I denna studie har vi haft som ansats att belysa problem som uppstår när pedagoger i förskolan ställs inför att förhålla sig till WHOs (2019a) dokument samt Lpfö 18 (2018), eftersom dessa två dokument emellanåt motsäger varandra. Syftet med uppsatsen är att genom ett normkritiskt perspektiv och ett diskursteoretiskt angreppssätt undersöka vilka diskurser och ‘sanningar’ som lyfts kring skärmtid hos barn, utifrån tre empiriska delar. Analysen görs utifrån de två dokumenten Världshälsoorganisationen (WHO 2019a) och Läroplanen för förskolan (Lpfö 18 2018) samt främst fritext-svar från en enkät bland pedagoger i förskolan. För att undersöka syftet används två frågor; ‘På vilket sätt skildras och förstås skärmtid inom förskolan med hänsyn till WHO, Lpfö 18 och pedagogers tankar?’ samt ‘Vad framställs som ‘sanningar’ och normer rörande digitalisering inom förskolan?’.   Analysen är baserad på tre empiriska delar som nämns ovan. Diskursanalys och Bolander och Fejes (2019) frågor används som metod för textanalys. I analysen identifierades ‘vad’ som synliggörs i texterna, ‘hur’ skärmtid framställs, vilka ‘subjektspositioner’ som förekommer och vad som ‘utesluts’. Resultatet visade att de tre empiriska delarna hade olika syn på skärmtid, några en mer kritisk blick och andra en mer positiv inställning till skärmtid i förskolan. I diskussionen framkommer det att de gemensamt strävar efter att främja barns välmående och hälsa.

Notifikationer är något som de flesta mobila applikationer använder sig av. Funktionen hos dessa är att meddela användaren om att det finns ny information att ta del av i appen. Tidigare studier har visat att vissa typer av mobila notifikationer kan ha en påverkan på människors beteende i form av en ökad användningstid av mobiltelefoner. Vidare är en ökad tid spenderad framför skärmar något som ett flertal andra tidigare studier har visat kunna leda till negativa effekter, både fysiska och psykiska. Hos unga vuxna är sociala medier något som är väldigt populärt och i denna studie undersöktes det om notifikationer från sociala medier är bidragande till mobilanvändningen i form av total skärmtid och antalet upplåsningar hos unga vuxna. Undersökningen genomfördes på 18 deltagare mellan åldrarna 20-26 där varje deltagare fick rapportera in veckostatistik om sin skärmtid och antal upplåsningar, för att sedan under en veckas tid stänga av alla notifikationer från sociala medier. Vid veckans slut rapporterades samma typ av veckostatistik in igen och en jämförelse av mobilanvändningen mellan de två veckorna gjordes. Resultatet visade att det var ungefär lika många som hade en minskning av sin totala skärmtid som en ökning. Det var dessutom en någorlunda jämn fördelning mellan mängden deltagare som hade minskat det totala antalet upplåsningar och deltagare som det istället hade ökat för. För både skärmtiden och antalet upplåsningar var den genomsnittliga skillnaden mellan de två veckorna en ökning. De två deltagare med störst ökning av skärmtid var däremot de enda som tog emot fler notifikationer totalt sett under veckan där notifikationer från sociala medier var avaktiverade och båda hade dessutom en ökning av antalet upplåsningar. Utan dessa två deltagare ändrades den genomsnittliga skillnaden av skärmtiden till en minskning, men den genomsnittliga skillnaden av antalet upplåsningar var fortfarande en ökning. Utifrån detta resultat drogs slutsatsen att notifikationer från sociala medier skulle kunna vara bidragande till mobilanvändningen hos en ung vuxen, till större grad när det gäller skärmtiden än antalet upplåsningar, men samtidigt verkade det vara något som är varierande från individ till individ och en längre undersökning skulle behöva genomföras för att kunna dra en definitiv slutsats. / Notifications is something that most mobile applications are using. The function of these is to inform the user that there is new information to take part of in the app. Previous studies have shown that some types of mobile notifications could affect the behavior of people in the form of an increased usage time of smartphones. Furthermore, an increased time spent in front of screens is something that several other previous studies have shown could lead to negative effects, both physical and psychological. Amongst young adults, social media is something that is very popular and in this study it was investigated if notifications from social media is contributory to the smartphone usage in the form of total screen time and amount of unlocks amongst young adults. The study was carried out on 18 participants between the ages of 20-26 where each participant reported their weekly statistics of their screen time and amount of unlocks, to then shut off all notifications from social media. At the end of the week the same type of weekly statistics was reported once again and a comparison of the smartphone usage between the two weeks was done. The result showed that there were approximately as many who had a reduction of their total screen time as an increasement. There was also a fairly even distribution of the amount of participants who had a reduction of the total amount of unlocks and participants who it instead had increased for. For both the screen time and the amount of unlocks, the average difference between the two weeks was an increase. The two participants with the biggest increase of their screen time were however the only ones who received more notifications overall during the week were notifications from social media were deactivated, and both also had an increase in the amount of unlocks. Without these two participants the average difference of the screen time was changed to a decrease, but the average difference in the amount of unlocks were still an increase. From this result, the conclusion that notifications from social media could be contributory to the smartphone usage of a young adult, to a greater extent concerning the screen time than the amount of unlocks, but at the same time it seems to be vary between individuals and a longer study would have to be done to come to a definitive conclusion.

Mobiltelefonen är idag en självklar del av vardagen och den används bara mer och mer. Stor del av den användningen sker på sociala medier. Samtidigt ökar både medvetenheten kring problematiken av mycket skärmtid och mängden bearbetningssätt för att försöka minska den. Det kommer fler och fler typer av begränsningsappar med syftet att minska mobilanvändning på olika sätt. Många applikationer har börjat med inbyggda funktioner för att kontrollera hur mycket tid som spenderas på dem. Grundprincipen i dessa applikationer är att begränsa, hindra eller enbart mäta användarens skärmtid. Som alternativ till begränsningsappar skulle svartvitt läge kunna användas för att minska mobilanvändandet. Ett välutforskat område är effekten mobilanvändande kan ha på studier och prestation, men hur svartvitt läge påverkar användandet är inte lika utforskat. Syftet med denna studien var att undersöka om svartvitt läge kan användas för att minska mobilanvändning genom att påverka motivationen till användandet snarare än att blockera användaren. Utifrån det formades frågan: Är svartvitt läge ett användarvänligt verktyg för att minska användandet av sociala medier? Under en vecka fick 22 deltagare använda mobilen med svartvitt läge aktiverat, och samtidigt mättes deras skärmtid. Skärmtiden jämfördes sedan mot en period av motsvarande längd då deltagarna inte hade svartvitt läge aktiverat. Deltagarna fick reflektera över deras upplevelse av det svartvita läget i en dagbok de förde kontinuerligt samt en enkät vid studiens slut. Resultaten visade att det fanns en viss minskande effekt på mobilanvändandet med svartvitt läge, men gav också en mer nyanserad bild av upplevelsen. Det blev tydligt att färg spelar olika stor roll för gränssnittet i allmänhet, texter och bilder. Utifrån detta diskuteras huruvida svartvitt läge kan användas och vilka eventuella konsekvenser det kan medföra. / In today's society the smartphone is becoming more present, and the time spent using it is rising. A big part of that time is used on social media. At the same time people are growing more aware of the problems following an extensive screen time, and there are more and more ways of minimizing it. Restriction apps are becoming more usual, with different means of trying to reduce the time spent on the smartphone. The basic principles of these restriction apps are to limit, block or simply measure the users screen time. As an alternative to these types of applications the black and white colour filter could be used to reduce smartphone usage. Black and white colour filter is a built in function, featured in many operating systems. It is already quite thoroughly explored how the phone can affect studying and performance, but the effects of the black and white colour filter is less explored. The purpose of this study is to examine whether black and white colour filter can be used to reduce smartphone usage through affecting the motivation to the usage, rather than restricting the user. That became the base for the question: Is black and white colour filter a user friendly tool for reducing the usage of social media? 22 participants used their phones with the black and white colour filter activated during one week, and at the same time their screen time was recorded. The screen time was later compared to a period of corresponding time span, without the black and white colour filter. During that time the participants also got to reflect over their experience by keeping a diary and in an inquiry at the end of the period. Results showed that there was some time difference with the black and white colour filter. It also gave a more nuanced picture of the experience. It became clear that colours have a varying importance for the general interface, images and text. From this it is discussed whether or not black and white colour filter can be used, and which the potential consequences can be.

Syftet med denna studie var att ta reda på om det bland gymnasieungdomar finns en skillnad mellan flickor och pojkars mående när det kommer till ångest och depression, samt att se om deras vanor skiljer sig åt när det gäller stillasittande och skärmtid. Studien omfattade 145 elever på en gymnasieskola i Jämtland vilka fick svara på en rad frågor om sitt mående och livsstil. Resultatet visade att flickor mår sämre än pojkar när det gäller både ångest och depression, samt att de tillbringar mer tid framför sin mobil, och även sitter still i högre utsträckning. Mycket tyder på att det kan finnas en genetisk disposition vad gäller de val pojkar och flickor gör, men det krävs vidare forskning för att kartlägga denna och för att utveckla insatser som kan kompensera miljön så både pojkar och flickor får samma möjligheter till ett hälsosamt liv. Vidare forskning behövs även för att se om sambanden i denna undersökning är korrelationer, kausala, eller beror på en tredje variabel.

Under det senaste decenniet har användningen av skärmar och digital teknik ökat. Tidigare forskning har visat att överdriven skärmtid kan leda till konsekvenser för den fysiska och psykiska hälsan. Genom att integrera den senaste forskningen i barnsjukvården kan barnsjuksköterskan utveckla sin kompetens och arbeta mer effektivt med att förebygga hälsoproblem relaterade till skärmanvändning bland ungdomar. En systematisk litteraturöversikt med kvantitativ ansats och ett induktivt förhållningssätt har genomförts för att besvara syftet hur ungdomar påverkas av skärmanvändning gällande sömn. Resultatet mynnar ut i två huvudkategorier; påverkade sömnmönster och påverkan på det dagliga livet. Vidare presenterades fem underkategorier - svårigheter att somna, sömnbrist och könsvariationer i sömnlängd samt dagtrötthet och psykisk ohälsa. Diskussionen belyser hur ungdomars hälsa och sömnvanor påverkas av skärmanvändning, vilket kan resultera i försämrad sömnkvalitet och psykisk ohälsa. Slutligen understryks vikten av att främja en hållbar utveckling för ungdomars hälsa och välbefinnande genom att tillämpa evidensbaserade metoder för att främja goda sömnrutiner och minska skärmanvändning. Litteraturöversiktens resultat visar att skärmanvändning har en betydande inverkan på ungdomars sömnvanor och hälsa. Barnsjuksköterskan har en vägledande roll i att främja ungdomars hälsa och välbefinnande.

Vi upplever att vi jämt är omgivna av digitala apparater och av digitalisering. Kandidatarbetets tema är ett vågat ämne där vi undersöker hur mobiltelefonen påverkar vårt psykiska välmående och vilka möjliga lösningar det finns på hur problemen kan hanteras. Vi skriver om vad det finns för mobilapplikationer som kan terapeutiskt hjälpa användaren att utveckla och förbättra sitt välmående. Från våra kunskapsområden vill vi med vår mobilapplikation bygga upp välmående. Den ska terapeutiskt hjälpa den som är i behov och som behöver hjälp att må bättre. Vi fördjupar oss i detta ämnesområde där vi ser det från vårt perspektiv med våra ögon och hanterar det efter våra erfarenheter.   Vi tillämpar designperspektivet X for Change som tar upp samhällsfrågor, i detta fall så är det om folkhälsa. X for Change ska inte på något sätt vara upprörande eller provocerande i de frågor som besvaras, utan vara till hjälp under hela kandidatarbetet. Designprocessen delades in i två faser där ändringar av gestaltningen ägde rum. Under denna undersökning går vi in på nya gestaltningsmetoder där vi skapar färdiga prototyper från idé till hi-fi prototyper för vår mobilapplikation. Detta är ett vågat försök där vi testar oss fram och med tiden utvecklat en ny förmåga i vårt skapande som designers. / We believe that we are constantly surrounded by digital devices and by digitalization. The theme of this bachelor’s thesis is a daring subject where we investigate how the mobile phone affects a person's mental wellbeing and what possible solutions there are on how to deal with those problems. We are writing about what kind of mobile applications there are that can help users develop and improve their wellbeing. From our area of expertise, we want with our mobile application help users to improve their mental health and promote wellbeing. It is meant to work as a therapeutic tool to those who are in need of help to feel better. We immerse ourselves in this topic where we see it from our own perspective with our own eyes and manage it based on our own experiences.   We use the design perspective X for Change that brings up certain societal issues, in this case it's about the public health. X for Change is not meant to be upsetting or provoking on the topic of these questions but be of help throughout the whole thesis. The design process is split into two phases, where changes to our application took place. During the whole investigation we enter new methods to create our application where we create finished prototypes from ideas to hi-fi prototypes for our mobile application. It is a bold attempt where we test ourselves and with time we have created a new ability in our creativity as designers.

Bakgrund. Forskning har visat att få barn, vuxna och ungdomar når rekommendationerna gällande frukt- och grönsaksintag, fysisk aktivitet, skärmtid och regelbunden måltidsordning. I Sverige finns inga rekommendationer för skärmtid men i Kanada rekommenderas skärmtiden till max två timmar per dag. Forskning har visat tendenser till att skärmtiden ökar, samt att fysisk aktivitet och frukt- och grönsaksintaget minskar med stigande ålder. Syfte. Syftet med studien var att undersöka graden av fysisk aktivitet, skärmtid, måltidsordning och intaget av frukt och grönsaker hos gymnasieelever i Umeå. Metod. En enkät delades ut till 129 elever vid samhällsvetenskapliga programmet på fyra gymnasieskolor i Umeå. Data från enkäten bearbetades med Statistical Package for the Social Sciences (SPSS) version 20 genom Mann-Whitney U-test, t-test samt Chi-2-test, med signifikansnivå p≤0,05. Resultat. Genomsnittlig tid för fysisk aktivitet var 90 minuter per dag, männen nådde rekommendationen om 60 minuter per dag oftare än kvinnor (p=0,002) totalt nådde 69 % av eleverna rekommendationen. Av eleverna nådde 21 % rekommendationen om max två timmars skärmtid per dag. Män som nådde rekommendationen för skärmtid var mer fysiskt aktiva än de som inte nådde den (p=0,018). Rekommendationen om måltidsordning nåddes av 24 %. Männen som uppnådde rekommendationen om måltidsordning var mer fysiskt aktiva (p=0,042) och hade en lägre skärmtid (p=0,016). Medan kvinnorna som nådde måltidsordningen hade tendens till att äta mer frukt och grönsaker (p=0,051). Totalt nådde 16 % rekommendationen om frukt och grönsaker, i genomsnitt åt eleverna sammanlagt 2,2 portioner per dag. Kvinnorna tenderade att nå rekommendationen oftare än män (p=0,059). Slutsats. Det behövs insatser för att öka intaget av frukt och grönsaker, förbättra måltidsordning samt sänka skärmtiden då få nådde rekommendationerna. De som inte når rekommendationen för fysisk aktivitet bör uppmärksammas. Insatserna kan även behöva anpassas till kvinnor och män. Det går inte att förvänta sig att insatser inom ett område får positiva effekter på andra områden då få samband gick att se.

Bakgrund: Elevers skärmtid ökar i såväl skolan som på fritiden och kan påverka deras hälsa i både positiv och negativ riktning beroende på hur skärmen används. I skolsköterskans uppdrag ingår bl. a. att motivera och vägleda elever till en hälsosam livsstil. Således har skolsköterskan inom ramen för sitt hälsofrämjande arbete en unik möjlighet att vägleda elever i positiv riktning så att de etablerar hälsosamma skärmvanor.Syfte: Studiens syfte var att belysa skolsköterskors erfarenheter gällande förutsättningar för ett hälsofrämjande arbete kring elevers skärmvanor.Metod: Data samlades in genom individuella intervjuer med skolsköterskor (n=12) och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Skolsköterskornas erfarenheter av förutsättningar för det hälsofrämjande arbetet presenterades i fyra kategorier: att vara medveten om elevers skärmvanor, att vara engagerad i elevers skärmvanor, att kunna hantera elevers skärmvanor, att samverka kring elevers skärmvanor.Konklusion: Studiens resultat har synliggjort avsaknad av kunskap och riktlinjer i skolsköterskors hälsofrämjande arbete gällande elevers skärmtid samt att det finns behov av ytterligare forskning inom området. / Background: Pupils´ screen time increases in school as well as in leisure time and can affect their health both positively and negatively depending on how the screen is used. In their health promoting work, school nurses have an opportunity to help students create healthy screen usage.Aim: The aim of the study was to illuminate school nurses’ experiences regarding conditions for health promoting work around pupils’ screen habits.Method: Data were collected by individual interviews with school nurses (n = 12) and were analyzed by using manifest qualitative content analysis.Results: School nurses’ experiences of preconditions health promoting work was presented in 4 categories: to be aware of pupils’ screen habits, to be engaged in pupils’ screen habits, being able to handle pupils’ screen habits, to collaborate around pupils’ screen habits.Conclusion: The study’s results have highlighted the lack of knowledge and guidelines in school nurses’ health promotion work regarding pupils’ screen time and that there is a need for further research in the area.

Introduktion Användningen av digitala skärmar ökar drastiskt världen över. Parallellt ökar även förekomsten av psykisk ohälsa, vilket numera är ett globalt växande folkhälsoproblem. Psykisk ohälsa är den tredje främsta orsaken till den totala sjukdomsbördan i Världen. Syfte Syftet med studien var att belysa samband mellan ST och psykisk ohälsa. Metod Studien använde sig av en systematisk litteraturöversikt som studiedesign. 21 vetenskapliga artiklar inkluderades och analysen genomfördes enligt en systematisk textkondensering. Resultat Resultatet tyder på att det finns ett samband mellan skärmtid och psykisk ohälsa. Resultatet tyder även på att det verkar föreligga skillnader mellan hur skärmtid påverkar män och kvinnors psykiska hälsa. Fyra teman identifierades: depression, ångest, stress och övriga psykiska besvär. Slutsats Denna studie visar på att det verkar finnas ett samband mellan skärmtid och psykisk ohälsa. För att i framtiden skapa rekommendationer och riktlinjer kring skärmanvändade, krävs mer forskning kring orsakssamband, samt för att få en djupare förståelse för mekanismerna bakom skärmtidens effekt på människors psykiska hälsa.

Med tanke på vår kommande yrkesroll som studie- och yrkesvägledare i skolans värld, den debatt som idag förekommer om skärmtidens effekter på människors liv och hur skärmens intåg har förändrat mångas sätt att arbeta, umgås och slappna av syftar denna undersökning till att beskriva och förstå sambandet mellan den egna skärmtiden och elevers skolarbete och studieresultat. Målgruppen för vår undersökning är elever i årskurs 9 då de står inför en viktig brytpunkt mellan grundskola och gymnasie och 15-åringar är den åldersgrupp som, enligt Folkhälsomyndigheten (2019), har flest stillasittande timmar per dag bland barn och ungdomar. Med ökad förståelse är förhoppningen att vi som studie- och yrkesvägledare kan vara en del i att ge positivt stöd i elevernas lärprocess. Utifrån frågeställningar om elevernas upplevelser angående eventuella effekter av deras egna skärmtid genomfördes en undersökning i form av en digital enkät av 85 elever på tre olika högstadieskolor i olika delar av landet. Frågorna i enkäten utgick främst från litteratur och tidigare forskning vi tagit del av, men även egna vägledningssamtal med högstadieelever under vår praktik. Elevernas svar visar överlag stor medvetenhet om hur den egna skärmtiden påverkar dem och deras skolarbete och stämmer överens med forskning inom olika områdena. Trots sin medvetenhet uttrycker de en svårighet i att skapa balans mellan skärmtid och andra viktiga aspekter i livet.