I detta examensarbete belyser vi vikten av att veta vad man vet och inte vet. En kvantitativ studie genomfördes med samhällslärarstudenter som underlag där de fick skatta sin upplevda självförmåga. Ett instrument användes sedan för att mäta benägenhet att erkänna egna kunskapsluckor. Resultatet analyserades med en rad statistiska metoder och flertalet teorier applicerades för att förklara resultatet och dess innebörd, däribland teorin om den reflekterande praktikern. En medelstark korrelation återfanns mellan upplevd ämneskompetens och upplevd självförmåga. I övrigt fanns inga signifikanta resultat. Resultatet är på grund av urvalet icke generaliserbart, men öppnar för framtida forskningförslag.

Många människor lever idag i en miljö som uppmuntrar till stillasittande (inaktivitet) och som motverkar fysisk aktivitet vilket föranleder till att friskvårdsinterventioner behöver göras. Mot den bakgrunden var syftet att undersöka vad som är drivkraften till att utöva fysisk aktivitet hos anställda i Lunds kommun, samt anledningar till varför fysisk aktivitet inte utövas med tanke på det friskvårdserbjudande som finns att tillgå för de anställda. Populationen var N=229 med en svarsfrekvens på 62 %. Metoden var enkätundersökning med hög andel fasta svarsalternativ. Analysverktyget var SPSS och de analyser som användes för att ta fram den deskriptiva statistiken var crosstabulationer. Frekvenstabeller användes i syfte att få reda på fördelningarna hos variablerna. Perspektiven self-efficacy och den transteoretiska modellen användes vid analysen av resultaten. Svaren visade att tidsbrist och begränsning av valmöjligheter var de största anledningarna till fysisk inaktivitet. En rimlig slutsats är att tidsbrist är ett förenklat svar av bristen på motivation. Motiven till att utöva fysisk aktivitet var hälsorelaterade, vilket ger en indikation på en medvetenhet om hälsovinsterna. Den vanligaste motionsformen var promenader. Kvinnor utövade styrketräning i större utsträckning än männen, och där skulle ett tänkbart antagande vara att det estetiska värdet av människokroppen även har stigit till de äldre ålderskategorierna. / A lot of people live in an environment that encourages a sedentary behaviour which counteracts physical exercise, with the result that more fitness interventions are needed. The purpose of this study was to examine the reasons for physical exercise and reasons not to do exercise considering the fitness offers given to the employees at the Municipality of Lund. The subjects were N=229 and there were 62 % who answered. The method was a questionnaire survey with closed questions to a large extent. The tool of analysis used to interpret the descriptive statistics was cross tabulations in SPSS. Frequency tables were used for the purpose of finding out the spread within the variables. The theory of self-efficacy and the Transtheoretical Model and Stage of Change were used to analyse the results. The findings showed that lack of time and limitations of options were the most frequent answers not to exercise. A reasonable conclusion therefore would be that lack of time is a simplified answer to lack of motivation. The reasons given to exercise were related with health which gives an indication of awareness about the benefits that come along with physical exercise. The most common type of activity was walks. Women did weight lifting to a greater extent than men, and an assumption would be that the esthetical value of the human body has reached the older categories. Key words: physical exercise, sedentary behaviour, self-efficacy, motivation, lack of time

Bakgrund: Attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) ochAutismspektrumtillstånd (AST) är neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som påverkarbarn i deras vardagliga aktiviteter. Diagnoserna ger svårigheter i tidshantering, planering ochinitiera aktiviteter. Arbetsterapeuter jobbar med interventioner som ökar delaktighet ochsjälvständighet i aktiviteter. Kognitiva hjälpmedel är en intervention för att stödja barn iaktivitetsutförande och få en struktur på vardagen. Det finns bristande forskning som rörmålgruppen och det saknas rekommendationer för hjälpmedel. Syfte: Syftet är att beskrivaarbetsterapeuters erfarenhet av hur kognitiva hjälpmedel påverkar delaktighet ochsjälvständighet för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Metod: I studien haren kvalitativ intervjustudie med ett bekvämlighetsurval används. För att beskrivaarbetsterapeuters erfarenheter har semistrukturerade intervjuer genomförts med åttaarbetsterapeuter som har erfarenhet av att jobba med barn med ADHD och AST. Data haranalyserats med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Intervjuerna visaratt hjälpmedel är ett bra verktyg för att öka barns delaktighet och självständighet i vardagen.Barnets nätverk är en viktig del vid interventioner för att ge ett bra resultat, likaså är barnetsmotivation avgörande. Slutsats: Studien visar att hjälpmedel är viktiga för delaktighet ochsjälvständighet för barn med NPF. Hjälpmedel visar på en ökad delaktighet ochsjälvständighet där barn klarar aktiviteter själva i en högre grad. Men andra typer av insatserutgör också en stor del av det arbetsterapeutiska arbetet.

Studiens syfte är att undersöka lärares uppfattningar kring anledningar till attelever får matematikångest och hur det kan hanteras, det vill säga vilka pedagogiska insatser och arbetsmetoder lärarna använder sig av för att arbeta med elever som har matematikångest. För att besvara studiens forskningsfrågor valdes en kvalitativ ansats, med semistrukturerade intervjuer som metod. Resultatet visar olika faktorer som gör att elever får matematikångest och hur dessa kan motverkas. En faktor som kan påverka är lärare och vårdnadshavares attityder till matematik. Lärares kompetenser för att planera och genomföra undervisning ses även som en faktor. Slutsatsen är att det finns olika orsaker till att elever får matematikångest, exempelvis lärares och vårdnadshavares attityder till matematik eller val av arbetsmetoder för matematikundervisningen. Studiens visar att det finns arbetssätt och insatser som kan motverka detta, exempelvis laborativt material eller intensivundervisning.

The purpose of this thesis was to investigate the perceived control of secondary school teachers teaching history. The study was of a qualitative nature where the data was collected through interviews. A total of five teachers were interviewed, where the teachers thoughts were gathered based on the purpose and questions of the study. The research was focused on two areas, self-efficacy, and context dependency. The teachers described the education as positive as the academic studies helped them to give perspective on history and discussed that the high standards had a positive impact on their knowledge of the subject. The second part in self-efficacy, the teachers said that they considered the subject relevant. The teachers considered history to be an important part of the students development into democratic citizens. They also wanted to give students tools to navigate in an information society. The last part was about experience and preparation, which turned out to be a negative based on self-efficacy since the teachers felt a time constraint. Based on context dependency, the teachers felt that the students demanded more from them because more extra adaptations are required now. To address the wide range of student interest and knowledge levels in the subject, teachers faced the challenge of adapting the material to each student's individual needs. The continuing education was also perceived as difficult because the municipality only provided continuing education around the student but not subject-specific, which was requested. The curriculum and joint assessment had both a positive and a negative effect towards history. The negative was that the teachers found it difficult to interpret the grading criteria and that the central content of the subject was increasing, without giving the teachers more time to educate. The collegial collaboration had a positive impact as they helped each other with planning, tests and had the opportunity to discuss this with each other.

Syftet med studien var att undersöka hur lågstadielärares inställning till matematikämnet påverkar deras uppfattning av elevernas inställning samt deras arbetssätt. Därför ville vi ta reda på vad lågstadielärares inställning till matematikämnet var samt hur dessa lågstadielärare såg på sina elevers inställning till matematikämnet. Vi ville även se om det fanns några likheter och skillnader mellan lärares inställning och deras uppfattning av sina elevers inställning. Slutligen ville vi ta reda på i vilken utsträckning lågstadielärarna arbetar för att stärka elevers matematiska självförmåga och för att förebygga matematikängslan.  För att uppnå studiens syfte och svara på frågeställningen gjordes en kvantitativ enkätstudie som besvarades av 78 lågstadielärare. Svaren från enkäten analyserades med hjälp av en univariat analys och sammanställdes i diagram och tabeller. Studiens teoretiska utgångspunkt var den socialkognitiva teorin och framför allt begreppet matematisk självförmåga som innebär en individs tro på hur väl de kan utföra matematiska beräkningar. Resultatet av studien visar att lågstadielärarna hade en positiv inställning till matematikämnet samt upplevde att deras elever var positivt inställda. Således fanns det mest likheter mellan lärarnas åsikter och vad de uppgav vara elevernas åsikter. Lågstadielärarna i denna studie uppgav att de arbetar i hög utsträckning för att stärka sina elevers matematiska självförmåga och för att förebygga uppkomsten av matematikängslan. Lågstadielärarna i denna undersökning hade en hög matematisk självförmåga och uppvisade inte tecken på matematikängslan.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka hur matematikångest samvarierar med olika faktorer inom matematik. Den tidigare forskning som presenterats visar hur begreppen självuppfattning och upplevd självförmåga relaterar till matematikångest. Utifrån den forskning som studerats ser vi att äldre individer samt flickor i högre grad upplever matematikångest jämfört med yngre respektive pojkar. Forskningen är dock inte enhällig gällande dessa slutsatser. Denna studies teori bygger på begreppen självuppfattning, upplevd självförmåga samt matematikångest och hur man med hjälp av de två första begreppen kan undersöka matematikångest. Med hjälp av data från TIMSS 2015 som behandlas i statistikprogrammet SPSS har vi kunnat undersöka matematikångest hos svenska elever i årskurs 4 och 8. Resultaten visar att matematikångest korrelerar negativt med elevernas prestationer inom alla de grupper som undersökts, även om denna korrelation skiljer sig i styrka. Matematikångest visar sig vara vanligare hos elever i årskurs 8 än i årskurs 4, och samma relation syns mellan könen där flickor visar större andel som upplever matematikångest gentemot pojkar.

Bilden av personers hälsa som spelar elektroniska spel ser tämligen negativ ut, även om tidigare forskning förklarar att olika nivåer av spelandet kan medföra kognitiva fördelar. Men hur ser den psykiska hälsan ut? Studiens syfte var att jämföra skillnader i psykisk hälsa mellan nivåer av elektroniskt spelande, eSport atleter låg i fokus då tidigare forskning ej undersökt eSport atleters psykiska hälsa. Genom att jämföra tre nivåer av amatörspelare och en grupp eSport atleter i mindfulness, självförmåga och generell hälsa via en enkät fick studien reda på skillnader i psykisk hälsa mellan de olika spelnivåerna. Det signifikanta resultatet studien fann var att atleterna visade högre värden i självförmåga gentemot amatörgrupperna. Det sa emot vad studien förväntade, då atleter förväntades ligga lägre än amatörgrupperna. Däremot visade resultatet att deltagare för de fyra grupperna indikerar en god psykisk hälsa samt nivån av spelanvändning ej resulterade i förhöjd psykiska hälsa. / There are negative attitudes toward people who play electronic games even though different levels of gaming may improve cognitive functions according to previous research. But what about mental health? This study aimed to compare differences in mental health between different levels of gaming since past research hasn’t investigated the mental health amongst eSport athletes. In a survey, three groups of novice gamers and one group of eSport athletes were compared in general health, self-efficacy and mindfulness. The result showed significant higher values of self-efficacy in the eSport group compared to the three novice groups of gamers. This result was unpredicted, since eSport athletes were expected to score lower values than the novice groups. However, all four groups indicated good mental health and higher levels of gaming did not increase mental health cumulatively.

Diabetes har kommit att bli en vanlig folksjukdom som ständigt ökar i prevalens och för med sig egenvårdsansvar för patienten. Empowerment introducerades som begrepp inom diabetesvården i början av 1990-talet talet och innebär en strävan att öka patientens personliga ansvar och förmåga att ta kontroll samt hantera sin sjukdom. Studiens syfte var att beskriva hur empowermentfokuserad omvårdnad kan inverka på diabetespatientens välbefinnande samt egenvårdsförmåga. Studien baserades på en litteraturöversikt med kvalitativ ansats där både kvalitativa och kvantitativa artiklar låg till grund för resultatet. Analysen genomfördes som en manifest innehållsanalys med induktiv ansats. Resultatet visar att empowermentfokuserad omvårdnad ger förbättrade kliniska värden, ökat självförtroende och positiva känslomässiga reaktioner vilket har positiv inverkan på diabetespatienternas välbefinnande. Empowermentfokuserad omvårdnad ger även ökad kunskap och lär patienten hantera sin diabetes i det dagliga livet vilket stärker patienternas egenvårdsförmåga. Resultatet kan ge sjukvårdspersonal ökad insikt om vikten av att arbeta empowermentfokuserat.