Under året 2017 infördes programmering i matematikundervisningen på gymnasiet, men fortfarande har flera matematiklärare bristande didaktiska kompetenser inom programmering. Syftet med det här examensarbetet är att öka förståelsen för programmeringens påverkan på elevers attityder och relationella förståelse i matematiken för att därmed bidra med didaktiska kunskaper. Tidigare forskning visar att det finns flera studier som pekar på en positiv påverkan på elevers förståelse och attityder gentemot matematik kopplat till programmering. Däremot råder det en brist på studier som undersöker fördjupat hur elever påverkas, samt det finns inte många sådana studier i Sverige som lyfter fram elevperspektivet på området. Denna fallstudie undersöker hur elever påverkas av en programmeringsworkshop i sin matematikundervisning. Den insamlade datan består av för- och efterenkäter, elevobservationer under workshopen, samt en lärarintervju. Resultatet pekar på att det finns en flersidig och komplex bild av påverkan, men att elevers relationella förståelse och särskilt attityder påverkas främst positivt av programmering. Resultatet bidrar även med kunskaper om hur elever påverkas av lärarens val av hur programmering används i matematikundervisningen.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka klasslärares uppfattningar om vilka faktorer som påverkar elevers motivation till att läsa, med fokus på hur de arbetar med motivation till att läsa. Syftet besvaras genom kvalitativa intervjuer av semistrukturerad karaktär med åtta klasslärare. Det kan konstateras att lärarna lyfter olika faktorer som påverkar elevers motivation till att läsa, och att de arbetar med att väcka och upprätthålla motivationen på olika sätt. Utifrån en fenomenografisk ansats och analys har fem beskrivningskategorier framkommit. Dessa är: läs- och språkkunnighet, material och medier, läsande förebilder, incitament och studiemiljö. Beskrivningskategorierna betraktas som variationer på lärarnas sätt att se på elevers motivation till att läsa. Inom ramen för fenomenografin kan såväl läs- och språkkunnighet som material och medier anses vara de mest framträdande av beskrivningskategorierna. Läs- och språkkunnighet tycks vara den beskrivningskategori där lärarna är mest enhälliga, medan material och medier är den kategori som är mest uttömmande. Det är även dessa kategorier som tydligast går att härleda till elevers motivation till att läsa. / The purpose of this study is to examine primary school teachers’ perceptions about which factors that affect pupils’ motivation to read, with focus on how the teachers work with the motivation to read. The purpose is answered through qualitative, semi-structured, interviews with eight teachers.  It can be established that the teachers raise different factors that affect pupils’ motivation to read, and that they work with awakening and sustaining the motivation in different ways. Through a phenomenographic approach and analysis, five description categories have emerged. These are: literacy and language proficiency, materials and media, reading role models, incentives, and study environment. The description categories are considered variations of the ways that teachers view pupils’ motivation to read.  Within the scope of phenomenography, literacy and language proficiency, as well as materials and media, can be considered the most prominent of the description categories. Literacy and language proficiency seems to be the description category where the teachers are most unanimous, while materials and media is the most extensive category. These are also the categories that most clearly can be associated with pupils’ motivation to read.

De senaste åren har generativa AI-modeller såsom ChatGPT blivit ett populärt fenomen inom fleraområden, inklusive utbildning inom programmering. Frågor som uppstår i samband med detta är hur verktyg som ChatGPT kan påverka studenter samt hur utbildning kan anpassas med tanke på verktyget inverkan. Denna studie har valt att rikta in på hur användning av generativ AI påverkar studenters inlärningsmotivation och tilltro till att klara av programmeringsuppgifter. Studien syftar även till att fånga in studenters perspektiv kring hur de uppfattar att man bör anpassa utbildning för att hantera detta nya fenomen med utgångspunkt i utlärning av prompter. Studien har kommit fram till att studenterna som intervjuats har upplevt ökat tilltro till att klara av och lösa uppgifter med vid användning av generativ AI. Flera av studenterna hade också upplevt en ökning i inlärningsmotivationen på grund av generativ AI. Perspektiven studenterna hade gällande anpassning av utbildning uppfattade flera att utlärning av prompter som ett effektivt sätt att integrera generativ AI inom programmeringsutbildningar. Samtidigt uppfattade andra studenter vissa aspekter som viktigare att fokusera på gällande hur utbildning bör förhålla sig till generativ AI där bland annat ökad redovisning av uppgifter och ändring av svårighetsgraden på uppgifter beskrevs som viktigare anpassningar.

Bakgrund: Hälsofördelarna med amning är flera och trots att de flesta gravida önskar amma sitt barn, fortsätter amningen under barnets första levnadsmånader att minska. Forskningen visar att kvinnor med en negativ amningsupplevelse har en högre risk att avsluta amningen tidigare än önskat. Syfte: Att undersöka om upplevelsen innan och under amning påverkas positivt av ett förstärkt amningsstöd, under barnets första levnadsveckor. Metod: Insamlad data från en kvantitativ tvärsnittsstudie med numeriska enkäter har använts. Mammor från två olika grupper, en som har fått sedvanlig vård och en som har fått ett utökat amningsstöd, har fått svara på en enkät som mäter känslor vid amning samt smärta vid amning på en sjugradig Likertskala. Resultat: Ur den större studien med 517 kvinnor svarade 200 på enkäten om amningsupplevelse. Resultatet visade ingen skillnad mellan grupperna i vare sig upplevelse inför och under amning eller i smärta. Vid skattning av känslor inför amning var medelvärdet 5,71 för baslinjegruppen och 5,81 för interventionsgruppen medan det under amningen var 5,85 respektive 5,9. Smärtskattningen inför amningen var 5 i baslinjegruppen och 5,31 i interventionsgruppen medan den under amningen var 4,69 respektive 5,26. Majoriteten i båda grupperna hade fått barnet hud-mot-hud direkt efter födseln och ammade inom två timmar. Omkring en tredjedel av kvinnorna i båda grupperna hade fått handgriplig amningshjälp. Slutsats: Det var ingen skillnad i hur grupperna upplevde amningstillfällena under barnets nyföddhetsperiod, trots implementeringen av ett utvecklat amningsstöd. De flesta hade fått stöd till en god amningsstart i båda grupperna men trots det hade ungefär en tredjedel av kvinnorna i båda grupperna fått handgriplig amningshjälp, vilken är en form av stöd som bör undvikas.

Bakgrund   Hjärtsvikt är ett allvarligt medicinskt tillstånd som påverkar miljontals människor över hela världen. Det är inte bara en sjukdom i sig själv, utan snarare ett komplex syndrom som uppstår när hjärtats pumpförmåga är nedsatt, vilket leder till otillräcklig blodcirkulation till kroppens vävnader. Symtomen på hjärtsvikt är varierande och inkluderar tryck över bröstet, andfåddhet, trötthet och ödem. Egenvård spelar en avgörande roll i hanteringen av kronisk hjärtsvikt. Genom att ge patienter kunskap och verktyg att ta hand om sig själva kan deras livskvalitet förbättras och risken för sjukhusinläggningar minskas. Dorothea Orem teori om egenvård ger en ram för att förstå patientens roll i sin egna vård och betonar vikten av att anpassa vården efter patientens individuella behov och förmågor. Syfte Att belysa patienters upplevelser av egenvård vid kronisk hjärtsvikt. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt baserad på 13 vetenskapliga artiklar med kvalitativa ansatser, hämtade från databaserna CINAHL och PubMed genom olika sökkombinationer. Artiklarna har kvalitetsgranskats utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet och resultatet analyserades med integrerad dataanalys. Resultat Resultatet sammanställdes i två huvudkategorier och fem underkategorier. Den första huvudkategorin “En utmanande upplevelse” inkluderar underkategorierna “Emotionella reaktioner” “Att hantera symtom” och “Egenvårdsstrategier”. Den andra huvudkategorin “Upprätthålla egen hälsa” omfattar underkategorierna “Sociala stödets roll” och “Informationsbehov”. Resultatet från litteraturöversikten visade att patienter med hjärtsvikt står inför betydande utmaningar i sin egenvård, där en av de mest framträdande aspekterna var hanterandet av symtomen och den emotionella påverkan. Slutsats Denna litteraturöversikt visar att upplevelsen av egenvård vid hjärtsvikt är en utmaning som kräver anpassning till en ny livssituation. Utförandet av egenvård kan väcka starka emotionella reaktioner hos den enskilde. Genom att förstå hur dessa patienter påverkas av sin sjukdom, kan sjuksköterskan på ett professionellt sätt möta individens behov. / Background Heart failure is a serious medical condition that affects millions of people worldwide. It is not merely a disease in itself but rather a complex syndrome that occurs when the heart's pumping capacity is impaired, leading to insufficient blood circulation to the body's tissues. The symptoms of heart failure vary and include chest pressure, shortness of breath, fatigue, and edema. Self-care plays a crucial role in the management of chronic heart failure. By providing patients with the knowledge and tools to care for themselves, their quality of life can be improved, and the risk of hospital admissions can be reduced. Dorothea Orem's theory of self-care offers a framework for understanding the patient's role in their own care and emphasizes the importance of tailoring care to the patient's individual needs and capabilities Aim To describe patients' experience of self-care in chronic heart failure. Method A non-systematic literature review based on 13 scientific articles with qualitative approaches, retrieved from the databases CINAHL and PubMed through different search combinations. The articles have been quality-checked based on Sophiahemmet University's assessment tool for scientific classification and quality, and the results were analyzed with integrated data analysis. Results The results were compiled into two main categories and five subcategories. The first main category “A challenging experience” includes the subcategories “Emotional reactions”, “To manage symptoms” and “Self-care strategies”. The second main category "Maintaining one's own health" includes the subcategories "The role of social support" and "Information needs”. The results from the literature review showed that patients with heart failure face significant challenges in their self-care, where one of the most prominent aspects was managing the symptoms and the emotional impact. Conclusions This literature review shows that the experience of self-care in heart failure is a challenge that requires adaptation to a new life situation. The performance of self-care can arouse strong emotional reactions in the individual. By understanding how these patients are affected by their illness, nurses can meet the individual's needs in a professional manner.

Bakgrund: Hjärtsvikt är ett kroniskt kliniskt syndrom som är ett växande folkhälsoproblem. Vilken är en av vanligaste orsakerna till sjukhusinläggningar, och resulterar i ökade samhällskostnader. Fysiska, psykiska och sociala konsekvenser av symtomen och tecknen på hjärtsvikt kan leda till lidande och funktionsbegränsningar i det dagliga livet. För att klassificera graden av hjärtsvikt placeras individens upplevda symtom på en skala. Behandlingen av hjärtsvikt omfattar både kliniska och medicinska ingripanden samt omvårdnad, vilket anses vara av betydelse. Egenvård spelar en central roll i omvårdnaden, där vårdpersonalens uppgift är att stödja individen i att utföra adekvat egenvård. En effektiv egenvård kan minska risken för frekventa sjukhusinläggningar, förlänga livslängden och förbättra livskvaliteten för personer med hjärtsvikt. Syftet: Syftet var att belysa faktorer som kan påverka egenvården hos personer med hjärtsvikt. Metod: En litteraturöversikt genomfördes med systematisk sökning i databaser som CINAHL och PubMed. Totalt inkluderades 16 kvalitativa och kvantitativa studier för att besvara syftet. Resultat: I resultatet av litteraturstudien beskrevs olika främjande och hindrande faktorer som kan påverka egenvård hos personer med hjärtsvikt. Två huvudkategorier identifierades: yttre faktorer som påverkar egenvård och inre faktorer som påverkar egenvård med sju underkategorier: betydelse av sociala- och vårdrelationer, faktorer som påverkade medicinering vid hjärtsvikt, betydelse av kost och vätskeintag och utförande av fysisk aktivitet, vikten av självförtroende, individens motivation till egenvård samt attityd till egenvård. Slutsats: Kunskap om sjukdomen och egenvård, individens vilja, attityd och motivation att delta i egenvården samt stöd från närstående och hälso- och sjukvården är centrala faktorer för att stödja och följa upp egenvården. / Background: Heart failure is a chronic clinical syndrome that is a growing public health problem. It is one of the most common causes of hospital admissions, resulting in increased. cost to the society. Physical, psychological, and social consequences of the symptoms and signs of heart failure can lead to suffering and functional limitations in daily life. To classify the degree of heart failure, the individual's perceived symptoms are placed on a scale. The treatment of heart failure includes both clinical and medical interventions as well as nursing care, which is considered to be of crucial importance. Self-care plays a crucial role in nursing, where it is the task of the nursing staff to support the individual in performing adequate self-care. Effective self-care can reduce the risk of frequent hospitalizations, extend life expectancy, and improve the quality of life for people with heart failure. Purpose: The purpose was to highlight factors that can affect self-care in people with heart failure. Method: This literature review was carried out with a general systematic search in databases: CINAHL and PubMed where 16 qualitative and quantitative studies were included to answer the purpose of the study. Results: The results of the literature study described various promoting and hindering factors that can affect self-care in people with heart failure. Two main categories were identified: external factors influencing self-care and internal factors influencing self-care with seven subcategories: importance of social and care relationships, factors influencing medication in heart failure, importance of diet and fluid intake and performance of physical activity, the significance of self-confidence, the individual's motivation for self-care, and their attitude towards self-care. Conclusion: Knowledge of the disease and its self-care, the individual's will, attitude, and motivation to participate in self-care, support from relatives and the health care system are central factors in supporting and following up self-care.

Bakgrund: Antalet fall av kardiovaskulära sjukdomar, där hypertoni ingår, ökar världen över och är de mest dödliga icke smittsamma sjukdomarna. Hälften av alla som är drabbade av högt blodtryck vet inte om att de är det. Behandlingen består bland annat av egenvårdsåtgärder, vilket innefattar farmakologisk behandling och livsstilsförändringar. Det finns ett behov av att beskriva patienters erfarenheter av egenvård vid hypertoni för att öka kunskap och förståelse hos sjuksköterskor. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av egenvård vid hypertonibehandling.Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ metod och induktiv ansats. Litteratursökning gjordes i databaserna CINAHL och PubMed vilket genererade 13 resultatartiklar. Dataanalys av artiklarna genomfördes enligt Fribergs fem steg (2017).  Resultat: Patienter erfor både förutsättningar och begränsningar till att utföra egenvård. Det framkom att få stöd, besitta kunskap och känna motivation var förutsättningar för följsamhet till egenvård. Begränsningar bestod av otillräcklig kunskap, lågt socialt stöd, uppfattade barriärer och låg självförmåga.   Slutsats: Patienter med hypertonidiagnoser erfar hinder att utföra egenvård och behöver stöd från omgivningen eller från vården. Med hjälp av kunskap om sin sjukdom och individuella medel som exempelvis mobilapplikationer blir egenvården mer lätthanterlig. Sjuksköterskan möter dagligen patienter med hypertoni och därför är det viktigt att förstå patienters erfarenheter av behandlingen för att kunna ge en god vård. / Backround: The number of people living with cardiovascular diseases, including hypertension, is increasing worldwide and is the most deadly non communicable disease. Half of the world's population with hypertension is unaware of their condition. Treatments can consist of self-care measures which include both lifestyle changes and medical treatment. To understand and encounter hypertensive patients from a nurse’s perspective, it is important to determine patients’ experiences of self-care.Aim: To describe patients’ experiences of self-care in hypertension treatment.Method: A literature review with a qualitive design and inductive approach was conducted. The databases CINAHL and PubMed were searched to find literature and 13 articles were found. The articles were analysed using Friberg’s five steps (2017).Results: Patients experience both prerequisites and limitations when managing self-care. The results show that receiving support, possessing knowledge, and feeling motivated were prerequisites for compliance to self-care. Limitations were insufficient knowledge, low social support, perceived barriers, and low self-efficacy.  Conclusion: Patients with hypertension experience difficulties in performing self-care and need support from family or healthcare. With the help of individual means such as mobile applications, and knowledge of illness, self-care becomes more manageable. Nurses meet patients with hypertension on daily basis and it is, therefore, important to understand patients' experiences of the treatment to provide good nursing care.

<p><strong>Syfte och frågeställningar</strong></p><p>Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som samvarierar med utnyttjandet av friskvård på arbetsplatsen för att på så sätt få en djupare förståelse för vad som kännetecknar individer som är fysiskt aktiva eller inaktiva. Frågeställningarna var: Vilka är de främsta motivationsfaktorerna till att vara fysiskt aktiv? a) bland dem som utnyttjar friskvård, b) bland dem som inte utnyttjar friskvård men är fysiskt aktiva. Vilka är det vanligaste hindren till att inte utnyttja friskvård i form av fysisk aktivitet? Vilka olika beteendemässiga och sociala faktorer samvarierar med utnyttjandet av friskvård?</p><p><strong>Metod</strong></p><p>Undersökningen var en tvärsnittsstudie som genomfördes med hjälp av en web-enkät som mestadels bestod av strukturerade svarsalternativ. Urvalet bestod av 272 anställda inom administration och service. Bearbetningen av resultatet har gjorts i statistikprogrammet SPSS där signifikansnivån sattes till (p<0,05). Tolkningen av resultatet har gjorts med utgångspunkt från Social Cognitive Theory och<em> Self Determination Theory.</em><em></em></p><p><strong>Resultat</strong></p><p>De som utnyttjade friskvårdserbjudandena motiverades främst av att ”hålla sig i form och må bra” vilket enligt teorin är ett yttre motiv. De som inte utnyttjade friskvårdserbjudandena men var fysiskt aktiva motiverades främst av att de ”tycker det är kul” vilket tolkas som ett inre motiv. Det mest förekomna hindret för att inte vara fysiskt aktiv var ”jag hinner inte på grund av familjesituationen”. Resultatet visade en statistiskt signifikant samvariation mellan utnyttjande och ålder, kön, fysiskt aktiva vänner och måttet på självtillit/självförmåga.</p><p><strong>Slutsats</strong></p><p>Denna studie visar, liksom tidigare forskning antytt, att det finns ett samband mellan beteendemässiga och sociala faktorer och fysisk aktivitet. Personer som var fysiskt aktiva genom friskvård hade en högre självtillit/självförmåga än de som inte deltog, de uppgav också att de hade vänner som var fysiskt aktiva vilket antyder att det sociala stödet fungerar som en motiverande faktor men även utgör ett hinder när det saknas. Det är viktigt att sträva efter att individer styrs av inre motiv samt uppnår en hög självtillit/självförmåga som kan bidra till att man lättare klarar av de hinder som kan uppstå. Sett ur ett ledarskaps- och hälsopedagogs-perspektiv kan dessa kunskaper vara till hjälp i samband med friskvårdssatsningar på arbetsplatsen samt vid arbete med beteendeförändringar för fysisk aktivitet.</p> / <p><strong>Aim</strong><strong></strong></p><p>The purpose of this study was to investigate factors that covary with the use of wellness in the workplace in order to gain a deeper understanding of the characteristics of individuals who are physically active or inactive. Questions were: What are the main factors of motivation to be physically active? a) among users of the wellness benefit, b) among those who do not use the wellness benefit but are physically active. What are the most common barriers for not using health care in the form of physical activity? What are the various behavioural and social factors that correlated with the utilization of the wellness benefit? <strong></strong></p><p><strong>Method</strong></p><p>The study was a cross-sectional study conducted using a web survey that consisted mostly of structured answers. The sample consisted of 272 employees in administration and service positions. The results were processed using the statistical program SPSS where the significance level was set at (p <0.05). The interpretation of the results was based on Social Cognitive Theory and Self-Determination Theory. <strong></strong></p><p><strong>Results</strong></p><p>Those who used wellness benefits were primarily motivated by "keeping in shape and feel good" which in theory is an external motive. Those who did not utilize wellness benefits but were physically active were primarily motivated by the fact that they "think it's fun" which is interpreted as a single motif. The most common reason given for not being physically active was "I do not have time due to family situation". The results showed a statistically significant correlation between use and age, gender, physically active friends, and active friends, and the measure of self-efficacy.</p><p><strong>Conclusions </strong><strong></strong></p><p>This study indicated that there is a correlation between the behavioural and social factors and physical activity. People who were physically active through fitness had a higher self-efficacy than those who did not participate; they also reported that they had friends who were physically active, suggesting that social support acts not only as a motivating factor but also an obstacle when it is missing. It is important to seek that individuals are guided by an inner motivation and that they reach a high level of self-efficacy that can help them coop with the obstacles that may arise. From a leadership perspective these knowledge can be helpful in the context of wellness initiatives in the workplace and when working with behaviour change for physical activity.<strong></strong></p>

Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som samvarierar med utnyttjandet av friskvård på arbetsplatsen för att på så sätt få en djupare förståelse för vad som kännetecknar individer som är fysiskt aktiva eller inaktiva. Frågeställningarna var: Vilka är de främsta motivationsfaktorerna till att vara fysiskt aktiv? a) bland dem som utnyttjar friskvård, b) bland dem som inte utnyttjar friskvård men är fysiskt aktiva. Vilka är det vanligaste hindren till att inte utnyttja friskvård i form av fysisk aktivitet? Vilka olika beteendemässiga och sociala faktorer samvarierar med utnyttjandet av friskvård? Metod Undersökningen var en tvärsnittsstudie som genomfördes med hjälp av en web-enkät som mestadels bestod av strukturerade svarsalternativ. Urvalet bestod av 272 anställda inom administration och service. Bearbetningen av resultatet har gjorts i statistikprogrammet SPSS där signifikansnivån sattes till (p&lt;0,05). Tolkningen av resultatet har gjorts med utgångspunkt från Social Cognitive Theory och Self Determination Theory. Resultat De som utnyttjade friskvårdserbjudandena motiverades främst av att ”hålla sig i form och må bra” vilket enligt teorin är ett yttre motiv. De som inte utnyttjade friskvårdserbjudandena men var fysiskt aktiva motiverades främst av att de ”tycker det är kul” vilket tolkas som ett inre motiv. Det mest förekomna hindret för att inte vara fysiskt aktiv var ”jag hinner inte på grund av familjesituationen”. Resultatet visade en statistiskt signifikant samvariation mellan utnyttjande och ålder, kön, fysiskt aktiva vänner och måttet på självtillit/självförmåga. Slutsats Denna studie visar, liksom tidigare forskning antytt, att det finns ett samband mellan beteendemässiga och sociala faktorer och fysisk aktivitet. Personer som var fysiskt aktiva genom friskvård hade en högre självtillit/självförmåga än de som inte deltog, de uppgav också att de hade vänner som var fysiskt aktiva vilket antyder att det sociala stödet fungerar som en motiverande faktor men även utgör ett hinder när det saknas. Det är viktigt att sträva efter att individer styrs av inre motiv samt uppnår en hög självtillit/självförmåga som kan bidra till att man lättare klarar av de hinder som kan uppstå. Sett ur ett ledarskaps- och hälsopedagogs-perspektiv kan dessa kunskaper vara till hjälp i samband med friskvårdssatsningar på arbetsplatsen samt vid arbete med beteendeförändringar för fysisk aktivitet. / Aim The purpose of this study was to investigate factors that covary with the use of wellness in the workplace in order to gain a deeper understanding of the characteristics of individuals who are physically active or inactive. Questions were: What are the main factors of motivation to be physically active? a) among users of the wellness benefit, b) among those who do not use the wellness benefit but are physically active. What are the most common barriers for not using health care in the form of physical activity? What are the various behavioural and social factors that correlated with the utilization of the wellness benefit? Method The study was a cross-sectional study conducted using a web survey that consisted mostly of structured answers. The sample consisted of 272 employees in administration and service positions. The results were processed using the statistical program SPSS where the significance level was set at (p &lt;0.05). The interpretation of the results was based on Social Cognitive Theory and Self-Determination Theory. Results Those who used wellness benefits were primarily motivated by "keeping in shape and feel good" which in theory is an external motive. Those who did not utilize wellness benefits but were physically active were primarily motivated by the fact that they "think it's fun" which is interpreted as a single motif. The most common reason given for not being physically active was "I do not have time due to family situation". The results showed a statistically significant correlation between use and age, gender, physically active friends, and active friends, and the measure of self-efficacy. Conclusions This study indicated that there is a correlation between the behavioural and social factors and physical activity. People who were physically active through fitness had a higher self-efficacy than those who did not participate; they also reported that they had friends who were physically active, suggesting that social support acts not only as a motivating factor but also an obstacle when it is missing. It is important to seek that individuals are guided by an inner motivation and that they reach a high level of self-efficacy that can help them coop with the obstacles that may arise. From a leadership perspective these knowledge can be helpful in the context of wellness initiatives in the workplace and when working with behaviour change for physical activity.

Syftet med denna avgränsade systematiska forskningsöversikt är att studera de senaste fem årens evidensbaserade undervisningsmetoder för skrivutveckling. Syftet är också att studera hur sambandet mellan skrivutveckling, arbetsminne och självförmåga ser ut, samt dess konsekvenser för skrivundervisningen. Målgruppen är högstadie- och gymnasieelever som kämpar med skrivandet i skolan, så kallade struggling writers. Föreliggande studie består av åtta forskningsstudier som undersöker evidensbaserade effektiva skrivstrategier. Studierna är utvalda och avgränsade utifrån bestämda inkluderings- och exkluderingskriterier. Analys och tolkning sker både med utgångspunkt i Banduras social kognitiva teori samt utifrån aktuell forskning inom fältet. Resultatet visar att effektiva skrivundervisningsmetoder ger stöd för arbetsminnet och utvecklar skrivförmågan genom välstrukturerade strategier som även ger visuellt stöd. Därutöver innefattar undervisningsmetoderna medvetenhet om lärandet som social aktivitet vilket betonar goda relationer, konstruktiv feedback samt stöttande lärare som utgår från explicita metoder. Resultatet visar också att elevernas skrivförmåga förbättras när man lägger vikt vid att arbeta med deras tankesätt och självförmåga. / The aim of this limited systematic research review is to study evidence based teaching methods for writing, over the last five years. The aim is also to study the link between writing development, working memory and self-efficacy, and the consequences of such a linkage. The target group are struggling writers in late elementary and high school that experience difficulties in writing composition.   The present study consists of eight research studies on effective writing strategies, selected and limited by certain inclusion and exclusion criteria. The analysis and interpretation are carried out from the perspective of Bandura’s social cognitive theory, as well as from previous research in the field. The result shows that effective teaching methods for writing support students’ working memory and writing skills through well-defined structures and visual support. Furthermore, the methods include awareness of learning as a social activity which emphasises good relations, constructive feedback and supportive teachers using explicit methods. The result also suggests that when addressing students’ mindset and supporting their self-efficacy, writing proficiency improves.