<p>Diabetes har kommit att bli en vanlig folksjukdom som ständigt ökar i prevalens och för med sig egenvårdsansvar för patienten. Empowerment introducerades som begrepp inom diabetesvården i början av 1990-talet talet och innebär en strävan att öka patientens personliga ansvar och förmåga att ta kontroll samt hantera sin sjukdom. Studiens syfte var att beskriva hur empowermentfokuserad omvårdnad kan inverka på diabetespatientens välbefinnande samt egenvårdsförmåga. Studien baserades på en litteraturöversikt med kvalitativ ansats där både kvalitativa och kvantitativa artiklar låg till grund för resultatet. Analysen genomfördes som en manifest innehållsanalys med induktiv ansats. Resultatet visar att empowermentfokuserad omvårdnad ger förbättrade kliniska värden, ökat självförtroende och positiva känslomässiga reaktioner vilket har positiv inverkan på diabetespatienternas välbefinnande. Empowermentfokuserad omvårdnad ger även ökad kunskap och lär patienten hantera sin diabetes i det dagliga livet vilket stärker patienternas egenvårdsförmåga. Resultatet kan ge sjukvårdspersonal ökad insikt om vikten av att arbeta empowermentfokuserat.</p>

Idag talar flera forskare och lärarutbildare om vikten av att tydliggöra mål och riktlinjer för ökad motivation och lärande hos eleverna. Detta examensarbete kom till av att forskningen ställdes i kontrast till det faktum att engelskämnet i årkurs 1–3 inte har några formulerade kunskapskrav. Syftet med examensarbetet kom att inta ett lärarperspektiv utifrån frågan om, och i så fall hur, bristen på kunskapskrav påverkar synen på engelskämnet och i förlängningen också den ansträngning lärare lägger på ämnet. Detta undersöktes genom en enkät med över 70 deltagare och tre djupare intervjuer med olika lärare som undervisar engelska i Sverige. Materialet analyserades och diskuterades utifrån ett sociokulturellt perspektiv, samt Ford (1992) och Banduras (1994) teorier kring motivation och self-efficacy. Resultatet visade en enlighet bland lärare om att kunskapskrav behöver införas för att ge eleverna möjligheten till en rättvis bedömning och likvärdig utbildning. Undersökningen fann att lärares motivation för att bedöma kunskaper i engelska påverkas av att de inte har några tydliga riktlinjer för vad som ska bedömas. Studien kunde också utläsa att vissa lärare upplever en bristande motivation för att undervisa och bedöma engelska till följd av för få timmar i timplanen. Resultaten i detta examensarbete kan ha betydelse för forskning om lärares attityder och motivationsfaktorer. / <p>Engelska</p>

Under min tid som musiklärare i en resursskola har jag sett hur vissa elever tycks växa i och med musikundervisningen. Tidigare studier har visat på viss positiv effekt, både kognitivt och terapeutiskt, i samband med aktivt musicerande. Syftet med denna undersökning är därför att se om elever i årskurs nio själva upplever några fördelar i samband med aktivt musicerande under musikundervisning, när det gäller överspridning och självförmåga och om det är någon skillnad mellan elever i resursskola och ordinarie grundskola. 59 elever, varav 30 går eller har gått i resursskola, fick svara på en enkät som berör detta. Resultatet tyder på att det inte finns någon skillnad mellan eleverna i de båda grupperna. Däremot fann jag viss variation i svaren. Av de 33 procent som svarat att de upplevde sig hjälpta i andra ämnen tack vare musikträning, svarade resursskolans elever att de blev hjälpta på ett emotionellt plan medan ordinarie grundskolans elever oftare svarade att de blev hjälpta på ett kognitivt plan. I enkätens svar kunde jag även se en större spridning bland svaren från resursskolans elever.

This study used a quantitative survey to determine whether upper secondary students were motivated to read by their school libraries’ reading promotion activities, as well as how these activities affected the students’ reading habits. The study also investigated the students that had not attended these activities, in order to discover correlations that might affect whether a student attends one of these activities or not. The online survey was distributed to 8 schools, and 221 students answered the survey. The data was later analyzed using Spearman’s rank correlation coefficient together with descriptive statistics. The study found that many students felt motivated to read after they had attended reading promotion activities, and a few students started reading more after they had attended an activity. Visits to schools from authors turned out to have the most positive effects on the students’ reading motivation and reading habits. Many students did not believe the library could arrange an activity that would interest them, and the study found no clear correlations as to why that was other than the fact that they seemed to lack interest in these activities. The results also show that a lot of students would be interested in attending activities at their school libraries if their school libraries arranged more activities that could improve the students’ study techniques.

Innebörden av anställningsbarhet har kommit att förändras i takt med att samhället och arbetsmarknaden utvecklats, och numera anses det i större utsträckning är tidigare vara individens egna ansvar att vara anställningsbar. Syftet med studien var därför att undersöka hur unga personalvetare upplever sin egen anställningsbarhet samt ta reda på hur individens självförmåga spelar in i hur denne ser på sin anställningsbarhet. Resultatet baserades på tio semistrukturerade intervjuer med unga personalvetare som analyserades genom en kombination mellan induktiv och deduktiv tematisk analys. Det som främst verkade öka upplevd anställningsbarhet var arbetslivserfarenhet, socialt kapital, expertis inom ett visst HR-område, till viss del utbildning samt en god självförmåga. Det som verkade minska den upplevda anställningsbarheten var brist på erfarenhet, konkurrens om jobb, samt yttre faktorer som brist på respons eller avslag på jobbansökningar. Till sist verkade även jämförelser med sin omgivning påverka anställningsbarheten negativt. Studien har visat att det finns goda förutsättningar för unga personalvetare att utveckla och stärka sin upplevda anställningsbarhet på flera sätt men att detta förutsätter att de relativt snabbt får jobb inom HR efter examen. / As the job market has developed over time, the meaning of employability has changed toward the individual being responsible for their own employability. The purpose of the present study was to examine how young HR professionalsperceive their employability and how the individual’s self-efficacy impacts the perceived employability. Ten semi-structured interviews with young HR professionals were analyzed using a combination of inductive and deductive thematic analysis. The main factors that increased the perception of employability were work life experience, social capital, expertise within a specific HR-topic, and, to a limited extent, education. Aspects that decrease perceived employability are lack of relevant experience, job competition, and external factors such as lack of response from job applications. Also, upward comparisons with others had a negative impact on perceived employability. The study has shown that there are good conditions for young HR professionals to develop and strengthen their perceived employability in several ways, but that this presupposes that they have been employed within HR near in time after graduation.

I det här examensarbetet har syftet varit att undersöka elevers, som gått ut nionde klass, uppfattningar om lärares relationsskapande och om det skapar motivation eller inte i skolarbetet. Samhällets snabba förändringstakt påverkar även skolan där goda studieresultat blivit viktigare i en allt mer konkurrensutsatt arbetssituation. Litteraturen som använts handlar om fenomenet motivation och vad det betyder för elevers studier. Utöver det avhandlar litteraturen andra aspekter som lärares relationsskapande, elevers självförmåga och social interaktion för att nämna några. Ansatsen i studien har varit hermeneutisk kvalitativ där avsikten varit att förstå elevers uppfattningar om relationsskapande och motivation. Tio elever som gått ut årskurs nio i den svenska grundskolan deltog i fokusgruppsintervjuer. Resultat visar att lärares relationsskapande spelar en avgörande roll för motivation för skolarbetet. Lärare kan höja eller förminska elevers intresse för skolan och utbildning. Har lärare en kombination av förmågor som driver en klass och varje individ framåt genererar det engagemang, intresse och ökad motivation till skolarbetet. På så sätt kan lärares relationsskapande spela stor roll för hur meningsfullt elever uppfattar skolan generellt, vilket kan skapa betydelsefulla kommunikativa relationer där elever motiveras och utvecklas. / <p>Betygsdatum 2019-08-19</p>

Studie- och yrkesvägledning utgör en central funktion för introduktionsprogrammens elever redan på gymnasiet. Men intresset för karriär och vägledning är ofta litet. Forskning visar att det kan vara en effekt av att det finns brister i kompensatoriskt stöd från skola och vägledning där faktorer som dålig självkänsla, psykisk ohälsa och otillräckligt stöd till elever med NPF-diagnoser ofta är vanliga bland dessa elever. Brytpunkten efter gymnasiet är en viktig händelse där både hämmande och främjande faktorer påverkar övergången till vidare studier för introduktionsprogrammets elever och tidigare studier visar att intresset för vägledning blir viktigare för deras karriärval. Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera vägledares erfarenhet och upplevelser av vägledning och övergången till vuxenutbildningen för elever som gått de olika introduktionsprogrammen på gymnasiet. Detta undersöks i två frågeställningar där den ena är: Faktorer som främjar eller hämmar (motivationen) till vidare studier på vuxenutbildningen och den andra frågeställningen utforskar hur vägledare på vuxenutbildningen använder karriärteorier och modeller i vägledningen av dessa individer. För att besvara studiens frågeställningar använde vi oss av en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor till nio verksamma studie- och yrkesvägledare. Tidigare forskning, styrdokument och begrepp från karriärteorierna Careershipteorin och SCCT har använts i resultatanalysen av empirin. Studiens resultat visar att det kompensatoriska stödet från skola och vägledning är en viktig faktor som ofta brister, främst för elever från introduktionsprogrammet. Det visar sig också att det kompensatoriska stödet skiljer sig mellan olika skolformer. Valfriheten på vuxenutbildning är en viktig främjande faktor för dessa individers motivation att studera vidare samtidigt som det egna ansvaret på vuxenutbildningen kan bli för stort.Andra resultat påvisar att karriärteorier sällan används som analysram i vägledningssamtal utan i stället används karriärmodeller och metoder som stöd i vägledningsprocessen.

Vi har i vår studie velat undersöka hur man bedriver teknikundervisning i F-3 i olika klasser, för att försöka se om tekniklärarnas bakgrund och attityder till teknikämnet är faktorer som påverkar undervisningens förutsättningar. Vi har för att ta reda på lärarnas attityder till ämnet undersökt faktorer som lärares bakgrund, deras upplevda relevans av teknikämnet (i konkurrens med andra ämnen), upplevd självförmåga i att undervisa i ämnet samt kontextberoende faktorer som tid, tillgång till material samt om man upplever att man har kollegialt stöd. För att analysera våra resultat har vi använt oss av och även gjort en egen tolkning av ett relativt nytt teoretiskt ramverk framtaget för att kunna analysera attityder, DAS, Dimensions of Attitude toward Science. Vi har ifrågasatt likvärdigheten i teknikundervisningen som en konsekvens av dessa förutsättningar och vill i vår studie undersöka hur likvärdigheten ser ut mellan skolorna i en utvald kommun. Resultaten av vår undersökning visar bland annat att lärarnas utbildning hade betydelse för deras inställning till teknikämnet. Attityderna påverkades även av olika kontextuella förutsättningar och visade sig i både positiva uppfattningar om tillgång till tid och material, men också i begränsningar i form av tid, osäkerhet eller avsaknad av material.

Denna studie är en undersökning av vad studenterna på universitetet får ut av vägledningen samt vilka önskemål de har om vägledning. Studien önskar bidra till ökad kunskap om studenters nytta av och syn på vägledning på universitetet då den tidigare forskningen identifierat att få kvalitativa studier utförts på området samt att studenternas utvärdering av vägledningen sällan efterfrågas av forskarna. Kvalitativ metod med en strukturerad intervjuguide har använts i studien. Intervjuer med sex informanter ligger till grund för det empiriska materialet. Materialet har analyserats med hjälp av begrep och modeller ur Social cognitive career theory (SCCT). Studien visar att informanterna verkar uppleva ett professionellt och vänligt bemötande från vägledarna. Informanternas självförmåga, engagemang och uthållighet att uppnå mål och övervinna svårigheter verkar ha stärkts under vägledningsprocessen vilket ligger i linje med den tidigare forskningen. Vägledningen kan därmed sägas vara ett viktigt stöd för att informanterna genomför hela utbildningen och att den kan vara ett avgörande stöd då informanten står inför en val och beslutssituation.

Bakgrund Diabetes mellitus är en utbredd icke smittsam sjukdom som bidrar till stor sjukdomsbörda, särskilt i samband med komplikationer till sjukdomen. Behandling utförs till stor del av patienten själv, vilket ställer stora krav på egenvård. Behandlingen består av både livsstilsoptimering och insulin eller peroral antidiabetika. Allvarliga komplikationer uppstår om patienten inte är under god behandling, varför interventioner för främjad egenvård är av relevans när patienten är i behov av stöd. Syfte Syftet var att beskriva effekter av interventioner för främjad egenvård hos patienter med diabetes mellitus. Metod Designen på denna studie var icke systematisk litteraturöversikt. Sökningar gjordes i databaserna PubMed och CINAHL, där 15 vetenskapliga artiklar valdes ut för att besvara denna litteraturöversikts syfte. De vetenskapliga artiklarna granskades enligt Sophiahemmet Högskolas granskningsmall och integrerad dataanalys genomfördes. Resultat Resultatet sammanställdes utifrån tre identifierade kategorier: kunskap och förståelse, självförmåga och empowerment samt fysiologiska effekter. Utifrån dessa kategorier beskrivs effekterna av interventioner för främjad egenvård. I resultatfynden fanns effekter såsom förbättrat kunskapsläge hos patienterna, stärkt självförmåga och förbättrat HbA1c. Slutsats Goda effekter av interventioner fanns där patienterna hade fått personcentrerad vård, god patientutbildning, fysisk aktivitet och stöd från andra patienter eller vårdpersonal. Förbättrade fysiologiska effekter och förbättrad hälsa var genomgående resultatfynd, där HbA1c och självförmåga var framstående fynd. Förbättringar fanns även i patienternas kunskapsnivå och förståelse för sjukdomen och behandling. Denna litteraturöversikt skulle med fördel kunna kompletteras med vidare studier för bredare klinisk tillämpbarhet. / Background Diabetes mellitus is a widespread non communicable disease that contribute to a great disease burden, particularly when complications emerge. The treatment of diabetes mellitus is most commonly performed by the patient which sets high demands for self-care. The treatment consists of both life style optimization and insulin treatment or per oral antidiabetics. Severe complications will follow if the patients do not have a well-controlled treatment, this is why interventions for promoted self-care is of relevance when the patient is in need of support. Aim The aim was to describe the effects of interventions for promoted self-care among patients with diabetes mellitus. Method The design of this study was a non-systematic literature review. Database searches were made in PubMed and CINAHL where 15 scientific articles were chosen to answer this literature review’s aim. The scientific articles were compiled into a matrix and an integrated analysis was made. Results The result was compiled from three identified categories: knowledge and understanding, self-efficacy and empowerment along with physiological effects. Interventions to promoted self-care were described from these categories. Among the findings in the results were effects like increased knowledge among patients, improved self-efficacy and improved HbA1c. Conclusions Profitable effects of interventions were found among interventions where patients received person centered care, good patient education, physical activity and support from other patients or health professionals. Improved physiological effects and improved health was an all through result finding, where hemoglobin A1c and self-efficacy were eminent findings. Improvements in patient’s knowledge and understanding of the disease and treatment were also found. This literature review would benefit with supplements from further research for a wider clinical applicability.