KOL är en obotlig sjukdom som succesivt leder till försämrad lungfunktion. Majoriteten av de som blir sjuka bor i låginkomstländer, men även i Sverige räknar man med att ca en halv miljon människor lider av sjukdomen. I denna del av världen orsakas sjukdomen främst av tobaksrökning, vilket leder till känslor av skam och skuld hos den drabbade. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur människor upplever livet med KOL. Metoden som användes var en litteraturstudie, baserad på 14 kvalitativa och två kvantitativa artiklar. I resultatet visas hur sjukdomens fysiska symptom har påverkan på människans livskvalitet, men även att de emotionella känslorna har en avgörande roll för hur livet och begränsningar kunde upplevas. Svårigheter sjukdomen medför kunde hanteras på olika sätt, både konstruktiva och destruktiva. Närstående och sjukvårdspersonal kunde vara betydelsefulla för hur dessa människor såg på sig själva och för hur väl de lyckades i sina hälsoprocesser. I diskussionen behandlas hur familjerelationen påverkas i närvaro av sjukdom och hur personer i vården av dessa patienter kan bidra med stöd, för att på så sätt lindra lidande, förebygga ytterligare ohälsa samt att sträva efter hälsa och välbefinnande. Kunskap om ämnet är en förutsättning för detta, och genom ökad kunskap skulle sjukdomen och dess negativa konsekvenser för enskilda människor och samhället minska.

I 1990-talets USA blossade en het debatt upp som polariserade amerikanska mammor i två distinkta och antagonistiska grupper: förvärvsinkomstarbetande mammor respektive hemmavarande mammor, samtidigt som inkomstklyftorna mellan låg-, medel och höginkomsttagare ökade lavinartat i USA. Mödrar från olika samhällsklasser förenades i ställningstaganden för och emot antingen konservativt eller progressivt hållna värderingar och sociala konstruktioner av kvinna och mamma. Konflikternas retoriska natur, som karaktäriseras av utpräglade former av skambeläggning, har namngivit samtidens centrala begrepp för att beskriva det sociala fenomenet, ”Mom shaming”, som i mindre utsträckning struktureras i stabilt polariserade dualistiska antiteser, utan istället karaktäriseras av multifacetterade och instabila motsatsförhållande sinsemellan flera, rådande mammastereotyper. Syftet är att söka nå en djupare förståelse av det sociala fenomenets betydelse och utbredning i Sverige samt identifiera förknippade platser, situationer och sociala institutioner. Med utgångspunkt i observerade interaktioner mellan (främst) kvinnor i diskussionsinlägg på sociala medieplattformar, och med hjälp av informanter söker studien att skildra hur individer upplever sitt moderskap i relation till sina föreställningar om och upplevelser av andra mammor, och vilken inverkan andra mammors föreställningar, handlingar och åsikter har för deras eget perspektiv på mammaroller. / The early 1990’s gave concurrent rise to increasing income gaps between the rich and the poor, low- and middle-income citizens, and to an agitated debate in the United States, that divided moms into two distinctly antagonistic groups: working moms and stay-home moms. Based on shared value sets, moms from all over the socioeconomic spectra could unite in support of and in opposition to either the more conservatively leaning or progressively liberal standpoint on social constructs of mothership and woman. The contemporary term for describing the social phenomena “Mom shaming”, reflects the rhetoric nature of ongoing conflicts characterized by particularly pronounced forms of shaming; manifested to a lesser degree in stable polarizations of dualistic antitheses, but rather in multifaceted, instable contradictions among contemporary stereotypes of mom. The aim is to reach a deeper understanding of its meanings and prevalence in Sweden, and to identify the places, situations and social institutions associated with it. On the premises of observed interactions between (primarily) women in the commentaries of social media platforms and with the help of informants, this study aims to depict individuals’ experiences of motherhood in relation to their conceptions and experiences of other women’s motherhood, and describe how prevailing conceptions, actions and standpoints among moms, influence individuals’ perspectives on motherhood.

Bakgrund: Missfall är den vanligaste komplikationen under en graviditet, cirka 10-20% av alla påbörjade graviditeter avbryts spontant. Kvinnor som har genomgått missfall upplever en individuell förlust som kan uttrycka sig i olika känslor, vilket gör att de upplever ett behov av stöd. För att sjuksköterskan ska kunna ge god omvårdnad behövs det en förståelse för kvinnors upplevelser vid missfall. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa kvinnors upplevelser och erfarenheter vid missfall. Metod: En litteraturstudie baserad på 12 vetenskapliga artiklar med en kvalitativ ansats. Litteratursökningen gjordes i databaserna PubMed och Cinahl. De utvalda artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultat: Resultatet av denna litteraturstudie visar att upplevelsen av att genomgå ett missfall påverkar kvinnan psykiskt, fysiskt och emotionellt. Resultatet delades in i tre huvudteman, dessa huvudteman är: Upplevelser och erfarenheter efter en oväntad förlust, behov av stöd och brister i sjukvården. Konklusion: Bristande stöd och information från sjuksköterskor var något som kvinnorna upplevde. Genom de fem stegen i Swansons omvårdnadsteori kan sjuksköterskan få en förståelse för kvinnans upplevelse av missfall. Det behövs mer forskning gällande kvinnornas individuella behov för att uppnå god omvårdnad vid missfall. / Background: Miscarriage is the most common complication during a pregnancy, where 10-20% of all pregnancies ends with a spontaneous abortion. Women who have gone through a miscarriage experience an individual loss expressed in different emotions leading to a need of support. In order for the nurse to provide good care an understanding for the women's experience of miscarriage is required. Aim: The purpose of this literature review was to illustrate how women experience miscarriage.  Method: A study based upon 12 scientific articles following a qualitative design. The article search was made through the databases PubMed and Cinahl and the chosen articles were analysed and quality reviewed through the application of content analysis.  Result: The result indicates that a woman’s experience of miscarriage affects her psychologically, physically and emotionally. Further did the analysis of the articles result in three main themes. The main themes are: Experiences following an unexpected loss, the need of support and insufficient nursing.  Conclusion: Women did in general experience a lack of care, support and information from nurses. Through the application of Swanson’s theory of caring in five steps, nurses may gain a fuller understanding for how women experience miscarriage. Future research is desired to illustrate the individual needs of the women in order to achieve better nursing care in case of miscarriage.

Behandlare av våldsamma män besitter kunskap om mäns våld mot kvinnor. Syftet med denna studie är att undersöka behandlares uppfattningar om mäns våld mot kvinnor för att skapa en djupare förståelse kring hur de förklarar våld i nära relationer samt hur de bemöter mäns känslor om skuld och skam under behandling. Studiens resultat baseras på tio intervjuer med behandlare som arbetar med behandling eller tidigare har arbetat med behandling. Studiens två frågeställningar besvaras genom en tematisk analys av intervjumaterialet med ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv samt begreppen skuld och skam. Av resultaten framkom det att behandlarna upplever att männen i vuxen ålder påverkas av tidigare trauman från sin barndom, och genom att bruka våld kan de uppnå både makt och kontroll. När männen söker hjälp på frivillig väg föreligger det ofta någon form av kris. Behandlarna förklarar att männen upplever skamkänslor som dels gör det svårt för dem att söka hjälp men att det även fungerar som en drivkraft. Behandlarna anser att medvetenhet, förmåga att ta ansvar och förmåga att mentalisera är viktigt för att männen ska förstå konsekvenserna av sitt våldsutövande. För att männen inte ska använda våld i situationer där de känner sig stressade eller pressade krävs det både kunskap om sina känslor och hur de ska kommunicera dem. Våld i nära relation är ett allvarligt samhällsproblem som kräver forskning gällande fler perspektiv av problemet, däribland från behandlarens perspektiv.

This thesis studies the debts and claims of court servants in Stockholm from 1688 to 1708 as a case study of early credit markets, exploring the transition from pre-modern informal systems based on personal trust and peer-to-peer lending to modern institutional banking. The thesis shows that the court servants were prominent moneylenders with relatively little debt and argues that these characteristics were by influenced their greater access to cash through their wages from the court. Furthermore, institutional banking and formal credit instruments are shown to have been frequently used by court servants at the turn of the 18th century, bringing nuance the idea of linear progress from traditional systems of credit to modern banking.

I det teknikväxande samhället bidrar mjukvaruutveckling till stora it-relaterade utgifter och investeringar. Industrier utvecklar stödjande programvara för sin produktion och mjukvaruföretag levererar digitala system för kunder som behöver uppfylla ett behov. Utvecklingsteamen jobbar under press för att leverera så bra programvara som möjligt och samtidigt hålla sig inom budgetramar som satts upp enligt avtal. För att nå sina mål kan utvecklare introducera teknisk skuld i systemen, dvs. att bristfälliga lösningar byggs före kvalitetslösningar. Teknisk skuld behöver inte vara ett problem för stunden men på sikt kan konsekvenserna av skulderna bli problematiska och kräva resurser att kunna hanteras. Tidigare forskning visar att drygt en fjärdedel av en utvecklares tid går åt för att hantera teknisk skuld. Vid åtgärdande av teknisk skuld brukar refaktorisering vara ett vanligt verktyg att ta till, vilket innebär att skriva om källkod utan att förändra det visuella beteendet för användaren. Syftet med följande uppsats är att undersöka olika branscher som utvecklar mjukvaraoch deras hantering av teknisk skuld genom att belysa vilka faktorer som avgör om och när refaktorisering skall ske, och hur argumentationerna för refaktorisering skiljer sig åt mellan branscherna. Uppsatsen baseras på kvalitativa intervjuer med aktörer från både industri- och mjukvaruföretag. Empirin från intervjuerna analyseras med hjälp av en ontologisk mappning kring typer av teknisk skuld, som sedan har applicerats i ramverket Technical Debt Quadrant. Resultatet visar att industribranschens avgörande faktorer för refaktorisering var konsekvensen av skuldens påverkan samt hur pass förändringsbenägen den skuldbelagda funktionaliteten var. Branschen ansåg att tidpunkten för att refaktoriseravar bäst lämpad i samband med vidareutveckling av en funktion som innehöll teknisk skuld. I konstrast visade resultatet för mjukvarubranschen att faktorerna för refaktorisering var konsekvensen av skuldens påverkan samt vilka ekonomiska förutsättningar som fanns för projektet. Tidpunkten för när refaktorsering var lämplig avgörs när företagen anser att avkastningen för investeringen att refaktorisera är som högst eller när inget annat val finns. Resultatet visar även att branscherna hade olika fokus för hur de argumenterar för refaktorisering. Industrin argumenterade mer med systemet i fokus, hur det kundeförändras med tiden och att det skulle bli lätthanterligt att underhålla med tiden. Mjukvarubranschen hade mer ekonomiska aspekter som argument, dvs. att de analyserade situationen och beslutade huruvida refaktoriseringen är lönsam eller inte. / In the technology-growing society, software development contributes to large itrelated expenditures and investments. Industrial companies develop supporting software for its production and software companies deliver digital systems for customers to satisfy a need. The development teams work under pressure to deliver as good software as possible and at the same time stay within budget frameworks according to agreements. To achieve their goals technical debt in systems can be introduced, which means that deficient solutions are built before quality solutions. Technical debt does not have to be a problem at first, but in the long run the consequences of the debts can become problematic and require resources to be managed. When fixing technical debt, refactorization is a common tool to resort to, which means to rewrite source code without changing the visual behaviour to the user. Previous research shows that just over a quarter of a developer's time is spent managing technical debt. The purpose of the thesis is to examine different industries that develop software and their management of technical debt by highlighting which factors determine if and when refactoring should take place, and how the arguing for refactorization differentiate between the industries. The thesis is based on qualitative interviews with actors from both industrial and software companies. The empirical data from the interviews are analysed with the help of an ontological mapping around types of technical debt, and later applied in the framework Technical Debt Quadrant. The results show that the industry companies' decisive factors for refactorization were the consequence of the debt's impact and how prone to change the indebtedness functionality was. The industry considered that the time to refactorize was best suited in connection with the further development of a function that contains technical debt. In contrast, for the software companies the results showed that the factors for refactorization were the consequences of the debt's impact and what financial prerequisites there were for the project. Appropriate timing for refactoring wasdetermined when the companies consider that the return on the investment to refactorize is at its highest or when there is no other choice. The results also show that the industries had different focus on how they argue for refactorization. The industry argued more with the system in focus, how it could change over time and that it should be easy to maintain while the software industry had more economic aspects as an argument, ie. that they analyzed the situation and made choices whether the refactorization is profitable or not.

Bakgrund: Att en patient suiciderar kan anses vara det mest allvarliga och svårhanterliga som kan hända inom psykiatrin. Eftersom psykisk ohälsa medför en stor suicidrisk kommer de flesta sjuksköterskor inom psykiatrisk slutenvård någon gång att uppleva att en patient suiciderar. Därför ansågs det viktigt att i denna studie undersöka hur sjuksköterskor upplever ett inträffat suicid och hur det påverkar dem efteråt. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter efter att en patient inom psykiatrisk slutenvård suiciderat. Metod: En empirisk kvalitativ intervjustudie gjordes med tolv yrkesverksamma sjuksköterskor inom psykiatrisk slutenvård. Datamaterialet analyserades med innehållsanalys enligt Burnard (manifest) och Berg (latent). Resultat: Analysen generade temat ” Suicid sätter sina spår”, vilket tolkades fram utifrån de fem kategorierna Emotionell påverkan, Ifrågasättande av kompetensen, Behovet av bearbetning, Hur upplevelsen påverkar yrkesrollen, Risken för suicid är ständigt närvarande samt tolv subkategorier. Resultatet visade på en stark påverkan efteråt, speciellt hos oerfarna och nära involverade sjuksköterskor. Skuldbeläggandets och ansvarets betydelse framkom, samt vikten av att ett kollegialt och organisatoriskt efterföljande stöd. Erfarenheten av suicid gav en ökad riskmedvetenhet hos sjuksköterskorna och gav en insikt i att suicid kan ske, trots gedigen omvårdnad och noggrann suicidprevention. Slutsats: Istället för skuldbeläggande bör fokus efter ett suicid vara att uppmärksamma personalens mående och erbjuda individanpassat och uppföljande stöd utefter behov. / Background: A patient suicide can be considered the most serious and unwieldly event in all of psychiatry. Because of the major suicide risk associated with mental illness, most nurses in psyciatric inpatient care are likely to eventually experience a patient suicide. Therefore, in this study, it was considered important to investigate how nurses’ experience a suicide and it’s impact afterwards. Aim: To describe nurses’experiences of an inpatient suicide in psyciatric care. Method: An empirical qualitative interview study was conducted, that included twelve nurses working in psyciatric inpatient care. The datamaterial was analyzed using content analysis by Burnard and Berg. Findings: The interpretated theme from the analysis was” Suicides leave their marks”, based on the five categories Emotional impact, To question the competence, The need of processing, How the experience influence the profession, The suicide risk is constantly present, and twelve subcategories. The findings indicated a strong impact afterwards, especially on unexperienced and closely involved nurses. The significance of guilt and responsibility emerged, and also the importance of organizational and collegial support following the suicide. The experience increased the nurses’ risk awareness and had given an insight that suicides may occur, despite devoted care and accurate suicide prevention. Conclusion: Instead of guilt, focus should be on recognizing the staff needs and offering individual and follow-up support.

Spädbarnsnutrition är en global och individuell angelägenhet med gemensamt framtagna rekommendationer utifrån omfattande forskning. Enligt rekommendationerna bör ett barn ammas exklusivt i sex månader och kompletterande till annan kost i ytterligare två år eller mer. Genom att följa dessa rekommendationer skulle barnadödligheten kunna minskas markant världen över. Amningen bidrar även med hälsofördelar för det lilla barnet i form av minskad risk för infektioner, främjande av neurologisk utveckling, minskade risker för vissa hjärt- och kärlåkommor, minskade risker för att utveckla övervikt senare i livet liksom reducerad risk för att utveckla diabetes typ 2 och vissa former barncancer. Även hos kvinnor ses hälsofördelar med amning så som minskad risk för vissa typer av cancer och minskad förekomst av övervikt. Stora utmaningar finns inför att leva upp till framtagna målsättningar och riktlinjer gällande amning. Kunskapsbristerna rörande spädbarnsnutrition är utbredda över alla samhällets nivåer och lagstiftning liksom arbetsliv är sällan anpassade för att verka amningsfrämjande. I Sverige lyder vård och omsorg kring kvinnor och barn bland annat under Hälso- och sjukvårdslagen och verksamheten kring amning inom mödravården utgår från riktlinjer framtagna av Socialstyrelsen, och utförs till stor del av barnmorskor. I barnmorskans kunskapsbeskrivning ingår att äga kunskaper om amning, amningsproblematik liksom strategier för att främja amningen. Omfattande forskning har utförts inom området för amningsfrämjande interventioner i den industrialiserade delen av världen med mycket varierande och inte alltid positiva resultat. Utifrån den rika vetenskapliga motiveringen bakom främjandet av amning, liksom barnmorskans uppdrag att arbeta för detta behöver kunskaperna om mekanismer som påverkar familjer val av spädbarnsnutrition vidgas. Syftet med detta arbete var att beskriva upplevelser av, och inställningar till spädbarnsnutrition och amning hos kvinnor i industrialiserade länder. Som metod genomfördes en litteraturöversikt som inkluderade 15 kvalitativa studier utförda i industrialiserade länder. Artiklarna analyserades med integrativ innehållsanalysmetod och presenterades i översiktens resultat som en ny helhet utifrån fyra övergripande teman: ”När förväntan möter verklighet”, ”Att fatta beslut”, ”Stöd och bemötande” samt ”Kroppen och ansvaret”. Studiernas deltagare beskrev ofta förväntningarna på amningen som orealistiska och idealiserade och den reella upplevelsen som kantad av bland annat externt och internt skuldbeläggande liksom upplevelser av att misslyckas. Kvinnorna beskrev vidare erfarenheter av bristfälligt stöd från hälso- och sjukvården både antenatalt och i eftervården. Detta kunde resultera i problem vid hantering av amningssvårigheter liksom känslor av sorg och skam. Att fatta beslut kring spädbarnsnutrition upplevdes som en process där många faktorer togs i beaktande. Kvinnor upplevde utsatthet och stigma kring den egna kroppen, både i relation till hälso- och sjukvårdens ständiga krav på tillgång samt kring samhällets normer och sexualiseringen av kvinnokroppen, i samband med amning. Sammanfattningsvis upplever kvinnor brister kopplade till skuldbeläggning och idealiserande av amning i mötet med hälso- och sjukvården både antenatalt och i eftervården. Detta leder till negativa upplevelser och svårigheter att hantera problem i anslutning till spädbarnnutrition. Samhällsnormer, kvinnans egna sociala kontext liksom hennes informella stöd i form av närstående påverkar beslut kring matning av barnet samt vilka möjligheter att följa rekommendationer som finns. Kvinnor tar ett omfattande ansvar för spädbarnsnutritionen, dess problem liksom hur utförandet av denna kan påverka den nära omgivningen och allmänhetens uppfattningar i det offentliga rummet. / Infant nutrition is an important topic and a global as well as a personal concern with recommendations from international organizations, substantiated by extensive research. According to official guidelines an infant should be exclusively breastfed the first six months following birth and continuously breastfed complementary to other nutritional sources for another two years or more. By following these guidelines global child mortality rates could be decreased significantly. Health benefits from breastfeeding, concerning the infant, include reduced risk of contracting infections, promotion of neurological development, lowered risks of certain cardiovascular diseases, reduced risk of developing certain forms of child cancer, a decrease in the probability of developing obesity as well as type two diabetes later in life. Documented health benefits for the mother include reduced risk of developing certain types of cancer as well as a decreased prevalence of obesity among breastfeeding mothers. Challenges towards goal achievement regarding the guidelines for breastfeeding are many and widespread knowledge gaps on breastfeeding in all community levels are present. This is further complicated by the fact that laws and workplaces rarely adapt regulations to suit breastfeeding women. In Sweden, healthcare for women and children is governed by the Swedish healthcare law and work regarding breastfeeding in maternal care follows guidelines by the Swedish national board of health and welfare. Majority of this work is carried out by midwives. Detailed knowledge of breastfeeding, knowledge of complications as well as strategies to promote breastfeeding are a central part of the midwives’ job description. Extensive research concerning the subject of promoting breastfeeding, has been executed in the industrialized part of the world, although not always with positive outcomes. In addition to the scientifically documentation on advantages of breastfeeding, and in conjunction with the midwives’ work on the subject the knowledge on the mechanisms that affect families choices regarding infant nutrition is something that needs to be further explored. The aim of this thesis is to describe the views on, and experiences regarding infant nutrition and breastfeeding among women in industrialized countries. This study uses a literature review of 15 qualitative studies, carried out in industrialized countries, as a method of research. These articles were analysed with an integrative content analysis and presented in this this thesis’ result as an amended form, categorized in the following four overarching themes: “When expectation meets reality”, “To make a decision”, ”Support and conduct” and “The body and the responsibility”. The studies’ participants often described expectations of breastfeeding as unrealistic and idealized whereas the perceived reality often instead brought experiences of failure and both external and internal blame. Additionally, the women in the studies described a lack in support from healthcare both antenatal and in postnatal care. This could result in problems handling difficulties with breastfeeding as well as feelings of sorrow and shame. The decision making regarding infant nutrition was perceived as a process where many factors needed to be taken into account. Women also felt exposed and a stigma regarding their own body. This in relation to the constant demands of physical availability from healthcare as well as regarding the social views and norms and the sexualisation of the female body in the context of breastfeeding. Conclusively women felt inadequate and perceived feelings of guilt due to the idealization of breastfeeding in both pre and postnatal healthcare. This in turn leads to negative experiences and difficulties handling problems concerning infant nutrition. Social norms, women’s individual social context as well as her support from close relations affect decisions regarding infant nutrition and the possibilities and predisposition to follow existing guidelines. Women take an extensive responsibility regarding infant nutrition, its difficulties as well as how the implementation of these decisions affects their close environment as well as the public opinion.

Utan ett hjärta kan inte livet fortskrida. Ibland händer det att enda utvägen för att överleva är att genomgå en hjärttransplantation. Kan en hjärttransplantation genomföras utan psykisk påverkan och hur finner mottagarna tillbaka till det liv de hade innan hjärtsjukdomen. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hjärttransplanterade individers psykologiska upplevelser efter en hjärttransplantation. Frågeställningarna var: Hur beskriver mottagaren som genomgått en hjärttransplantation upplevelsen av att ha en annan människas hjärta? Hur beskriver mottagaren sin strategi för att hitta tillbaka till det liv han/hon hade innan hjärttransplantationen? Hur beskriver mottagaren upplevelsen över att de fick leva på grund av någon annans död. Genom systematisk litteraturgranskning har nio vetenskapliga artiklar valts ut som kritiskt granskats enligt Carlsson och Eiman (2003) och sedan analyserats och bearbetats. I resultatet redovisas fyra teman som har identifierats: skuldkänslor gentemot donatorn och dennes familj, tacksamhet för en andra chans, coping för att hantera känslor och återgå till det dagliga livet, attityder mot det nya hjärtat och donatorn. Studien visar att det finns psykologiska aspekter såsom förnekelse och fantasier som sjuksköterskan bör ha i åtanke. / Without a heart life cannot continue. Sometimes undergoing heart transplantation is the only way to survive. Can a heart transplantation be done without psychological influence and how does the receiver find the way back to life as it was before the heart disease. The aim of this literature study was to illuminate heart transplantated individual’s psychological experiences after heart transplantation. The research questions were: How does the receiver who went through heart transplantation describe the experience of having another person’s heart? How does the receiver describe ones strategy to find the way back to the life he/she had before the heart transplantation? How does the receiver describe the experience that they live because of somebody else’s death? Through systematic literature review nine scholarly articles have been chosen and critically examined according to Carlsson and Eiman (2003) then analysed and processed. Four themes were identified and are presented under findings: feelings of guilt towards the donor and his/her family, gratitude for a second chance, coping to handle feelings and returning to daily life, attitudes towards the new heart and the donor. This study shows various psychological aspects such as denial and fantasies, which nurses should consider.

Våld mot kvinnor är en kränkning av de universella mänskliga rättigheterna som baseras på alla människors lika värde och rättigheter. Flera internationella konventioner har antagits som ger staten skyldighet att skydda kvinnor, oavsett om våldet mot kvinnor sker i den privata eller offentliga sfären.  Det hedersrelaterade systemet är ett komplext system som är väldigt strukturellt och organiserat. Denna karaktär innehåller olika former av förtryck och anses inte som enskilda och isolerade händelser utan dessa bör ses i tidsföljd och ingår i ett större organiserat sammanhang. De komponenter som förekommer i en hederskontext är: tradition, kultur, religion, könsmaktsordning, utanförskap, individuella/ psykologiska komponenter[1]. Här i Sverige finns unga personer som lever med tanken att de aldrig får dra skam över familjens heder vilket leder till ett ständigt hot i deras vardag. När man pratar ”hdrv” så är det inte enbart en man som misshandlar en kvinna utan oftast planeras detta av hela familjen som utövas både av släktingar utanför (män och kvinnor) eller enbart av den närmaste familjen[2]. Syftet med denna studie är att jag ska försöka ta reda på så mycket information och fakta för att kunna förstå olika diskurser kring hedersförtryck, hedersvåld och förhoppningsvis kunna nyansera hederskultur i relation till kultur, normer och religion.