Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida det finns någon relevans i påståendet att ungdomar är sämre på att skriva idag jämfört med för tjugofem år sedan. I studien analyseras och jämförs uppsatser ur nationella provet från 1988, 1989, 2010 och 2015 ur ett språkriktighetsperspektiv. Därutöver görs jämförelser såväl mellan könen som mellan skolor för att synliggöra eventuella skillnader samt diskutera orsaker bakom dessa. Materialet består av 40 uppsatser, 10 från varje år, som noggrant närlästs i avseende att upptäcka eventuella förekomster av stavfel, särskrivningar, talspråkliga inslag, talspråksformen dom eller felaktigt bruk av de och/eller dem. Under uppsatsläsningen fördes statistik över antalet funna normavvikelser. Resultaten visar att det är typen av fel snarare än mängden som förändrats över tid. Stavfelen har minskat markant medan såväl talspråkliga inslag som felaktig användning av de och/eller dem ökat. Vidare visar undersökningen att det finns skillnader mellan flickors och pojkars språkbruk och att dessa varierar över åren. En framträdande orsak till förändringarna tros vara att eleverna numera skriver på datorer med tillgång till stavnings- och grammatikkontroll. Utifrån undersökningen dras slutsatsen att ungdomars skrivförmåga inte försämrats utan förhåller sig relativt konstant.

Bakgrund: Ba är en vida använd polyfunktionell diskursmarkör som genomsyrat det vardagliga språket sedan lång tid tillbaka. Ordet härstammar från adverbet bara och har efter många år av grammatikalisering utvecklat ett flertal betydelser och funktioner. Användandet av ba är specifikt associerat med talspråk (i synnerhet hos ungdomar); men i och med att mycket av det vardagliga talspråket numera även har överförts och figurerar inom digitala medier, i form av exempelvis chatt, bloggar och sms, så har användandet av ba även inkorporerats i det informella skriftspråket. Hur denna överföring påverkar användandet och funktionerna för ba specifikt inom det informella skriftspråket, är några av de aspekter som behandlas i detta arbete. Syfte: Arbetets syfte är att identifiera den språkliga funktionen hos diskursmarkören ba inom det informella skriftspråket som materialet presenterar, samt att besvara vilka konsekvenser en förflyttning av talspråk till informellt skriftspråk får för diskursmarkören ba. Metod: Den metod som tillämpas är en kvantitativ undersökning av 1880 textsegment, hämtade från allehanda bloggar, där diskursmarkören ba förekommer. Segmenten kategoriseras, analyseras och jämförs sedan med ytterligare undersökningar som behandlar förekomsten av ba i talspråk. Resultat: Resultatet fastslår att funktionerna hos ba i talspråk och ba i informellt skriftspråk är likvärdiga men manifesterar sig på olika sätt. Funktionen för ba i informellt talspråk öppnar mer upp för tolkning av kontexten, och verkar gärna i kombination med andra ord (även andra diskursmarkörer) för att fastslå sin funktion. Arbetet konstaterar även att konsekvenserna av en förflyttning av talspråk till informellt skriftspråk för diskursmarkören ba, påverkar det språkliga användandet negativt i form av tolkningsproblematik. Detta leder i sin tur till ett behov av extern hjälp för diskursmarkören ba, om den ska kunna fungera självständigt och helt oproblematiskt i informellt skriftspråk.

<p>Sammandrag</p><p>Syftet med denna studie är att undersöka kopplingen mellan skriftspråk och självbild. En undersökning av 6 elever i 12-årsåldern genomfördes. Undersökningsmaterialet består av en skriftlig berättelse och enkätsvar utifrån både slutna och öppna frågor. Jag deltog som observatör och stöd under elevernas arbete med att skriva sina berättelser och svara på enkätfrågorna.</p><p>Med tanke på undersökningens omfattning går det inte att säga att det finns en tydlig koppling mellan skriftspråksförmåga och självbild. Man kan dock se några tendenser som är intressanta. En sådan kan man se när det gäller enkätsvaren. De elever som skrev en mer avancerad text var mer utförliga och kom fram till mer självmedvetna och mer avancerade slutledningar i sina enkätsvar, än de som skrev en enklare text. Detta kan bero på att det kan vara lättare att visa fler nyanser av personligheten om man har lättare att uttrycka sig i skrift.</p><p>Nyckelord: skriftspråk, självbild, elever</p> / <p>Abstract</p><p>The purpose of this study is to investigate the connection between written language and self- image. A study of 6 pupils aged 12 was carried out. The material consists of a written story and survey with both closed and open questions. I participated as an observer and as support during the pupils’ work with their stories and answering of the survey questions.</p><p>Considering the size of the study it is not possible to say that there is a clear connection between writing skills and self-image, although some interesting tendencies could be seen. The pupils who produced a more advanced text were more detailed and arrived at more self- conscious and advanced conclusions in their questionnaire answers, than the pupils who produced a more basic text. This could be due to the fact that it might be easier to show more subtle distinctions of personality if you are better at expressing yourself in writing.</p><p>Key words: written language, self-image, pupils</p>

<p>För att ta reda på vad eleverna läser för texter på Internet och vad det betyder i elevernas kunskapsutveckling, genomförde jag en kvantitativ undersökning där 88 elever besvarade fem frågor kring vilka texttyper de tar del av och hur mycket tid de spenderar med dem, varför de väljer sina texter, vad texterna förbättrar hos dem och hur man kan applicera dessa texter i en undervisningssituation.<strong></strong></p><p>Syftet med undersökningen var att försöka kartlägga och analysera vilka texter eller webbplatser som dominerade bland eleverna, men att också få elevernas tankar och åsikter kring hur texttyperna kan användas i skolan. En hel del vuxna ser tonåringarnas datoranvändning mer som nöje än bildning, vilket gör det intressant att undersöka elevernas perspektiv på det hela, och ta del vad de själva känner kring textläsningen på Internet.</p><p>Det jag fick fram, var bl.a. att nästan 90 % valde sina texter eller webbplatser av orsaken att de ville kommunicera med sina vänner via nätet. Nästan alla elever använde också internet mer för fritiden än för skolans ändamål och 82 % kände att de blev bättre på att finna relevant information för det de efterfrågade.</p>

<p>Abstract</p><p>This essay deals with young people’s written language. It is often said that the student’s ability to write is worse today compared to earlier generations. The written language is an important condition for knowledge, therefore it is of great importance that all students, after finished secondary- and upper secondary school, have acquired an adequate language which is suitable in the public room.</p><p>The fact that young people’s language is worse than earlier generations is a constantly recurrent assertion and often debated in school. Young people’s written language has never been so bad as it is today no matter when that time occurs. In order to find relevance in the statement, I have studied essays from 1985 and compared them with essays from 2005 and 2006.</p><p>The parameters I have studied are spelling mistakes, the wrong use of small and capital letter, syntax errors, writing in two words and the presence of spoken language. In order to compare the texts with each other as well as with earlier research a quantitative method was chosen.</p><p>The results show that the study’s ninth grade students ability to write is better today than twenty years ago. On the other hand, the study also shows that the written language among upper secondary students is worse today compared to 1985. Consequently, in order to answer this essay’s principal issue, if there is any relevance in the statement that it was better before, the question can be answered with both yes and no depending on which grade is referred to.</p><p>Keywords: Written language, comparison, spelling mistakes, student’s essays.</p>

För att ta reda på vad eleverna läser för texter på Internet och vad det betyder i elevernas kunskapsutveckling, genomförde jag en kvantitativ undersökning där 88 elever besvarade fem frågor kring vilka texttyper de tar del av och hur mycket tid de spenderar med dem, varför de väljer sina texter, vad texterna förbättrar hos dem och hur man kan applicera dessa texter i en undervisningssituation. Syftet med undersökningen var att försöka kartlägga och analysera vilka texter eller webbplatser som dominerade bland eleverna, men att också få elevernas tankar och åsikter kring hur texttyperna kan användas i skolan. En hel del vuxna ser tonåringarnas datoranvändning mer som nöje än bildning, vilket gör det intressant att undersöka elevernas perspektiv på det hela, och ta del vad de själva känner kring textläsningen på Internet. Det jag fick fram, var bl.a. att nästan 90 % valde sina texter eller webbplatser av orsaken att de ville kommunicera med sina vänner via nätet. Nästan alla elever använde också internet mer för fritiden än för skolans ändamål och 82 % kände att de blev bättre på att finna relevant information för det de efterfrågade.

Uppsatsens syfte är att undersöka vad lärare och pedagoger anser om effekterna av media, IT och IKT i undervisningen. Främjar eller hämmar det elevernas kunskapsinhämtande och vilken påverkan har den tekniska tillgången på elevernas skriftspråk, det vill säga hur mycket påverkas eleverna av det språk som förekommer i andra informella kontexter så som textmeddelande (sms) via telefonen, bruket av chattspråk samt de bloggsidor som de regelbundet besöker. Den variant av tillvägagångssätt jag har valt att grunda undersökningen på är av kvantitativ form. Påverkas elevernas skriftspråk något av den IT som förekommer i undervisningen idag och åt vilket håll i så fall? Som en parallell så pekar tidigare undersökningar på att eleverna vidgar språket med hjälp av den teknologi som går att tillgå i dagens undervisning. Man kan ju dessutom fråga sig ifall undervisningen och elevers inlärning blir bättre med datorn som pedagogiskt hjälpmedel? Forskningen kring detta är motsägelsefull och det finns inga resultat som egentligen ger oss något entydigt svar.

This study looks to establish which implications the norm, use and view on the written Swedish language in society and school might have in regards to the teaching of Swedish in the Upper Secondary School, specifically year one. It poses questions as to which views on norm and use can be found in textbooks, in syllabi and in the everyday work of teachers. Through research and analysis of the last three syllabi of the Swedish subject and three corresponding textbooks, along with interviews with two teachers of Swedish, it is shown that from the 1970s onward, there has been a shift from a language norm that incorporates everybody and makes everybody responsible to a language norm that in essence is second to the individual progress of students and successful written communication. It is argued that one does not necessarily exclude the other and that, given a successful education, students may use their knowledge of lingual norm to excel in written language activities.

Detta examensarbete handlar om högläsning i hemmiljö för barn i förskoleåldern 1-5 år. Tidigare genomförd forskning inom ämnet har ofta varit inriktad på pedagoger och deras syn på högläsning inom förskola och skola men jag vill vidareutveckla detta genom att undersöka föräldrarnas användande av högläsning för barn i hemmiljö. Syftet med arbetet är att medverka till en förståelse för användandet av högläsning i hemmet som ett verktyg för barns erövrande av tal- och skriftspråk. Undersökningsmetoden jag använt mig av är en enkätundersökning till föräldrar med barn i förskoleåldern 1-5 år. Frågorna handlade om, hur ofta föräldrarna läser för sina barn hemma, vad föräldrarnas syfte med högläsningen är och använder sig barnen av CD-sagor och dator i hemmet.

Syftet med denna studie är att utifrån ett sociokulturellt perspektiv där samspel är betydelsefullt för lärande, få en ökad kunskap om hur barns skrivaktiviteter på förskolan kan se ut och utvecklas i den fria leken genom att studera vad som sker när pedagoger deltar i barns skrivaktivitet under den fria leken samt om barns fria lek övergår till styrd vid pedagogers deltagande. Studien utgick från en kvalitativ inomhusstudie på en förskola där videoobservationer användes för samla in vårt empiriska material. Studien utgick från de två frågeställningarna: Vad händer när pedagogerna deltar i barnens skrivaktivitet under den fria leken och övergår barns fria lek till att bli styrd vid pedagogers deltagande. Studien visade på att pedagogerna å ena sidan är medvetna om sin roll i den fria leken och på så sätt blir som ett stöd för barnen men å andra sidan kan vi se att pedagogerna försökte locka barnen vidare mer än vad det fanns intresse för. I dessa fall anser vi att den fria leken övergår till en styrd aktivitet. Barnens val av aktivitet anser vi visar på att de hade ett intresse av att skriva, vilket kunde ske utan pedagogens närvaro. Detta tyder på att pedagogerna utformat miljön på ett stimulerade sätt, där det finns möjlighet för barnen att skriva.