studie- och yrkesvägledares arbete med motivations- främjande insatser för gymnasieelever. Begreppet motivation i denna studie fokuserar på den inre motivationen hos gymnasielever. Studien beskrev hur eleven behöver bli stärkt i sig själv, bli sedd och få en tilltro till sin egen förmåga, men även en förståelse om sig själv och strävan att komma framåt mot målet. Studie- och yrkesvägledares profession visar i denna studie vikten av motivationsarbete, då bristen på motivation visar sig på olika sätt till exempel ökad frånvaro som i det långa loppet kan leda till livslångt utanförskap. Studien består av nio intervjuer med verksamma studie- och yrkesvägledare där resultatet pekar på vikten av att det motivationsfrämjande arbetet ska utgå ifrån elevens perspektiv. Vidare påvisar skolans arbetssätt kring att förebygga och främja elevers motivation till lärande genom framförallt goda relationer.

Nationella studier visar att en stor del av dagens studenter på universitet lider av dåligt mående som indirekt påverkar deras lärande. Syftet med denna studie var att undersöka universitetsstudenters konstruktioner av mentala hinder för lärande, vad dessa konstruktioner består av och hur de kan hanteras. Studiens vetenskapliga ansats var socialkonstruktionistisk och studien avgränsades till att undersöka studenter som går en universitetsutbildning på grundnivå på Mittuniversitetet. Datamaterialet samlades in via semistrukturerade intervjuer och den teoretiska grunden som resultatet analyserades genom bestod av KASAM, sociokulturellt perspektiv och självförmåga. Resultaten visar att studenterna mött ett flertal mentala hinder av varierande grad som påverkat deras lärande negativt. Meningsskiljaktigheter med studiekamrater, otydliga lärare och bristande struktur inom utbildningen är några exempel. Resultaten presenterar även faktorer som studenterna anser är stödjande för deras lärande och vad som kan förebygga mentala hinder. Däribland tidigare studierfarenheter och stöd från närstående. Studenternas hantering av mentala hinder visar sig bestå av till exempel att ventilera känslor med studiekamrater, familj och vänner, kunna se objektivt på situationer och att härda ut. / <p>Betygsdatum 2022-06-09.</p>