Facebook är det största sociala nätverket med 845 miljoner aktiva användare. I Sverige är mer än hälften av befolkningen medlemmar på Facebook. När alla dessa användare lägger upp information om sitt privatliv så skapar det risk för negativa konsekvenser för informationen och användarna. Men användare har även framtidsaspekter att tänka på under sitt användande av Facebook då allt fler arbetsgivare använder sig av nätverket för att undersöka eventuellt blivande arbetstagare. De negativa konsekvenser som Facebook medför är uppmärksammade i media och användarna borde vara medvetna om vilka risker som är aktuella för Facebook och informationslagring. Den här uppsatsen kommer att fokuserar på hur kunniga användarna är om de risker som finns, hur oroliga de är för dessa konsekvenser men också hur deras uppfattning och användning av Facebook påverkas. / Facebook is currently the social network with most users, with 845 million active users and more than half of the Swedish population as members. When all of these members add private information about themselves it creates risks negative consequences for the information and users. The users also have to worry about the future since an increasingly amount of employers use Facebook to evaluate possible new employees. The consequences that comes with usage of Facebook gets a lot of attention in media and the users should be aware about what current risks is out there. This thesis has set it’s focus on how knowledgeable the users are about the risks with Facebook, how worried they are abut these consequences but also how this knowledge affects their view on Facebook and their use of it’s services.

Problemformulering och syfte: På grund av digitaliseringen är idag sociala medier en givendel i vardagen för miljontals människor runt om i världen. Digitaliseringen har ändrat hur människor konsumerar information och vad de väljer att konsumera, vilket innebär en förändring i hur företag når sin målgrupp. Syftet med denna studie är att undersöka hur nyetablerade företag väljer att kommunicera med hjälp av en digital plattform i den digitalavärlden vi befinner oss i. Metod och material : För att uppnå syftet med studien har två frågeställningarna utformats som besvaras genom en kvalitativ intervjustudie. I denna intervjustudie ingick sex nyetablerade företag från en bredd olika branscher. Huvudresultat: Företagen i denna studie värdesätter och integrerar sociala medier i sin kommunikation, men de kommunicerar inte på ett strategiskt plan utifrån vad forskning och teorier pekar på. Det finns ingen uttalad strategi kring varför de kommunicerar som de gör, utan majoriteten arbetar utefter en personlig känsla. Denna känsla leder till att företagen, till viss grad, agerar i linje med studiens teoretiska ramverk, trots dess omedvetenhet. Alla företagen ser stort värde i att kommunicera på sociala medier, studien visar än dock att majoriteteten inte lägger de resurser som det teoretiska ramverket förespråkar för att uppnå allaväsentliga delar. Det övergripande antagandet är att dessa företag som etablerat sig under dendigitala eran vi befunnit oss i de senaste åren har stor utvecklingspotential – om de börjar integrerar sociala medier utifrån vad forskning och teorier pekar på.

It is a fact that the phenomenon of Influencer Marketing and sponsored posts on Instagram is one of the most effective marketing methods today (Tafesse and Wood 2021). What has contributed to this, among other things, is the great impact that these influencers have on consumers' buying behavior (ibid.). This study examines the factors that contribute to influencing consumers' buying behavior and whether such factors exist at all. This study consists of a triangulation, it is a combination of a quantitative and a qualitative research method. The quantitative method was applied in the form of a questionnaire survey and the qualitative method applied was semi-structured interviews. In addition to these research methods, other credible sources were also applied, such as expert-reviewed scientific articles and literature. The four theories applied are Influencer Marketing, electronic Word-of-Mouth, the Purchase Decision Process and The Two Step Flow of Communication. The main conclusions presented are that consumers believe that trust and genuineness towards influencers is a major factor in influencing. It also showed that sponsored posts are considered by consumers to be less credible than a recommendation from another consumer, due to the fact that influencers receive compensation. It also appears that consumers adapt the purchase decision process to the various purchases they make. Furthermore, the survey showed that one third of all participants have made a purchase via a sponsored post without a need as a basis. Based on the conclusions presented, a model has been constructed in order to describe the relationship between consumers' buying behavior and its impact by influencers’ sponsored posts.

No description available.

Studien syftar till att undersöka hur lärare uppfattar kooperativt lärande inom problemlösning i matematik i årskurs F-3. Semistrukturerade intervjuer har genomförts i kombination med deltagande observation. Resultatet visar att lärarens förhållningssätt, nivågrupperingar och sociala förmågor hos eleverna är avgörande faktorer för ett effektivt kooperativt lärande. Studiens resultat pekar på att undervisningen i kooperativt lärande bör praktiseras genom modellering, scaffolding samt med tydliga förväntningar gällande både kunskapsmål och sociala mål. Studiens slutsats indikerar att elever bör ges möjlighet att tidigt i skolåren träna på kooperativa metoder för att kunna tillämpa sig en effektiv kooperativ inlärning.

Kooperativt lärandet är en undervisningsstil som har många fördelar, det fördjupar elevernas kunskaper, gör att eleverna blir aktiva under lektionstiden och det har en positiv inverkan på de sociala relationerna. Syftet med denna uppsats var att reda på vilka positiva och negativa aspekter elever anser att det finns med det kooperativa lärandet samt vilka orsaker det kan finnas att matematiklärare väljer bort det kooperativa lärandet från undervisningen. För att besvara forskningsfrågorna användes en flermetodsstudie där en fallstudie undersökte elevernas upplevelser av det kooperativa lärandet och en intervjustudie användes för att ta reda på vilka svårigheter matematiklärare beskriver att det finns med det kooperativa lärandet. Eleverna som deltog i studien upplevde att de trivs att arbeta i grupper under matematiklektionerna och att de kan lära sig av varandra vilket kan minska behovet av lärarstöd. Däremot visade intervjustudien att det tar mycket tid att konstruera välfungerande kooperativa arbetsgrupper för lärarna vilket är en av orsakerna till att de väljer att inte använda sig av det kooperativa lärandet i sin undervisning.

Vi är två specialpedagogstudenter som är verksamma förskollärare och upplever att leken behöver få en mer medveten roll inom förskolan, för att kunna användas mer funktionellt. Därmed är syftet med denna studie att undersöka hur förskollärare använder leken som ett verktyg för att främja barns sociala interaktion samt relationer, oavsett barnens olika språk. Studiens teoretiska utgångspunkt är hämtad utifrån sociokulturell teori samt kommunikationsteorin med fokus utifrån Batesons lekteori. Studien är genomförd med en kvalitativ metod och induktiv ansats, studien innefattar tio semistrukturerade intervjuer med verksamma förskollärare. Resultatet visar att relationerna mellan barn och pedagoger är av största vikt för att kunna ge barn den stöttning de behöver för att utveckla sin kommunikativa förmåga. Vidare visar resultatet att leken är en stor del av förskolans vardag men att många pedagoger inom förskolan inte är medvetna om hur den kan användas i undervisningssituationer. Majoriteten av informanterna menar även att det är lättare att inkludera barn när undervisningarna och leken sker inomhus, eftersom utomhus är det större ytor, vilket gör det svårare att se alla barn. Slutsatsen som vi kan dra utifrån denna studie är bland annat att våra informanter, som är verksamma inom förskolan, inte har reflekterat så mycket kring lekens användning, före vår studie.

Klimataktivism är högaktuellt, såväl i Sverige som i resten av världen och klimataktioner väcker starka känslor i den offentliga debatten. Den här studien undersöker hur det kan kännas att delta i en klimataktion, vilken betydelse känslorna har och hur klimataktionerna kan skapa och upprätthålla dessa känslor. Genom kvalitativa intervjuer med fyra svenska klimataktivister om deras deltagande i klimataktioner ger studien en inblick i hur aktivisterna själva resonerar. Tidigare forskning om sociala rörelser har konstaterat att ett kollektivt engagemang som tar sig uttryck i till exempel demonstrationer kan dämpa rädsla och förstärka hoppfulla känslor. I studien används Durkheims och Collins ritualbegrepp för att illustrera hur vissa idéer och metoder kan förstås som heliga och hur aktionerna, i form av ritualer, förhåller sig till dem. I den här studien tar ickevåldet, eller det fredliga motståndet, det heligas plats. Studien visar att känslor, i synnerhet glädje, ilska, rädsla och lugn spelar en viktig roll i genomförandet av en aktion. Glädjen förstärks och rädslan dämpas av ett delat engagemang och känslan av att göra något konkret för klimatet. I linje med det fredliga motståndet strävar aktivisterna efter att behålla lugnet i mötet med en potentiellt aggressiv publik. Genom förberedande träning och genomförande av aktioner upprätthålls idén om ickevåldet, som också stärker aktivisterna i deras moraliska övertygelse.

No description available.

Studiens syfte är att undersöka förskollärares beskrivningar av hur de möjliggör för de yngsta barnens rätt till delaktighet i förskolans högläsningsaktiviteter. Frågeställningarna som besvaras är: Hur beskriver förskollärarna att de bjuder in till delaktighet för de yngsta barnen i högläsningen? Vilka möjligheter och utmaningar beskriver förskollärarna när det kommer till att göra varje barn delaktig i högläsningsaktiviteter? För att få svar på studiens frågeställningar har vi använt oss av en kvalitativ forskningsmetod. För att ta reda på förskollärarnas beskrivningar av hur de möjliggör för de yngsta barnens delaktighet i förskolans högläsningsaktiviteter har tre semistrukturerade gruppintervjuer genomförts. Grupperna som intervjuats har bestått av två till tre legitimerande förskollärare som arbetar med barn i åldrarna ett till tre år. Studien har utgått från ett sociokulturellt perspektiv och analysmetoden som använts är en tematisk analysmetod. Resultatet visar vikten av dialog samt samtal mellan förskollärare och barn som framträdande vilket kräver tid och utrymme för barns delaktighet i högläsningsaktiviteter. Resultatet visar även att böckers tillgänglighet är en förutsättning för barns delaktighet och initiativtagande. Resultatet visar även förskollärares förhållningssätt som betydelsefullt för att uppfatta yngre barns uttryckssätt samt för att möjliggöra för delaktighet i högläsningsaktiviteter.