Ett problem grundskolorna upplever under högstadiet är den ökade andelen elever med problematisk skolfrånvaro, något som i sin tur påverkar elevernas framtid.  Prao kan bli en ny upplevelse för dessa elever vilket kan skapa motivation och framtidstro för elever med problematisk skolfrånvaro. Att elever genomför minst två veckors prao under högstadiet, för att prova på arbetslivet har i perioder varit lagstadgat i Sverige, och den senaste perioden startade 2018. Undersökningens syfte har varit att ta reda på praons betydelse för elever med problematisk skolfrånvaro, samt att skapa en förståelse för vilka förutsättningar studie- och yrkesvägledare skapar, i syfte att dessa elever ska genomföra prao.       Vår undersökning tar sin utgångspunkt i sex semistrukturerade intervjuer med studie- och yrkesvägledare där resultatet har analyserats genom teorin Careership som beskriver olika påverkningsfaktorer vilket formar en individ, samt teorin Self-efficacy där den upplevda självförmågan står i centrum. Vi har även valt att forma en egen konceptuell modell som är kombinerad av de två ovanstående teorierna. Detta för att kunna analysera sambandet av upplevd självförmåga, prao och handlingshorisont.      Resultatet visar att praon är ett viktigt inslag för elever med problematisk skolfrånvaro eftersom prao kan vara en av de delar som bidrar till ökad självkännedom med en insikt av sina förmågor som resultat. Genom prao får eleverna en ökad förståelse för varför eleven ska gå i skolan med en insikt av att skolan leder till arbete, samt ger en ökad motivation och därmed även en ökad närvaro. Resultatet visar även att elever med problematisk skolfrånvaro är beroende av en trygg praoplats för att vilja genomföra prao, och om prao genomförs bidrar detta till en ökad upplevd självförmåga.

I denna undersökning utvecklades ett skräckspel samt en enkät för att besvara frågan: Hur påverkar självförmåga och tidigare erfarenhet agensen som upplevs av spelarna i ett skräckspel? Det samlas också tidigare forskning inom agens och självförmåga för att definiera begreppen och se vad som tidigare gjorts i området. Skräckspelet som utvecklades var baserat till stor del på spelet Slender: The eight pages (Parsec productions, 2012). Enkäten använde sig av frågor liknande de som finns i texterna av Wang et al. (2022) samt Houzangbe et al. (2020). Det samlades både kvantitativ data med en enkät samt kvalitativ data genom intervjuer. Den datan som samlades in skulle tyda på att om en spelare har mer självförmåga inom skräckspel skulle de erfara mer agens medan de spelar. / <p>Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.</p>

Matematik är ett ämne som många elever uppfattar som svårt och som hos många väcker negativa känslor. Detta kan resultera i låg matematisk självförmåga (tilltro till sin matematiska förmåga) och matematikångest. Sådant inverkar negativt, inte bara på elevens matematikutveckling, utan kan även på lång sikt påverka individens framtida studie- och yrkesval. Det är därför avgörande att skolan motverkar att matematikångest uppstår och bidrar till att alla elever ges möjligheter att utveckla matematisk självförmåga. Den här kvalitativa småskaliga studien syftar till att undersöka på hur lärare och speciallärare organiserar undervisning för att förhindra att elever förknippar matematikämnet med negativa upplevelser och känslor, och att matematikångest uppstår, samt främja att elever utvecklar matematisk självförmåga. Datainsamlingen utgjordes av 13 observationer av lektioner och därefter semistrukturerade intervjuer med de elva matematiklärare och tre speciallärare i grundskolan vars lektioner observerats. Dessutom insamlades ett antal skriftliga lektionsplaneringar. Studiens resultat pekar på att det lärarna och speciallärarna framhåller som viktigt för att främja elevernas självförmåga i matematik och motverka matematikångest är att eleverna får bekräftelse och får lyckas. För att åstadkomma det krävs förberedelser till lektionerna och ett formativt arbete med anpassningar i matematikundervisningen, ett tillåtande klassrumsklimat och höga förväntningar och engagemang. Vidare visar resultatet att flera av informanterna som deltagit i studien anser att samverkan mellan yrkesprofessionerna sker i för liten grad och att lärarna värdesätter ett ökat stöd av speciallärare till elever på både individ- och gruppnivå, samt egen fortbildning för att på nya sätt kunna möta elevernas behov av stöd i matematikundervisningen. Det framkommer också i resultatet att aktiviteter i undervisningen, som att eleverna exempelvis får tillräckligt med tid att befästa kunskaper, lära i interaktion med varandra, se fel och misstag som något att lära sig av samt lära med flera sinnen, främjar elevernas matematiska självförmåga och förebygger matematikångest. Den småskaliga studien är relevant för lärare, speciallärare och skolledning som arbetar med elever i grundskolan. Deras sätt att organisera verksamheten och undervisningen kan vara central för elevernas utveckling av en positiv matematisk självförmåga och för att minska risken för matematikångest hos elever.

I den här studien ska jag visa de orsakerna som högstadieelever ger för att byta eller övergesina studier i moderna språk. Studien har utgått från en kvalitativ metod bestående avsemistrukturerade intervjuer med sex grundskoleelever från årkurs 7, 8 och 9. Det teoretiskaförhållningssättet som använts har främst varit Albert Banduras sociokognitiva perspektivsom anger att individens interaktion med sin omgivning direkt påverkar deras kognitivaprocesser, bland annat beslutsfattande. Jag letar efter de faktorer som påverkar elevernasbeslut att ändra eller överge sina moderna språkstudier i den sociala omgivande miljön. Föranalysen av svaren som erhållits i intervjuerna har jag tagit hänsyn till några begrepp somintroducerats av Bandura som: självförmåga och sambandet mellan motivation och attityd.Men jag har också tagit hänsyn några viktiga begrepp relaterade till motivationsperspektivet(yttre och inre motivation) och begreppen relaterade till lärarkompetenser som den socialakompetensen. Ur intervjuerna framkommer resultat kopplade till det teoretiskaförhållningssättet, men resultaten visar också information som jag inte förväntade mig. Dessaresultat har att göra med det sättet lärarlaget samarbetar med varandra inom skolan. Det sättethur vissa lärare uttrycker för eleverna behovet av att prioritera ett ämne framför ett annat.Lärarna utövar en viss "makt" med de rekommendationer eller åsikter som dem ger till sinaelever. Utifrån de erhållna resultaten kan man dra slutsatsen att orsakerna som är kopplade tillsociokognitiva faktorer, en försämring av motivation eller en bristande social kompetens hosläraren, kan man korrigeras och få eleven att bestämma sig för att fortsätta med sina studier.Men om orsakerna är kopplade till rekommendationer från läraren för att eleven ska övergesina moderna språkstudier och prioritera i annat ämne, kan denna omständighet vara svår attvända, och kan vara avgörande för eleven att bestämma sig för att överge sina modernaspråkstudier. / n this study I will show the reasons given by secondary school students for changing orabandoning their studies in modern languages. The study has been based on a qualitativemethod consisting of semi-structured interviews with six Swedish primary school studentsfrom grades 7, 8 and 9. The theoretical approach that has been used has been mainly thesociocognitive perspective of Albert Bandura, which states that the interaction of theindividual with his environment directly affects his cognitive processes, among other thingsdecision making. I look for the factors that influence students' decisions to change or abandontheir modern language studies in the social environment that surrounds them. For the analysisof the answers obtained in the interviews, I have taken into account some concepts introducedby Bandura such as: self-efficacy and the connection between motivation and attitude. But Ihave also taken into account some important concepts related to the motivational perspective(extrinsic and intrinsic motivation) and concepts related to teaching skills such as socialcompetence. The interviews reveal results linked to the theoretical approach, but the resultsalso show information that I did not expect. These results have to do with the way in whichthe teaching team collaborates with each other within the school. The way in which someteachers express to students the need to prioritize one subject over another. Teachers exercisea certain "power" with the recommendations or opinions they give their students. Based onthe results obtained, it can be concluded that the reasons linked to socio-cognitive factors, adeterioration in motivation or lack of social competence on the part of the teacher, can becorrected and make the student decide to continue with their studies. However, if the reasonsare linked to the teacher's recommendations for the student to abandon their studies in modernlanguages and give priority to another subject, this circumstance may be difficult to reverse,and it may be decisive for the student to decide to abandon their studies in modern languages.

The purpose of this thesis is to study how teachers teaches about controversial topics in the subject of social studies in relations to Albert Banduras theory of self-efficacy. Nine high school social studies teachers have been interviewed in order to fulfill this purpose. The teachers answers where then categorized into different categories of teaching strategies and influencing factors. The result shows that all of the teachers in the study applied teaching strategies that requires a high degree of self-efficacy. These strategies where pupil-centered to a high degree and correlates with ideals of deliberativ democracy as consensus weren’t necessarily the goal with the education. The source of the high degree of self-efficacy amongst the teachers seemed to be prior teaching experiences about controversial topics as all of the teachers claimed that their experiences where a major influencing factor for their classroom teachings. Other influencing factors such as the degree of heterogeneity in the classroom, type of high school program or the societal discourse surrounding the controversial topics where deemed as important but seemed to affect the choice of teaching strategies in a quite limited way. The fact that prior experiences where theprimary influencing factor supports the hypothesis that self-efficacy is an essential factor when teachers choose their teaching strategies as prior experiences of success (so-called mastery experiences) is the most important source for a strong sense of self-efficacy according to Bandura’s theory. / Denna uppsats har till syfte att granska samhällskunskapslärares undervisning om kontroversiella samhällsfrågor i ämnet samhällskunskap i relation till Banduras teori om upplevd självförmåga. För att uppfylla detta syfte har semistrukturerade intervjuer med 9 samhällskunskapslärare på gymnasienivå genomförts. Utifrån samhällskunskapslärarnas utsagor har en kategorisering kring lärarnas val av undervisningsstrategier samt de faktorer som påverkar detta val av undervisningsstrategier genomförts. Resultatet visade att samtliga lärare använde sig att undervisningsstrategier som i hög utsträckning förutsätter en stark upplevd självförmåga. Dessa strategier är elevcentrerade och bygger på samtalsdemokratiska ideal där konsensus inte nödvändigtvis är målet. Källan till denna starka upplevda självförmåga hos lärarna förefaller vara tidigare erfarenheter av undervisning om kontroversiella samhällsfrågor då samtliga lärare lyfte fram deras erfarenhetsgrad som en viktig påverkansfaktor för deras undervisning. Övriga påverkansfaktorer som graden av heterogenitet i klassrummet, typ av gymnasieprogram eller den samhällsdiskurs som omgärdar den kontroversiella samhällsfrågan uppgavs som viktiga men tycktes relativt sällan påverka valet av undervisningsstrategi i någon nämnvärd utsträckning. Att det är just erfarenheter som framförallt styr valet av undervisningsstrategi stödjer hypotesen att den upplevda självförmågan är central för valet av undervisningsstrategi då erfarenheter av framgång (s.k. mastery experiences) utgör den främsta källan till en stark känsla av upplevd självförmåga enligt Banduras teori.

Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare i årskurs 3 förbereder sina elever inför de nationella proven i matematik och om de kunnat identifiera någon påverkan hos sina elever. Undersökningen gick även ut på att ta reda på hur eleverna upplevde förberedelsearbetet och deras förväntningar inför proven. Syftet var således att ta del av lärare och elevers upplevelser och förväntningar vilket gjorde att valet av metod föll på kvalitativ metod med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Den insamlade datan analyserades tematiskt som senare kunde kopplas till den socialkognitiva teorin och tidigare forskning. Deltagarna i studien var två verksamma lärare i årskurs 3 och fyra elever ur vardera lärares klass, totalt åtta elever. Resultatet visade att lärarnas sätt att förbereda eleverna både liknade och skilde sig åt. Studiens resultat visade även att majoriteten av eleverna upplevde förberedelserna som något positivt och hade goda förväntningar inför de nationella proven i matematik. Två av de intervjuade eleverna upplevde en känsla av ängslighet både i förberedelsearbetet och inför proven vilket var något som lärarna upplevt olika.

Matematik anses vara ett av de viktigaste ämnen vi lär oss och dagens samhälle ställer höga krav på matematiskt kunnande, oavsett utbildningsnivå. Samtidigt har elevresultaten försämrats sedan mitten av 90-talet och har sedan 2013 legat relativt stabilt, där cirka 10% av samtliga elever i årskurs 9 går ut grundskolan med ett F eller streck i matematik. Syftet med studien är att undersöka vad elever med ett icke-godkänt slutbetyg i matematik i årskurs 9 har för uppfattning om och attityd till ämnet, samt försöka se hur det påverkat deras skolgång. Studien genomfördes med hjälp av en kvalitativ intervjustudie och en enkätundersökning där sex elever från olika skolor, inom samma kommun, deltog. Resultaten analyserades därefter med hjälp av en tolkande fenomenologisk metod. Resultaten visade att eleverna hade ett växande statiskt mindset och en bristande självförmåga som utvecklats genom åren fram till årskurs 9. En tydlig framgångsfaktor för majoriteten av eleverna var att ett ökat lärarengagemang och stärkt relation mellan lärare och elev främjade elevernas motivation och självförtroende. Slutligen diskuteras behovet av välutbildade lärare som förstår vilka faktorer som påverkar elevernas kunskapsutveckling. Vidare forskning i större omfattning krävs dock för att kunna dra generaliserbara slutsatser kring elevers affektiva faktorer i relation till matematik.

Tidigare forskning visar att Albert Banduras begrepp självförmåga har ett samband med elevers skrivprestationer, och att en hög skrivsjälvförmåga verkar minska deras oro inför skrivande. Bandura (1997) identifierade fyra källor till självförmåga: personlig erfarenhet, fysiskt och psykologiskt mående, observation av andra samt verbal och social övertalning. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka låg- och mellanstadieelevers erfarenheter av dessa fyra källor. Uppsatsens frågeställningar är: Hur beskriver elever i årskurs två och fem sina erfarenheter av de fyra källorna till självförmåga? Vilka likheter och skillnader går det att hitta mellan årskurserna?

Studierelaterad stress innebär stresspåfrestningar relaterade till akademiska studier. Dessa kan påverka studenters studieresultat, hälsa och i värsta fall leda till förödande konsekvenser för individer. På grund av avsaknaden av forskning kring fenomenet i Sverige undersökte föreliggande studie sambandet mellan de oberoende variablerna självförmåga, livstillfredsställelse samt socialt stöd och den beroende variabeln studierelaterad stress. Studiens tre hypoteser var att höga nivåer av varje oberoende variabel skulle generera låg studierelaterad stress. Deltagarna i studien var 129 högskole- och universitetsstudenter i Stockholms region (tidigare Stockholms län) som studerade på minst halvtid. Könsfördelningen var 115 kvinnor och 14 män i åldrarna 18–59 år. Respondenterna fick besvara frågor i en digital enkät där de fyra variablerna mättes via de väletablerade skalorna “New General Self-Efficacy Scale”, “Satisfaction with Life Scale”, “The Multidimensional Scale of Perceived Social Support” samt “Perceptions of Academic Stress”. Det utfördes därefter en korrelationsanalys samt en multipel regression där också bakgrundsvariabeln kön lades till eftersom kön korrelerade signifikant med den beroende variabeln. Variablerna kunde tillsammans förklara 21,3 procent av variansen i studierelaterad stress hos högskole- och universitetsstudenterna. Av de undersökta variablerna var självförmåga den variabel som starkast bidrog till regressionens resultat. De tre oberoende huvudvariablerna och bakgrundsvariabeln kön minskade tillsammans den studierelaterade stressen. Enskilt visade dock inte socialt stöd samma samband till studierelaterad stress och gick därför inte i linje med den förväntade hypotesen. Sammanfattningsvis belyser studien hur olika parametrar av välmående samverkar och förklarar variationen i studenters studierelaterade stress.

I dagens samhälle är behovet av digitala kompetenser allt mer påtagligt och utbildningssektorn är inget undantag. Bristen på enhetlig digital kompetens i lärarkåren leder till oklarheter om hur de digitala verktygen används på mest effektivt sätt för att bedriva undervisning i de samhällsorienterade ämnena. Det krävs en mer enhetlig grund för att främja lärarnas digitala färdigheter och förståelse för hur digitala verktyg kan användas i SO-undervisningen och uppfylla läroplanens mål. Denna studie undersöker hur lärares digitala självsäkerhet påverkar deras användning av digitala verktyg i undervisningen av samhällsorienterande ämnen för elever i årskurserna 1-3. Syftet med studien är att undersöka potentiella samband mellan lärares användning av digitala verktyg i grundskolans tidigare år i SO-undervisning och deras självsäkerhet för att kunna bedriva en kunskapsfrämjande undervisning med dessa verktyg. Totalt har en enkät och fyra intervjuer genomförts med verksamma och legitimerade lärare i Skåne i årskurserna 1-3 med en slutlig blandad metodanalys. Empirin har analyserats med hjälp av Punya Mishra och Matthew Koehlers teoretiska ramverk TPCK och Albert Banduras teori om självförmåga. Vårt resultat belyser ett samband kring att de lärare som känner självsäkerhet och en upplevd användbarhet och tillfredsställelse gällande användningen av digitala verktyg, är även de lärare som använder verktygen som mest. Tidigare forskning visar på en avsaknad av fortbildning och stöd för lärare i deras professionella utveckling av digital kompetens. Denna avsaknad är även något som framkommer i vårt resultat. Det är tydligt att lärarna har en drivkraft att bedriva undervisning i de samhällsorienterade ämnena med digitala verktyg, men att det finns ett behov av att effektivisera och uppdatera verktygen.