Bakgrund: Användning av sociala medier är idag ett utbrett fenomen och har blivit en naturlig del i, framför allt, skolungdomars liv. Skolungdomar tillbringar mycket tid framför digitala medier för att vara online och en del av det sociala sammanhanget. Samtidigt pekar statistiken på en försämrad sömn hos skolungdomar. I skolan arbetar skolsköterskan hälsofrämjande och förebyggande för att eleverna ska ha hälsa och nå målen. Syftet var därför att undersöka vad skolungdomars sociala medievanor har för betydelse för sömnen. Metoden som användes för att besvara syftet var en integrativ litteraturöversikt med induktiv ansats. Datainsamlingen genomfördes i databaserna Cinahl och Pubmed. Resultatet består av tretton vetenskapliga artiklar. Vid analysarbetet kunde några teman och subteman urskiljas som beskrev sociala mediers påverkansfaktorer på sömnen. Dessa var förlorad nattro, en oro för utanförskap samt en upplevelse av distraktion. Skolungdomars strategier för att främja den goda sömnen visade sig vara reglerad tillgänglighet och att se fördelarna av sociala medier. Slutsats: Ett tydligt samband kan ses mellan användning av sociala medier och sömn. Skolungdomars användning av sociala medier påverkar sömnen främst negativt både utifrån fysiska och psykiska aspekter. Skolsköterskan behöver arbeta aktivt med denna problematik både på individ- och gruppnivå samt involvera vårdnadshavare i problematiken för att kunna bidra till att skolungdomar ska känna välbefinnande och nå skolans mål. / Background: The use of social media is today a widespread phenomen and has become a natural part of, above all, the lives of the adolescents. Adolescents spend a lot of time in front of digital media to be online and part of the social context. At the same time, the statistics point to a deterioration in sleep among adolescents. In school, the school nurse works with health promotion and prevention so that the students have health and achieve the goals. The purpose was therefore to investigate what school-adolescent’s social media habits mean for sleep. The method used to answer the purpose was an integrative literature review with an inductive approach. The data collection was carried out in the databases Cinahl och Pubmed. The result consists of thirteen scientific articles. In the analysis work, some themes and sub-themes could be distinguished that describe the influencing factors on sleep in social media. These were lost faith in the night, a worry about exclusion and an experience of distraction. School-adolescent strategies for promoting good sleep turned out to be regulated accessibility and seeing the benefits of social media. Conclusion: A clear connection can be seen between the use of social media and sleep. Adolescents use of social media has a negative effect on sleep, both in terms of both physical and mental aspects. The school nurse needs to work actively with this problem at both individual and group level involve guardians in the problem to be able to contribute to adolescents feeling well and achieving the school’s goals.

Syfte och frågeställning Syftet med den här studien är att undersöka om det finns något samband mellan skärmtid och psykiskt välbefinnande hos individer över 15 år i årskurs nio. Studien bygger på tre frågeställningar som lyder: - Finns det något samband mellan skärmtid hos individer i årskurs nio och deras psykiska välbefinnande? - Ser sambanden mellan skärmtid och psykiskt välbefinnande olika ut mellan höga och låga socioekonomiska områden? - Ser sambanden mellan skärmtid och psykiskt välbefinnande olika ut mellan killar respektive tjejer?  Metod En kvantitativ tvärsnittsstudie genomfördes där datan samlades in via en enkät uppbyggd på bakgrundsfrågor, WHOs enkät om psykiskt välbefinnande samt frågor angående skärmtid uppdelat på vardag och helg. Studiens population innefattade elever fyllda 15 år i årskurs nio från skolor i områden med hög respektive låg socioekonomisk status.   Resultat I studiens första frågeställning hittades inga signifikanta samband mellan elevernas välbefinnande och skärmtid. Lägst medelvärde för välbefinnande hittas i kategorin med högst skärmtid (5h eller mer) och då både under vardag med 54,6 och helg 56,3 på en skala från 0 till 100. Både på frågan kring låg/hög socioekonomisk status och frågan kring killar/tjejer fann studien inga signifikanta skillnader i sambanden mellan skärmtid och välbefinnande. Studien visar dock på tendenser till att låg socioekonomisk status respektive kategorin tjejer genererar sämre välbefinnande.  Slutsats Denna studie i kombination med flera tidigare studier väcker ytterligare frågor kring att fördjupa och förankra de tendenser som kan ses i studiens resultat. Man skulle till exempel kunna bredda denna studie till ännu fler ungdomar eller undersöka områden som befinner sig ännu längre ifrån varandra i socioekonomisk status för att öka möjligheten att hitta signifikanta resultat. / Aim The purpose of this study is to investigate whether there is any relationship between screen time and psychological well-being in individuals over 15 years of age in grade nine. The study is based on three questions: - Is there an association between screen time in ninth grade individuals and their psychological well-being? - Do the associations between screen time and psychological well-being differ between high and low socio-economic areas? - Do the association between screen time and psychological well-being look different between boys and girls?   Method A quantitative cross-sectional study was conducted where the data was collected via a questionnaire based on background questions, the WHO questionnaire on psychological well-being and questions regarding screen time divided into weekdays and weekends. The study's population included students aged 15 and over in grade nine from schools in areas with high and low socio-economic status. Results In the study's first question, no significant associations were found between students' well-being and screen time. The lowest average value for well-being was found in the category with the most screen time and both during weekdays with 54,6 and weekends with 56,3 on a scale from 0 to 100. Regardless of the question about low/high socioeconomic status or the question about boys/girls, the study found no significant differences in the connections between screen time and well-being. However, the study shows tendencies towards the low socio-economic status and girls displaying worse well-being. Conclusion This study in combination with several mentioned studies raises further questions about deepening and anchoring the tendencies that can be seen in this study's results. Could one broaden this study to even more youth or for instance examine areas that are even further apart in socioeconomic status to anchor significant results?

Background: Children's screen usage has increased in recent years and parents' screen usage has strong association with children's screen usage. When the specialist nurse works based on family-centered nursing, conversations about screen usage can include the whole family. Purpose: To describe specialist nurses' experiences of working with children’s screen usage in Child Health Services.  Method: The study was conducted with qualitative design with inductive approach. Totally 11 specialist nurses in Child Health Services were interviewed. Qualitative content analysis according to Graneheim and Lundman (2004) was used to analyze that data material. Results: The analysis of the interview material collected led to two categories, dialogue and reflection and the challenges of screen usage.  Within these categories seven subcategories were identified. There was an opportunity to talk about children's screen usage in parental groups and health visits. Specialist nurses described that there were challenges depending on the parents' approaches to screen usage and that the screen competed with children's other activities. Conclusion: This study showed the importance of specialist nurses in child health services bringing up the topic of screen through dialogue and reflection with children and parents. Screen usage was described as a difficult subject and there were challenges in the work. / Bakgrund: Barns skärmanvändning har ökat de senaste åren och föräldrars skärmanvändning har starkt samband med barns skärmanvändning. När specialistsjuksköterskan arbetar utifrån familjecentrerad omvårdnad kan samtal om skärmanvändning inkludera hela familjen. Syfte: Att beskriva specialistsjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med barns skärmanvändning inom barnhälsovården. Metod: Studien genomfördes med kvalitativ design med induktiv ansats. Totalt intervjuades 11 specialistsjuksköterskor inom barnhälsovården. Kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004) användes för att analysera datamaterialet. Resultat: Analysen av det insamlade intervjumaterialet ledde fram till två kategorier, dialog och reflektion samt skärmanvändningens utmaningar. Inom dessa kategorier identifierades sju subkategorier. Det fanns möjlighet att samtala om barns skärmanvändning i föräldragrupper och vid hälsobesök. Specialistsjuksköterskor beskrev att det fanns utmaningar beroende på föräldrars inställningar till skärmanvändning samt att skärmen konkurrerade med barns andra aktiviteter. Slutsats: Denna studie visade vikten av att specialistsjuksköterskor inom barnhälsovården tar upp ämnet skärmanvändning genom dialog och reflektion med barn och föräldrar. Skärmanvändning beskrevs som ett svårt ämne och att det fanns utmaningar i arbetet.

Bakgrund: Skärmtid har ökat i samhället och även barn använder sig mycket av skärm såsom mobil, surfplattor och tv. Forskningen om hur barn påverkas av skärmar fortgår och visar på både positiva och negativa effekter. Barnhälsovårdssjuksköterskans [BHV-sjuksköterskans] uppdrag är att arbeta hälsofrämjande för barnet och stötta familjer till god hälsa. Syfte: Syftet var att undersöka BHV-sjuksköterskans erfarenheter av att samtala med föräldrar om barns hälsa i relation till skärmtid. Metod: Studien baserades på en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer genomfördes med sju BHV-sjuksköterskor. Resultatet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Intervjuerna resulterade i två kategorier “Att vara ett stöd” och “Att samtala om ett svårt men viktigt ämne” och sex subkategorier “Att skapa en tillitsfull relation”, “Ge information och råd”, “Ge föräldrar stöd till egen reflektion”, “Betydelsen av kunskap”, “Betydelsen av att ha rutiner” och “Ett ökat behov av att samtala om skärmtid”. Diskussion: BHV-sjuksköterskan har en viktig stödjande roll för att främja barns hälsa relaterat till skärmtid. En tillitsfull relation med föräldrarna ligger till grund för att kunna ge bra stöd och rådgivning som kan leda till bättre hälsa för barnet. Flera deltagare upplevde svårigheter i samtalet på grund av föräldrars reaktioner samt brist på mer djupgående kunskap inom ämnet. Slutsats: BHV-sjuksköterskor behöver få mer djupgående kunskap i hur skärmtid påverkar barns hälsa och hur samtalet om skärmtid kan föras med föräldrar. Mer forskning behövs kring BHV-sjuksköterskans roll i att främja barns hälsa genom att stötta familjer till att ha ett hälsosamt förhållningssätt till skärmtid. / Background: Screen time has increased in society and even young children spend much time in front of screens such as mobile phones, tablets and televisions. New research on how children are affected by the screens is being made with both positive and negative effects. The task of the child health nurse is to promote and support families to achieve good health for the child. Aim: The aim was to investigate the experience of the child health nurse when talking to parents about their children’s health in relation to screen time. Method: The study was based on a qualitative method with semi-constructed interviews conducted with seven child health nurses. The results were analyzed with a qualitative content analysis. Results: Two categories “To be a support” and “To talk about a difficult but important subject” and six subcategories “To create a trustworthy relationship”, “To give information and advice”, “Parents support to their own reflections”, “The value of knowledge”, “The value of routines” and “An increased need to talk about screen time” was found. Discussion: The child health nurse has an important role when it comes to supporting and promoting the children’s health in relation to screen time. A trusting relationship with the parents is the foundation to fulfill this role. Several participants experienced difficulties in their conversations based on the parents' reactions and their own lack of deeper knowledge on the subject. Conclusion: Child health nurses need more knowledge in how screen time affects children's health and how to deal with this subject with parents in general. More research is needed on how the child health nurse work support families to promote children’s health in the relationship to screen time. / <p>Datum för godkännande: 2021-11-01.</p>

Tekniken utvecklas kontinuerligt och vår miljö har gradvis blivit mer digitaliserad med åren. Numera finns det således en ständig närvaro av olika digitala enheter i våra liv, såsom smartphonen. Syftet med forskningsstudien är att undersöka hur användarens beteendemönster vid användning av smartphones påverkas av ett svartvitt tema. För att svara på forskningsmålet valde författarna till studien att undersöka hur unga vuxnas spenderade tid på sina smartphones digitala skärmar påverkas av ett svartvitt tema, samt hur unga vuxna upplever den spenderade tiden på deras smartphones digitala skärmar när dessa är inställda på ett svartvitt tema. Litteraturstudien, som baserades på tidigare forskning om visualisering och digitalt beroende, gav en grund för att analysera, förklara och diskutera de insamlade empiriska data. Studien genomfördes med en mixad metod, där kvantitativa data som samlades in från sju deltagare analyserades med hjälp av det statistiska analysprogrammet SPSS; och kvalitativa data som samlades in genom individuella intervjuer med de sju deltagarna analyserades tematiskt. Resultaten visade att användarnas spenderade skärmtid på deras smartphones minskade när de ställdes in på ett svartvitt tema. Således har gråskalan en signifikant effekt på den spenderade skärmtiden. Dessutom visade resultaten att enheten inte var lika tilltalande och intressant för användarna. Gråskalan påverkade dessutom användarnas förmåga att koncentrera sig när de använde smartphone-enheten samt att användarnas koncentration blev svårare att underhålla, och navigeringen på skärmarna blev mer komplicerad. / The technology is under continuous development and our environment has gradually become more digitalized over the years. Nowadays, thus, there is a constant presence of various digital devices in our lives, such as the smartphone. The purpose of the research study is to investigate how user’s behavior patterns of the use of smartphones is affected by a black and white theme. To answer the research aim, the authors of the study chose to investigate how young adults' spent time on their smartphones’ digital screens is affected by a black and white theme, and how young adults experience the time spent on their smartphones’ digital screens when these are set on a black and white theme. The literature review, which was based on previous research on visualization and digital addiction, provided a basis for analyzing, explaining and discussing the collected empirical data. The study was conducted using a mixed methods approach, where quantitative data collected from seven participants were analyzed using the statistical analysis program SPSS; and qualitative data collected through individual interviews with the seven participants were analyzed thematically. The findings showed that the users’ spent screen time on their smartphones was reduced when it was turned into black and white theme. Thus, the gray scale has a significant effect on the spent screen time.  In addition, the findings showed that the device was not appealing and interesting for the users. Furthermore, the gray scale affected the ability of the users to concentrate, when using the smartphone device. Users’ concentration became more difficult to maintain, and the navigation on the screens became more complicated.

Bakgrund: Forskning visar att skärmanvändningen hos barn- och ungdomar går allt längre ner i åldrarna. Det går också att se ett samband mellan ökad skärmtid och ohälsa hos barn- och ungdomar. Skärmvanor är ett relativt nytt ämne som tas upp på BHV och forskningen är begränsad. Detta ställer höga krav på att BHV-sjuksköterskor har effektiva strategier och tillräckligt med evidensbaserad kunskap om skärmanvändandets effekter på barnet för att ge råd och stöd till familjer på BHV. Syfte: Syftet med studien var att undersöka BHV-sjuksköterskors hälsofrämjande strategier med föräldrar och barn om skärmvanor. Metod: En induktiv kvalitativ design användes. Barnsjuksköterskor och distriktsjuksköterskor från olika barnhälsocentraler i södra och mellersta Sverige deltog i studien. Nio semistrukturerade intervjuer hölls. Deltagarna valdes ut genom strategiskt urval samt snöbollsurval. Data samlades in och analyserades enligt Granheim och Lundmans manifesta innehållsanalys. Resultat: Två huvudkategorier framkom i resultatet: Samtalets betydelse, som belyser vikten av samtalen på BHV för att skapa goda relationer med familjerna. Vikten av information, som är betydelsefullt för att kunna nå ut med evidensbaserad information till föräldrar och barn. Slutsats: BHV-sjuksköterskorna upplevde otillräckligt med kunskap om hur samtal kring skärmvanor på BHV kunde hållas. De saknade även uppdaterad forskning och tydliga riktlinjer relaterat till skärmvanor. / Background: The research shows that the use of screens by children and young people goes lower down in ages . It is also possible to see a connection between increased screen time and reduced health in children and young people. Screen habits are a relatively new topic addressed at BHV and the research is limited. This sets high demands that BHV nurses have effective strategies and all the knowledge about the effects of screen use on children in order to be able to give the right evidence-based advice and support to the families at BHV. Aim: The aim of the study was to investigate BHV nurses' health promotion strategies with parents and children about screen habits. Method: An inductive qualitative design was used. Children's nurses and district nurses from various child health centers in southern and central Sweden participated in the study. Nine semi-structured individual interviews were held. The participants were selected through both a strategically selection and snowball selection. Data was collected and then analyzed according to Graneheim and Lundman's manifest content analysis. Results: Two main categories emerged in the results: The importance of the conversation, which highlights the importance of the conversations at BHV to create good relationships with the families. The importance of information, which is significant to be able to reach out with evidence-based information to families. Conclusion: The BHV nurses experienced inadequat knowledge about how conversations about screen habits at the BHV could be held. They also lacked up-to-date research and clear guidelines related to screen habits.

I dagens moderna samhälle är den digitala tekniken en stor del av vår vardag och ses som ett relativt nytt samhällsproblem. Under det senaste decenniet har användandet av digital teknik ökat explosionsartat i alla åldersgrupper i samhället. Barn och unga är idag mer stillasittande än förr och skärmtiden prioriteras framför aktiv lek. Distriktssköterskan arbetar för att främja hälsa för hela befolkningen och kan vara verksam inom skolan som skolsköterska. Skolan är en viktig arena för att implementera en hälsosam livsstil från tidig ålder och vikten av en god vårdrelation ses som betydelsefullt. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur skolsköterskan arbetar med skärmtid hos barn i skolan. Designen utgörs av en integrativ litteraturöversikt där tolv vetenskapliga artiklar har identifierats från databaserna Cinahl, Pubmed och Medline och därefter granskats utefter vald granskningsmall samt utarbetade kriterier. Vilket resulterade i tre huvudteman och sju subteman som beskriver hur skolsköterskan kan arbeta. Av resultatet framkom vikten av att samarbeta med både vårdnadshavare och övriga vuxna i skolan. Men även att skolsköterskan har en viss kunskap om vad barnen gör på internet. Det hälsofrämjande arbetet med att främja rörelse och begränsa skärmtid sågs som betydelsefullt. Denna uppsats kan påvisa vikten av att identifiera och undervisa gällande skärmtidens effekter för hälsan på både kort och lång sikt. / In today´s modern society, digital technology is a large part of our everyday life and is seen as a large part of our everyday life and is seen as a relatively new social problem. During the last decade, the use of digital technology has increased explosively in all age groups in society. Children and young people today are more sedentary than before, and screen time is prioritized over active play. The district nurse works to promote health for the entire population and can work within the school as a school nurse. The school is an important arena for implementing a healthy lifestyle from an early age and the importance of a good care relationship is seen as significant. The purpose of the essay is to investigate how the school nurse works with screen time in children at school. The design consists of an integrative literature review where twelve scientific articles have been searched from the databases Cinahl, Pubmed and Medline and then reviewed according to the selected review template and prepared criteria. Which resulted in three main themes and seven sub-themes that describe how the school nurse can work. The results revealed the importance of collaborating with both guardians and other adults in the school. But also, that the school nurse has some knowledge of what the children do on the internet. The health – promoting work of promoting movement and limiting screen time was seen as significant. This essay can demonstrate the importance of identifying and teaching about the health effects of screen time in both the short and long term.

Screen media activity such as watching TV and videos, playing video games, and using social media has become a popular leisure activity for children and adolescents. The effect of screen time has been a highly debated topic; however, there is still very little known about it. Using a dataset from the Adolescent Brain Cognitive Development longitudinal study 4 217 young adolescents, that met the requirements, could be retrieved for this thesis project after processing of the data. This thesis project investigated causal order between genetic effect (cognitive performance Polygenic scores (PGSs)), screen time activity, brain morphology (structural Magnetic Resonance Imaging (sMRI) for surface area and cortical thickness), lack of perseverance, and cognitive performance (crystallized IQ) with a machine learning algorithm DirectLiNGAM. A clear correlation between screen media activity and PGS was found for all types of screen time activities but only video games and social media correlated to the global surface area. Furthermore,  TV and video seem to affect lack of perseverance, and lack of perseverance, in turn, affects time spent on video games. These findings imply that different types of social media are not as alike as we thought and can affect adolescents differently. Taken together, these findings support previous research on screen media activity's effect on lack of perseverance, brain morphology, and cognitive performance, and propose new causal inference between genetics and screen time. Lastly, the algorithm used in this thesis project inferred reasonable causal orders and can be seen as a very good complement to today's causal modeling. / Skärmaktivitet som att titta på TV och video, spela videospel och använda sociala medier har blivit en populär fritidsaktivitet för barn och ungdomar. Effekten av skärmtid har varit ett mycket debatterat ämne; det finns dock fortfarande mycket lite kunskap om det. Med hjälp av datasetet från Adolescent Brain Cognitive Development långtidsstudien kunde 4 217 ungdomar, som uppfyllde specifika krav, väljas ut för detta avhandlingsprojekt efter bearbetning av datan. Detta avhandlingsprojekt undersökte kausal ordning mellan genetisk effekt (Polygenic scores (PGS) för kognitiv prestation), skärmtidsaktivitet, hjärnmorfologi (strukturell Magnet Resonans Imaging (sMRI) för hjärnans ytarea och hjärnbarks tjocklek), brist på ihärdighet och kognitiv förmåga (kristalliserad IQ) med en maskininlärningsalgoritm DirectLiNGAM. Tydlig korrelation mellan skärmaktivitet och PGS hittades för alla typer av skärmaktiviteter men endast videospel och sociala medier korrelerade till den globala ytarean. Dessutom verkar TV och video påverka brist på ihärdighet och brist på ihärdighet i sin tur påverkar hur mycket tid som spenderas på videospel. Dessa resultat antyder att olika typer av sociala medier inte är så lika som vi trodde och kan påverka ungdomar olika. Sammanlagt stöder dessa upptäckter tidigare forskning om skärmtidseffekt på brist på ihärdighet, hjärnmorfologi och kognitiv förmåga och föreslår en ny kausal inferens mellan genetik och skärmtid. Slutligen ledde algoritmen som användes i detta avhandlingsprojekt fram till rimliga kausala ordningar och kan ses som ett mycket bra komplement till dagens kausala modellering.

Genom smarttelefonens genombrott och framfart har mobiltelefonen på bara några år kommit att bli en av de mest centrala delarna i många individers liv. Den används bland annat för att hålla kontakt med familj, vänner och kollegor, för att kommunicera och vara aktiv i olika sociala flöden. Många människor är sociala varelser som pratar och kommunicerar med andra individer hela tiden. Men det finns något som håller på att glömmas bort, något som kan tyckas självklart; att kunna föra ett muntligt samtal med en annan individ utan att en mobiltelefon på något sätt finns med i bilden. Sherry Turkle och Professor Jean M. Twenge har under många år bedrivit forskning på barn och unga vuxna som är flitiga användare av sina smarttelefoner. Många av dessa unga personer har aldrig haft något annat val än att ha en smarttelefon och hela deras sociala liv existerar genom den. Ett växande fenomen är att många av dessa unga personer kommunicerar med varandra genom text i sina smarttelefoner, även om de sitter bredvid varandra i samma rum. Barn leker inte tillsammans som de gjorde förr och deras emotionella utveckling verkar gå allt mer långsamt. Syftet med följande undersökning har varit att skapa en motvikt till denna utveckling och genom ett medietekniskt perspektiv presentera en mobilapplikation som uppmuntrar och inspirerar till muntlig dialog mellan individer. / Through the smartphone's breakthrough and advancement, the mobile phone has in just a few years become one of the most central parts in many individuals' lives. It is used, among other things, to keep in touch with family, friends and colleagues, to communicate and be active in different social online activities. Many people are social beings who talks and communicate with other individuals most of the time. But there is a lack of something that may seem obvious; be able to have an oral conversation with another human being without a mobile phone in any way being included in the picture.  Sherry Turkle and Professor Jean M. Twenge have been conducting research for many years on children and young adults who are frequent users of smartphones. Many of these young people have never had any choice but to have a smartphone and their entire social life exists through it. One growing phenomena is that many of these young people communicate with each other through text in their smartphones, even though they sit next to each other in the same room. Children do not play together as they did in the past and their emotional development seems to progress more slowly. The purpose of the following survey is to create a counterweight to this fosterage and, through a media-technical perspective, present a mobile application that encourages and inspires oral dialogues between individuals.

Background:Today, there are only limitedSwedishscreening materials that can be usedtoassess early speech and language development in infancy. Studies have shown that children with diagnoses likehearing impairment, developmental language disorder and/or autism-spectrum disordershow anearly delay in their speechdevelopment. They often have a later onset of babbling and use less babbling in general. By identifyingthese children atan early age, they can get the help and support they need earlier, which in turnwill benefittheir speech and language development to progress in a more age-appropriate way. The purpose of this study was to validate the German questionnaire LittlEARS Early Speech Production Questionnaire, LEESPQ, to a Swedish context, and to investigatea possible correlation between reported screen time and toddlers’ expressive speech and language ability. Method:Three different questionnaires (LEESPQ, LEAQ, Screen time) were used inthe study and 41familieswith children in the ages between 0-18 months took part. The questionnaires consisted of yes/no and open-endedquestions. The results were analyzed with quantitative methods and were presented descriptively. The methods were also used to discover a potential correlation between LEESPQ and the children’s screen time. Results:The resultsshowedthat LEESPQ is valid in a Swedish context. There wasa positivecorrelation with the German LEESPQ and the Swedish validation of LEAQ. There was no correlation between the result on LEESPQ and the results of the questionnaire about Screen time.Conclusions:LEESPQ seems to be a valid screening instrument in a Swedish context. More studies are needed to see if the amount of screen time and age of screen time onset has any effect on children’s speech and language abilities over time.Keywords: infants, speechand language abilities, LEESPQ, screen time, LEAQ / Bakgrund: Det finns idagfå instrument för att utvärdera spädbarns tal-och språkutveckling. Detta trots att forskning visat att spädbarn med diagnoser som hörselnedsättning, autismspektrumstörning och/eller språkstörning kan uppvisa mindre andel joller och en försenad jollerutveckling. Genom att upptäcka dessa barn redan i spädbarnsåldern går det att sätta in tidigare habiliteringsinsatser och tekniska hjälpmedel för dem med hörselnedsättning, med syfte att barnen ska få en såadekvat tal-och språkutveckling som möjligt. Syftet med denna studie var att validera detfråntyskaöversatta frågeformuläret LittlEARS Early Speech Production Questionnaire (LEESPQ) till svensk kontext samt att undersöka eventuella korrelationer mellan spädbarns skärmtid och deras expressiva tal-och språkförmåga. Metod: Studiens material bestod av tre pappersenkäter: LEESPQ, LittlEARS Auditory Questionnaire (LEAQ) och skärmtidsformulär och det var 41 familjermed barn i åldrarna 0-18 månadersom deltog. Frågorna bestod av ja/nej-frågor samt öppna frågor. Frågorna analyserades kvantitativt och presenterades deskriptivt, samt användes för att undersöka samband mellan LEESPQ och barnens skärmtid. Resultat: Resultaten för svenska barn på LEESPQ visade en positiv korrelation med resultat för tyska barn ochäven ett positivt samband med den svenska valideringen av LEAQ, vilket indikerar att LEESPQ är användbart även i en svensk kontext. I studien fanns inga statistiskt signifikanta samband mellan resultaten på LEESPQ och resultatet från skärmtidsformuläret. Slutsats:LittlEARS Early Speech Production Questionnaire (LEESPQ) förefaller vara ettanvändbart instrument för att undersöka spädbarns tidiga tal-och språkutveckling i svensk kontext. Ytterligare studier behövs för att se huruvida mängden skärmtid ochålder från skärmtidsstart påverkar barns tal-och språkförmåga över tid. Nyckelord: spädbarn, tal-och språkutveckling, LEESPQ, skärmtid, LEAQ