No description available.

Denna uppsats är ämnad att undersöka vilka ord som används som benämningar för manliga och kvinnliga könsorgan samt att identifiera eventuella likheter och skillnader mellan hur män och kvinnor benämner dessa. Avsikten är även att kartlägga vad metaforerna bland orden säger i relation till samhället i stort. Studiens forskningsfrågor är: Vilka är de mest förekommande orden för manliga och kvinnliga könsorgan? Vilka ord använder män respektive kvinnor och finns det några likheter eller skillnader mellan könen? Vilka metaforer går att kategorisera och vad säger de? Materialet som analyserats består av en digital enkät som besvarats av 81 vänner och bekanta från sociala medier samt 85 gymnasieelever från tre skolor i olika delar av Sverige. Den inhämtade datan analyserades sedan genom att grupperas i semantiska kategorier. De vanligaste orden för könsorganen identifieras och sätts i relation till tidigare forskning och uppsatsens teoretiska utgångspunkter. Resultatet visade på ett fortsatt språkligt tabu kring föreliggande ämne. Både de manliga och kvinnliga informanterna var överens om att de mest förekommande benämningarna för könsorganen var de stigmatiserade orden kuk och fitta. Det skilde sig heller inte mellan män och kvinnor vilka fem ord de angav som vanligast för kvinnliga och manliga könsorgan. Ordet snippa verkar även fått fäste i det svenska folkets ordförråd sen lanseringen 2006. Metaforerna bland könsorganens benämningar har inte bildats slumpmässigt utan metaforiska samband identifieras. Dessa bidrar till en upprätthållning av en könsskillnad mellan män och kvinnor där mannen är överordnad kvinnan genom de aktiva och hotfulla metaforerna medan kvinnan framställs passiv och hjälplös. Vårt tänkande är i grunden metaforiskt och används för att förstå den verklighet vi lever i.

This essay examines how after-school center teachers talk about working with gender equalityat the after-school center. Furthermore, it is about how after-school center teachers talk abouttheir work to counteract traditional gender roles, and how they describe the strategies they useto counteract traditional gender roles. Previous research shows that a difference is madebetween girls and boys by educators, children are treated differently based on their gender.Research also shows that educators' attitudes and emotional expressions can help shape achild's gender identity. The thesis is based on several theoretical poin, these are socially orbiologically constructed gender, gender roles and gender contracts, with these concepts theresults are analyzed. In our study, we have started from the questions: How do after-schoolteachers talk about their work in counteracting traditional gender roles? Also: How do theafter-school center teachers describe in their speech their strategies for counteractingtraditional gender roles in the after-school center's activities? The method we used to getanswers to our questions was qualitative interviews. We have interviewed trained after-schoolteachers from three different schools. The results we have obtained show that educators saythat they do not actively see that they are working to counteract traditional gender roles, theeducators stated above all that they work on the basis of the curriculum. Furthermore, we seethat the traditional gender roles are extremely alive in the educators we interviewed, theresults show that the gender contract to some extent governs the planning of the leisurecenter's activities and environment. Finally, the after-school center teachers we interviewedfeel that they do not have the education that may be needed to work actively with gender andequality at the after-school center.

The fiction book series After for young adult has had a big impact and spread among young people, this was also made possible based on the book series being filmed. The book's descriptions have been debated based on the book's content, the discussion has been based on whether the book portrays a young relationship as a destructive or a fantastic love story. The purpose of this study is to examine the fiction book series After with a focus on domestic violence. In order to achieve the purpose of the study, a qualitative thematic analysis has been applied, to examine the content of the book series and investigate the existence of domestic violence. To interpret and understand the study material, the normalization process has been used. The results show that various forms of violence are described in the books, psychological violence is most common but also other forms such as material, economic, physical and sexual violence occur. Response from the social network and the victim is made visible in the results. The results also indicated that violence and control can be made possible by digital platforms, and it is a prominent form in young relationships. The study highlights the importance of having a discussion with young people about the depictions of violence presented in the media and fiction books. / Den skönlitterära bokserien After har haft stort genomslag och spridning hos unga, detta möjliggjordes även utifrån att bokserien filmatiserades. Bokens skildringar har varit omdiskuterade utifrån bokens innehåll, diskussionen har grundats i om boken porträtterar en ung relation som destruktiv eller en fantastisk kärlekshistoria. Syftet med denna studie är att undersöka den skönlitterära bokserien After med fokus på våld i nära relationer. För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ tematisk analys tillämpats, för att granska bokseriens innehåll och undersöka förekomsten av våld. För att tolka och förstå studiens material har normaliseringsprocessen använts. Resultatet visar att olika former av våld skildras i böckerna, psykiskt våld är mest förekommande men även andra former som materiellt, ekonomiskt, fysiskt och sexuellt våld förekommer. Respons från det sociala nätverket och från den utsatte synliggörs i resultatet. Resultatet indikerade även att våld och kontroll kan möjliggöras och effektiviseras av digitala plattformar, då det är en framträdande form av våld i unga nära relationer. Studienlyfter vikten av att föra en diskussion med ungdomar kring de våldsskildringar som presenteras i media och skönlitterära böcker.

I vår vetenskapliga essä har vi gestaltat två berättelser inspirerade från verkliga händelser. Elenors berättelse har sin grund från en arbetsplats och Aylas berättelse från en praktikplats under sin lärarutbildning.  Vi kommer att dra paralleller i form av skillnader och likheter mellan våra berättelser och reflektera över dem gemensamt utifrån skolan och fritidshemmets demokratiuppdrag ur ett jämställdhetsperspektiv.  Syftet med essän är att undersöka dilemman som vi upplever i gestaltningarna och hur vi kan förstå yrkeserfarenheterna i ett annat ljus idag med hjälp av Aristoteles kunskapsformer, episteme, techne och fronesis, samt genom gemensam reflektion lära oss något. Vi vill med essän bidra med en fördjupad förståelse för lärarprofessionens demokratiuppdrag och visa på den komplexitet som det kan innebära i det praktiska arbetet när vi möter elever i lekar och aktiviteter inom fritidshemmet.  Vi har valt att komplettera vår essä med en kvalitativ metod i form av deltagande observationer och som på olika sätt har utvidgat våra förståelsehorisonter eftersom det uppstått fler gemensamma reflektioner kopplat till dilemman i gestaltningarna och till litteratur som behandlar demokrati och jämställdhet. Trots att vi har teoretiska kunskaper om demokrati och jämställdhet, samt praktiska erfarenheter inom fritidshemmet har vi konstaterat att vi kan uppleva utmaningar i arbetet med elever när det gäller hur vi genomför demokratiska procedurer och behandlar orättvisefrågor. Vi fritidshemslärare kan aldrig sluta vara nyfikna på vårt arbete och måste därför ha en vilja att utvecklas och kritiskt granska oss själva, både i vår personliga och professionella syn på demokrati och jämställdhet. En av våra slutsatser är att vår individuella syn på verksamhetens möjligheter och utmaningar kan påverka det praktiska arbetet med eleverna i en positiv eller negativ riktning och få en inverkan på elevernas upplevelse av delaktighet på fritidshemmet. / In our scientific essay we have portrayed two stories inspired by real events. Elenor's story is based on a workplace and Ayla's story from an internship during her teacher training.  We will draw parallels in the form of differences and similarities between these two stories and reflect on them together based on the school's and leisure-time center's democratic mission from a gender equality perspective.  The purpose of this essay is to examine the dilemmas that we experience with our portrayed stories and how we can understand our professional experiences today in a different light, for example with support of Aristotle's knowledge forms called episteme, techne and phronesis, and through common reflections learn something of what we have experienced. With this essay we want to contribute to a deeper understanding of the teaching profession's democratic mission and show the complexity that it can have in practice when we meet pupils in games and activities within the leisure-time center.  We have also chosen to complete the essay with a qualitative method in the form of participatory observations, which in various ways have broadened our horizons of understanding, as more joint reflections have arisen linked to dilemmas in the portrayals and to literature that deals with democracy and gender equality. Despite the fact that we have a solid theoretical knowledge of democracy and gender equality, as well as practical experience from working in leisure-time centers, we have found that we can experience major challenges in the close work with pupils when it comes to how we actually implement democratic procedures and deal with unfair issues. We leisure-time center teachers can never stop being curious about our work and therefore must constantly have willingness to develop and critically examine ourselves, both in our personal and professional view of democracy and gender equality. One of our conclusions is that our individual view of possibilities and challenges in leisure-time centers can influence the practical work with the pupils in a positive or negative direction and therefore have an impact on pupil's experience of participation.