Många undersökningar visar att det finns en växande ohälsa hos elever till följd av skolrelaterad stress. Flera av rapporterna pekar dessutom på att flickor i högre utsträckning än pojkar lider av åtminstone fysiska stressymptom. Syftet med föreliggande studie är att undersöka om gymnasieungdomar upplever stress i skolan, vilka faktorer som bidrar till denna stress samt upplevda symtom av stress. Vidare vill jag se om det finns skillnader i hur flickor och pojkar reagerar på stress och om de stressas av samma faktorer eller inte. Slutligen vill jag jämföra elevernas upplevelse av stress med hur lärare uppfattar elevernas upplevelse av stress. Undersökningen är kvantitativ och en enkät delades ut till lärare och en till elever vid en gymnasieskola i en norrlandskommun. Resultaten av båda enkäterna bekräftar att det finns en stor upplevelse av skolrelaterade stress hos gymnasieungdomar. Lärare och elevers uppfattning om vilka faktorer som orsakar stress är höga krav på den egna prestationen, höga krav från föräldrar, höga eller otydliga krav från lärare, bristande stöd och återkoppling från lärare, hög arbetsbelastning och dålig arbetsmiljö. Däremot när det gäller de symptom som elever uppvisar till följd av skolrelaterad stress uppger eleverna att flickor i mycket högre grad än pojkar upplever stressrelaterade symptom medan lärare uppfattar att pojkar uppvisar fler symptom på stress än vad flickor gör. Förslag på vad som kan göras i förebyggande syfte för att minska stress är bland annat samplanering för att undvika att eleverna överhopas av examinationer vid samma tidpunkt och en tydlighet gentemot elever om vad som krävs för ett visst betyg.

Introduktion: Idag rapporterar unga vuxna och ungdomar allt mer stressrelaterad ohälsa. Långa perioder med stress kan orsaka bland annat nedsatt prestationsförmåga, kronisk trötthet, olust, nedstämdhet, minnesstörningar, sömnproblem, domningar och diffusa muskelsmärtor. Ungdomar anser att kunskap om stress och stresshantering i skolan är viktigt för att stå emot stress. I en studie av Svensk Idrottsforskning framgick det att 77 % av flickorna och 63 % av pojkarna ansåg att skolan är den främsta orsaken till stressen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur skolor arbetade/arbetar preventivt för att reducera stress bland skolungdomar. Metod: För att få syftet besvarat så genomfördes en kvalitativ metod. En frågeguide konstruerades och därefter genomfördes intervjuer med fem kvinnliga skolsköterskor på högstadieskolor i en kommun i södra Sverige. Intervjuerna transkriberades ordagrant och sammanställdes genom en temaanalys. Resultatet presenterades i fyra teman. Resultat: Resultatet presenterades i följande teman: tillgänglighet till skolpersonal, samtal kring hälsan, skolans stödjande omgivning samt sociala och emotionella aktiviteter i skolan. Det framkom att skolsköterskorna var tillgängliga för eleverna genom att de hade ”dörren öppen”, följde med på aktiviteter och var ute i verksamheten. De hade även hälso- och motiverande samtal med eleverna. Skolsköterskan arbetade också med massage för att reducera elevernas stress. På skolorna arbetade lärare och elever för att skapa en stressdämpande skolmiljö. Det förekom även olika aktiviteter på skolorna i form av SET, värdegrundsarbete, etik och moral samt fritt val. Implikation: Med hjälp av studien kan skolor ta del av varandras arbete när det gäller hur de arbetar preventivt för att reducera stress bland skolungdomar. Fortsatt forskning skulle kunna inkludera elevers åsikter om hur skolor ska arbeta preventivt mot stress.

Lysmo, Jesper (2024). Hjälp oss orka – En studie om förebyggande av elevers skolrelaterade stress. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Denna studie förväntas ge ett kunskapsbidrag om hur specialpedagoger kan utveckla sitt arbete inom hälsofrämjande och förebyggande av skolrelaterad stress, baserat på tankar och reflektioner från deltagarna stöttat av forskning.Studien syftar till att bidra med kunskap kring hur specialpedagoger kan arbeta hälsofrämjande och förebyggande för att minska elevers skolrelaterade stress. Studiens frågeställningar är: Hur beskriver specialpedagogerna sitt hälsofrämjande och förebyggande arbete med skolrelaterad stress på skolorna? Vilka stöd upplever eleverna att de får inom skolrelaterad stress? På vilka sätt upplever eleverna de kan bli hjälpta med skolrelaterad stress? Det teoretiska ramverket som studien vilar på är Karasek och Theorells krav-kontroll-stödmodellsom tillåter tolkning av olika grader krav i arbetsmiljön och hur kontrollen av kraven kan hanteras med stöd. Studien är en kvalitativ flerfallstudie med semistrukturerade intervjuer och fokusgrupper som datainsamlingsmetod med två specialpedagoger och fjorton elever som respondenter. Materialet är analyserat utifrån det teoretiska ramverket och innehållsanalys. Ensammanfattning om studiens resultat är att specialpedagogerna ofta arbetar förebyggande med skolrelaterad stress, exempelvis studiestrategier, sociala stödstrukturer samt planering och strukturering. Samtidigt kan en viss skillnad mellan elevernas uppfattning av stöd och dess tillgänglighet kunde samtidigt ses i resultatet. Resultatet visar även på vilket stöd eleverna får och vilka strategier de har för att förebygga stress, exempelvis distans till studierna, coping strategier och uppbyggnad av studiestrategier. Slutligen kan man se utvecklingsförslag ur elevernas synpunkt, exempelvis mer kunskap om studiestrategier dels hos eleverna själva, delskunskap hos lärarna för att kunna stödja eleverna bättre. En implikation som framkommit under studien är specialpedagogens relation till eleverna där närvaron kan vara till stor fördel i elevernas subjektiva situationer. En annan implikation är betydelsen av återkoppling till både lärare och elever. Återkopplingen till lärarna kan fungera som en bro mellan elev-lärarespecialpedagog medan återkoppling till specifikt elever kan bidra till information i syfte att återanpassa insatserna. Slutligen är en implikation att arbete med hälsofrämjande och förebyggande av stress eventuellt kan vara kostsamt, dock komma med fördelar i verktyg till elever kan använda resten av sina liv.

This study explored the view of a small-scale group of upper secondary school seniors on school-related stress during their last school year in comparison to previous years. A qualitative research method was used and five students partook in semi-structured interviews with open-end questions. The study derived from the perspectives of two theoretical models that were selected due to their relevance; firstly, the Demand-Control Support model, and secondly, the Transactional Model of Stress and Coping. The results show that these upper secondary school seniors describe themselves as less stress than they perceived themselves to be in their second year. Regarding the stress-related effects experienced by these students, it was found that sleep deprivation and anger were the most problematic ones along with their tendencies to compare themselves to others. It was also found that the five participants perceived the school health servieces' work as insufficient in many ways. One of the most recurring suggestions, by the students, on how to improve it was to discuss stress and the availability of the school health services more openly.

<p>Syftet med denna semistrukturerade intervjustudie var att jämföra upplevelsen av den skolrelaterade stressen hos flickor på ett teoretiskt program och ett praktiskt program inom den kommunala gymnasieskolan. I studien deltog sex flickor från årskurs 2, tre från var inriktning. Som teoretiska utgångspunkter valdes KASAM-begreppet som en hjälp att förstå synen på stress och dess påverkan på hälsan samt systemteorin och den ekologiska systemteorin som förklarar sambandet mellan lärande och utveckling. Enligt SOU 2006:77 tror majoriteten av svenska gymnasieelever att de som går teoretiska program upplever mer stress än de som går praktiska program. Våra resultat visade att skolmiljön kan vara en källa för betydande stressfulla självförväntningar som påverkar elevers psykiska och fysiska hälsa. De flickor som gick på det teoretiska programmet upplevde fler påverkansfaktorer som kan leda till stress än flickorna på det praktiska programmet. Den övergripande påverkansfaktorn var själva studiesituationen som bestod av höga prestationskrav hos flickorna i form av betyg, prov, hemarbete och vidarestudier. Slutsatsen av studien blev att skolan borde ha en bättre planering så att eleverna får möjlighet till återhämtning och vila för att minimera den skolrelaterade stressen.</p> / <p>The purpose with this semi structured interview study was to compare how school related stress between girls, in a theoretical program and girls who studies in a practical program within the community secondary school, was experienced. Six girls from grade 2, 3 from each direction, did participate in this study. As a theoretical point of view we chose the concept of Sense of coherence (SOC) as a help to understand how stress is seen on and its affect on health and even so the system theory and the ecological system theory who explain the relation between learning and development. According to SOU 2006:77 the majority of Swedish secondary students thinks that they who study in theoretical programs experience more stress than those who study in practical programs. Our results show that the school environment was a source for considerable stressful self expectations which affect students mental- and psychical health. Those girls who study in the theoretical program experienced more factors that can lead to stress than the girls in the practical program. The overlapping affect-factor was the study situation which subsists of high performance to study with the girls in form of grades, tests, homework and further education.</p><p>The conclusion of this study was that the school must have a better planning so that the students get the possibility to recovery and rest to minimize the school related stress.</p>

Syftet med denna semistrukturerade intervjustudie var att jämföra upplevelsen av den skolrelaterade stressen hos flickor på ett teoretiskt program och ett praktiskt program inom den kommunala gymnasieskolan. I studien deltog sex flickor från årskurs 2, tre från var inriktning. Som teoretiska utgångspunkter valdes KASAM-begreppet som en hjälp att förstå synen på stress och dess påverkan på hälsan samt systemteorin och den ekologiska systemteorin som förklarar sambandet mellan lärande och utveckling. Enligt SOU 2006:77 tror majoriteten av svenska gymnasieelever att de som går teoretiska program upplever mer stress än de som går praktiska program. Våra resultat visade att skolmiljön kan vara en källa för betydande stressfulla självförväntningar som påverkar elevers psykiska och fysiska hälsa. De flickor som gick på det teoretiska programmet upplevde fler påverkansfaktorer som kan leda till stress än flickorna på det praktiska programmet. Den övergripande påverkansfaktorn var själva studiesituationen som bestod av höga prestationskrav hos flickorna i form av betyg, prov, hemarbete och vidarestudier. Slutsatsen av studien blev att skolan borde ha en bättre planering så att eleverna får möjlighet till återhämtning och vila för att minimera den skolrelaterade stressen. / The purpose with this semi structured interview study was to compare how school related stress between girls, in a theoretical program and girls who studies in a practical program within the community secondary school, was experienced. Six girls from grade 2, 3 from each direction, did participate in this study. As a theoretical point of view we chose the concept of Sense of coherence (SOC) as a help to understand how stress is seen on and its affect on health and even so the system theory and the ecological system theory who explain the relation between learning and development. According to SOU 2006:77 the majority of Swedish secondary students thinks that they who study in theoretical programs experience more stress than those who study in practical programs. Our results show that the school environment was a source for considerable stressful self expectations which affect students mental- and psychical health. Those girls who study in the theoretical program experienced more factors that can lead to stress than the girls in the practical program. The overlapping affect-factor was the study situation which subsists of high performance to study with the girls in form of grades, tests, homework and further education. The conclusion of this study was that the school must have a better planning so that the students get the possibility to recovery and rest to minimize the school related stress.

Syfte: Avhandlingens övergripande syfte var att öka kunskapen om perspektiv på ungdomars hälsa som utgångspunkt för att utveckla hälsofrämjande insatser i skolan. Metod: Studie I hade en kvantitativ beskrivande tvärsnittsdesign. Datamaterialet inhämtades från 948 ungdomar (11-15 år) som analyserades med multivariat logistik regressionsanalys. Studie II hade en kvalitativ utforskande design. Datamaterialet inhämtades från 117 ungdomar (14-17 år) och analyserades med grundad teori. Studie III hade en kvalitativ beskrivande design. Datamatmaterialet inhämtades från 42 ungdomar (14-15 år) och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Studie IV hade en kvalitativ beskrivande design. Datamaterialet inhämtades från 27 intressenter och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ungdomarna strävar mot att lyckas och att bli framgångsrika i nuet och i framtiden. En strävan som för ungdomarna upplevs som en kamp om sin tid, en kamp som de hanterar genom att använda sig av olika strategier för att balansera skolarbete och fritid. Flickors strävan handlar om att nå framgång i skolan för att bli självständig i framtiden. För pojkarna innebär framgång att bli framgångsrika inom någon av sina fritidsaktiviteter så som sport, som visar deras fysiska styrka. Framgång i nuet är av betydelse för pojkarna till skillnad från flickorna som ser på sin framgång i ett längre perspektiv. Det hälsofrämjande arbetet bör inrikta sig på att stödja ungdomars känsla av sammanhang och stärka optimism redan tidigt i tonåren samt synliggöra organisatoriska och kontextuella strukturer och normer som påverkar flickors och pojkars hälsa och livsstil. Konklusion:Sammanfattningsvis visar avhandlingen att perspektiv på ungdomars hälsa bör förstås på olika nivåer i samhället och också inkluderar perspektiv på kön. Vidare bör faktorer som är av betydelse för ungdomars livsstil diskuteras utifrån ett salutogent perspektiv och det hälsofrämjande arbetet i skolan bör utveckla insatser med kontextuella och könsspecifika utgångspunkter för att främja flickors och pojkars hälsa och livsstil. / Aim: The overall aim of the dissertation was to gain greater knowledge about perspectives on adolescent´s health as a basis for developing actions to promote health in schools. Methods: Study I had a quantitative, descriptive cross-sectional design, in which the data was collected from 948 adolescent (11-15 years old) and analyzed with multivariate logistic regression. Study II had a qualitative, investigative design, in which the data was collected from 117 adolescent (14-17 years old) and analyzed with Grounded Theory methodology. Study III had a qualitative, descriptive design, in which the data was collected from 42 adolescent (14-16 years old) and analyzed with qualitative content analysis. Study IV had a qualitative, descriptive design, in which the data was collected from 27 stakeholders and analyzed with qualitative content analysis. Results: The adolescent aspire to make out and be successful both in the present and the future. This aspiration is experienced by the adolescent as a struggle about time, a struggle that they cope with by using various strategies to balance schoolwork and leisure. The girls’ aspiration is to achieve success in school in order to be independent in the future. Success, for the boys, entails being successful in one of their leisure activities such as sport, which demonstrates their physical strength. Success is of importance for the boys in the present, while on the other hand the girls view their success in a longer time perspective. The focus in health promotion should be aimed at supporting the adolescent´s sense of coherence, at strengthening their optimism early in their teenage years as well as making more visible the organizational and contextual structures and norms that affect the health and lifestyles of girls and boys. Conclusions: In summary, the dissertation shows that perspectives on adolescent’s health should be understood at different levels in society and include a gender perspective. Furthermore, factors that are important for adolescent’s lifestyle should be discussed from a salutogenic perspective and the health promotion performed in schools should develop actions that have contextual and gender-specific points of departure in order to enhance the health and lifestyles of girls and boys.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka elevers upplevda stress och deras tillvägagångssätt för att hantera denna stress med hjälp av copingstrategier, vilket sedan sätts i relation till biologiskt kön. Arbetet utgår ifrån ett elektroniskt frågeformulär som inkluderar både kvantitativa och kvalitativa aspekter. Resultaten av denna studie visar sig i några fall avvika från den tidigare forskningen, vilket leder till intressanta analyser och diskussioner. Ett av dessa resultat är pojkarnas användande av emotionsfokuserade copingmetoder, som annars är färre än flickornas. Ett annat intressant och avvikande resultat är stressnivåerna inom gruppen flickor, då det visar sig att de som går ett yrkesförberedande program procentuellt är mer stressade än högskoleförberedande programmets flickor. / The purpose of this study is to examine students experienced stress and their ways of coping with that stress using coping strategies, which is later also put in relation to biological sex. The study is using a mixed method in the form of an electronic questionnaire. The results of this study turned out to deviate from previous research, which leads to interesting analyzes and discussions. One of these results is the boys’ usage of emotion-focused coping methods, which otherwise is fewer than the girls. Another interesting and deviating result is the stress levels within the girls’ group, since it turns out that girls who attend a profession-based program are more stressed, percentage wise, than the girls who attend a college-based program.

Syftet med studien var att undersöka hur skolkuratorer beskriver skolrelaterad stress hos barn samt hur de i sin yrkesroll arbetar med frågor som rör skolrelaterad stress hos barn. Metoden i studien var kvalitativ och semistrukturerade intervjuer genomfördes med skolkuratorer arbetandes inom grundskolan. Studiens teoretiska tolkningsram var känsla av sammanhang (KASAM) och socialt stöd för att få en vidgad förståelse för barns skolrelaterade stress och skolkuratorns roll i det psykosociala arbetet med frågor som rör barns skolrelaterade stress. Studiens resultat visade att skolkuratorerna såg en hög förekomst av skolrelaterad stress hos barn och då främst relaterat till det sociala samspelet, prestationskrav och förväntningar i skolarbetet samt skolans organisatoriska struktur. Av studien framkom att skolkuratorerna ansåg att frågor gällande skolrelaterad stress är viktiga att arbeta med, på individ-, grupp- och organisationsnivå. / The purpose of the study was to investigate how school counsellors describe school-related stress in children and how they work in their profession with questions related to school-related stress in children. The method in the study was qualitative and semi-structured interviews were conducted with school counsellors working in elementary school. The theoretical frame of the study was a sense of context (KASAM) and social support in order to gain a broader understanding of children's school-related stress and the role of the school-counsellor in the psychosocial work on children's school-related stress. The results of the study showed that school counsellors saw a high incidence of school-related stress in children, mainly related to social interaction, achievements and expectations in school work and the organizational structure of the school. The study found that school counsellors felt that school-related stress issues are important to work with at individual group and organizational levels.

The purpose of this study is to examine high school students' attitudes toward the school's efforts to address mental health issues related to school stress and performance anxiety. The purpose of this study is also to explore how the educational institution addresses mental health issues that are connected to stress related to school and performance anxiety. This will be done to determine if there is a discrepancy between how the school works with mental health issues and how students perceive these efforts. The research methods selected for this study are a quantitative questionnaire survey of upper secondary school students and a qualitative interview study with student health professionals. The theory on which this study is based is Katz's Functional Theory of Attitudes, which explains how human attitudes manifest themselves in behavior. After analyzing the results of both research methods, it is possible to conclude that students have positive attitudes towards mental health, but negative attitudes towards the school's work on mental health, particularly in relation to school-related stress and performance anxiety. This is reflected in a lower level of trust in the counselor's ability to help with mental health issues, as well as the students' lack of knowledge about the counselor's and the school's work on mental health issues. In this case, there seems to be a contradiction between the students' attitudes and perceptions and the school's work on school-related stress and performance anxiety.