<p>Uppsatsen är skriven som en del i de studier i krigsvetenskap jag erhållit på Yrkesofficersprogrammets sista termin.</p><p>Syftet med uppsatsen är att bidra till utvecklingen av de soldatutbildningshänvisningar som nyttjas vid Artilleriregementet. </p><p>Frågeställningarna lyder: </p><p>-          Tränas soldaterna vid Artilleriregementet, enligt utbildningsdokumenten som nyttjas, för att klara av de krav som ”Three block war” ställer? </p><p>-          Kompletteras eventuella brister vid utbildningen på Artilleriregementet, genom utbildningen som sker inför internationell tjänst? </p><p>Metoden som använts är deskription med tekniken litteraturstudier. Begreppet "Three block war" beskrivs därefter analyseras utbildningsdokumenten för att besvara frågeställningarna.  </p><p>Analysen visar att soldater som gjort värnplikten på Artilleriregementet och därefter genomgått den gemensamma utbildningen som ges utlandsstyrkan fortfarande har ett behov av utbildning. Detta kopplat till om soldaterna skall klara av att verka i ett område som karaktäriseras av "Three block war".</p>

Försvarsmakten får fler och svårare uppgifter att lösa i framtiden. Internationella insatser blir en allt större del av Försvarsmaktens verksamhet. Konflikterna i insatsområdena är komplexa och kräver att Försvarsmakten har välutbildade officerare och soldater. Samtidigt strävar Försvarsmakten efter att ha förband redo att sättas in och genomföra insats på kort varsel. Detta har medfört att Försvarsmakten i framtiden kommer rekrytera soldater på frivillig grund och det innebär att värnplikten avskaffas. De blir en del av ett stående förband, där motivationen att lösa uppgift är hög. För att kunna rekrytera soldater till förbanden krävs att utbildningen som bedrivs har en hög kvalité, är utvecklande och utmanande för soldaten. Ovan presenterade förutsättningar bidrar till, enligt min mening, att kraven på den som utbildar rimligtvis borde förändras. Syftet, med uppsatsen, är att undersöka vilka krav det, i framtiden,kommer ställas på utbildaren som skall utbilda kontraktsanställda soldater? Undersökningen grundar sig i officerares syn på de nuvarande och framtida kraven på utbildaren. Resultatet av undersökningen visar att kraven på stridsutbildning, i allt väsenligt, kommer se likadant ut. Där kravet på personlig färdighet blir allt viktigare. Däremot kommer krav kopplat till ledarskap och förhållningssätt ändras jämfört med tidigare. Bland annat tror officerare att skapa förtroende och vara ett föredöme i utbildningen är viktigt, för att motivera soldaterna till att utvecklas. / The Swedish Armed Forces gets more task and more difficult problems to solve in the future. International efforts are becoming an increasingly larger part of The Armed Forces activities. The conflicts in the areas of action are complex and require that the Armed Forces have well trained officers and soldiers. At the same time The Armed Forces strive to have units ready to deploy and implement an effort on short notice. This has led to The Armed Forces in the future will recruit soldiers on a voluntary basis and that the compulsory military service will be abolished. The soldiers become part of a standing unit, where the motivation to solve the task is high. In order to recruit soldiers for the troops required that the training will have a high quality, is evolving and challenging for the soldier. The above-presented conditions contribute to, in my opinion that the requirements of the person who educate and train ought to change. The purpose of this paper is to investigate what the requirements, in the future, will be on the trainer to train contracted soldiers? The study is based on officer’s view of the current and future requirements for the trainer. The results of the survey show that the requirements for the combat training, in all inextricably, will be the same. Where the requirement of personal skills are important. However, the requirements related to leadership and attitude will change compared to earlier. Among other things, officers believe that building confidence and be a model of education is important, to motivate the soldiers to be developed.

Inom kort stundar en av Försvarsmaktens kanske största processer sedan förändringen mot ett insatsförsvar påbörjades under 90-talet. Soldatförsörjningen övergår från värnplikt till en professionalisering av hela personalstyrkan och soldater skall på frivillig bas rekryteras och anställas för att fylla upp Försvarsmaktens insatsförband. Med grund i Bernt Öströms rapport från 2008: Soldatförsörjning – Redogörelse för modellerna i Danmark, Nederländerna och Spanien studeras de två nationerna Danmark och Nederländerna för att identifiera påverkande faktorer inom de bådas soldatförsörjningssystem. De två nationernas försvarsmakter, samt Sveriges, beskrivs övergripande med historisk bakgrund och nuläge angående soldatförsörjning. Detta analyseras och operationaliseras för att ta fram de essentiella faktorer som påverkar soldatförsörjningen i de aktuella länderna. Dessa jämförs och diskuteras i syfte att åskådligöra dessa faktorer. Slutligen presenterar författaren några reflektioner samt drar slutsatser angående de framtagna faktorerna och Sveriges framtida soldatförsörjning och soldatrekrytering. / In a near future the Swedish Armed Forces will undergo one of the biggest processes since the transformation towards a more expeditionary force began in the 90’s. The supply of soldiers changes from being full out based on conscription to a professionalization of all personnel and soldiers are to be voluntarily recruited and contracted into the Armed Force’s different units. With a base in the report: Soldatförsörjning – Redogörelse för modellerna i Danmark, Nederländerna och Spanien (Supply of soldiers – A presentation of the systems used in Denmark, the Netherlands and Spain;writers own translation.) by Bernt Öström, the two nations, Denmark and the Netherlands are studied to identify effecting factors in their system of soldier supply. The two nations armed forces are described briefly, a historic background to the change and the situation in soldier supply today is added. This is analyzed and operationalized to bring forth the essential factors that is affecting the supply of soldiers in the countries at focus. These are compared and discussed with the purpose of illustrating the factors. Finally the writer shares some reflections on the subject and presents conclusions concerning the factors at hand and the future Swedish recruitment and supply of soldiers.

Uppsatsen är skriven som en del i de studier i krigsvetenskap jag erhållit på Yrkesofficersprogrammets sista termin. Syftet med uppsatsen är att bidra till utvecklingen av de soldatutbildningshänvisningar som nyttjas vid Artilleriregementet.  Frågeställningarna lyder:  -          Tränas soldaterna vid Artilleriregementet, enligt utbildningsdokumenten som nyttjas, för att klara av de krav som ”Three block war” ställer?  -          Kompletteras eventuella brister vid utbildningen på Artilleriregementet, genom utbildningen som sker inför internationell tjänst?  Metoden som använts är deskription med tekniken litteraturstudier. Begreppet "Three block war" beskrivs därefter analyseras utbildningsdokumenten för att besvara frågeställningarna.   Analysen visar att soldater som gjort värnplikten på Artilleriregementet och därefter genomgått den gemensamma utbildningen som ges utlandsstyrkan fortfarande har ett behov av utbildning. Detta kopplat till om soldaterna skall klara av att verka i ett område som karaktäriseras av "Three block war".

Resande, globalt engagemang och arbete utomlands av olika former är företeelser som förändrar människors syn på världen. Dessa tillhör samtiden och de blir därmed aktuella och relevanta att diskutera. Att vi lever i en global värld påverkar våra livsvillkor och innebär i sin tur nya möjligheter och förutsättningar för individen. Begrepp som är centrala att diskutera blir därmed livsstil, engagemang, svenskhet och världsmedborgarskap.

Kompaniledningen har uppträtt som förmyndare för hela förbandet och har ej lämnat ansvar till helt vuxna soldater som alltså inte är grundutbildnings-ungdomar. Från början jobbade vi alla järnet men befälen körde GU-stuket och tog civilisten ur oss varvid självständigheten och initiativförmågan försvagades Dessa ord från soldater finns nedtecknade i avhandlingen Militärt ledarskap som undersöker ledarskapet under internationella insatser och påvisar en brist i ledarskapet. Försvarsmaktens nya personalförsörjningssystem innebär att förbanden kommer att bestå av anställda soldater och den erfarenhet som Försvarsmakten har av anställda soldater är från de som befunnit sig på internationell tjänstgöring. Ett framgångsrikt ledarskap under internationell tjänstgöring torde därför kunna verka som en inriktning för hur ledarskapet skulle kunna vara i den nya Försvarsmakten. Denna uppsats söker svar på hur en chef som uppskattas av anställda soldater kan vara, om utvecklande ledarskap är aktuell som modell och om uppdragstaktik är en metod att leda anställda soldater med. Slutsatserna är att soldater uppskattar ledaregenskaper som ärlig, rättvis, förebild, engagerad och lyhörd. Studien ger inget tydligt svar på i vilken omfattning de olika delarna i Utvecklande ledarskap måste tillämpas men resultatet pekar på att en chef med ett ledarskap som till stora delar förefaller rymma det i beskrivningen för Utvecklande ledarskap i kombination med uppdragstaktik är en uppskattad ledarstil hos anställda soldater. Modellen tycks således på ett generellt plan beskriva det ledarskap som anställda soldater med skiftande erfarenhet och ålder söker. / "Commanders of the company have behaved as guardians to their personnel and have not delegated the responsibilities to the enlisted soldiers, whose training and experience cannot be compared to the young men in basic training. From the first day we all worked hard and gave it all, but the officers acted as if we were still in boot camp. Our independence and initiative was taken from us." These words from soldiers are quotes from the thesis Military Leadership, which examines leadership under international deployments, and points to a deficit in leadership. The new personnel recruitment system aims toward enlisted personnel, and the experience they bring from service abroad. A successful leadership during international service should therefore be the goal for how the leadership ought to be in the new military system. This thesis seeks answers to how a commander is, who is appreciated by the enlisted soldiers, and if developing leadership is interesting as a model. Also, if mission-tactic is a plausible method to lead enlisted soldiers. The conclusion is that soldiers appreciate leadership with honesty, engagement and insight. The study gives no conclusive answer to what extent the different parts in developing leadership should be applied, but the results suggests that a commander with a leadership who largely fits the description to developing leadership, in combination with mission-tactic is a appreciated leadership style with enlisted soldiers.This model apparently covers the need for leadership among enlisted soldiers with varied experiences and ages.

This essay attempts to bring the experiences of eight soldiers to light, seven of them Swedish and one English, that took part in the fighting on the western front as volunteers in the French foreign legion during World War One. The main source material consists of letters sent between these soldiers and another Swedish ex-foreign legionnaire, Sven Blom, both during Mr. Bloms recovery from wounds which put him out of service in late 1914, and through Mr. Bloms work as first secretary of the Swedish consulate in Paris, with the last letters dating to 1918. The letters, which are part of a large archive left behind by Sven Blom, are transcribed and analyzed in this essay to answer five questions posed in order to ascertain the experiences and mindset of these soldiers. Are there any common themes in the soldiers’ letters? Are there any examples where Swedish national identity is commented on by the soldiers? What is their experience of the war, and what do they choose to tell Mr. Blom about? How do they feel they are treated by the French system and French soldiers? And, what are the soldiers’ opinion of reports from the war, like their fellow Swede Elow Nilson’s articles in the Swedish newspaper Vecko-Journalen?

This paper examines how the ideal of manhood is portrayed and constructed and how the participation of Swedish soldier volunteers are motivated and legitimatized. The purpose of this examination is to gain understanding and knowledge about the Swedish soldiers in the Swedish brigade, how they legitimatize and motivate their participation and how the ideal of manhood is portrayed and constructed. The study is based on material from the war archive in Stockholm. The empirical material is composed by letters and propaganda material. In the analysis of the empirical study, there have been two theories used which are Eric Hobsbawms historical method and theory about invented traditions and Peter Aronssons historical method and theory about ‘historiebruk’ and legitimacy. The method I used for analyzing my empirical material is the genetic-biography method which aims the interest to the text, language in the text, the words and the sentences. The field of research about the finish civil war in 1918 is very large and that is why I made a selection in order to choose which research should represent the rest of the field. The selection is based on the reasoning about the class conflict, eye witnesses and the picture of the finish civil war, the freedom war and the participation of the Swedish soldier volunteers. The result in this study and examination shows how the ideal of manhood is constructed usually by a soldier who often sacrifices his own life and becomes a hero, a freedom fighter that stands up against the violence from the east, the so called bolsjevikempire. The participation of the Swedish soldier volunteers is legitimatized through several ways. The legitimization is often connected to the past and the Swedish nation in order to accept the actions and the participation of the Swedish soldiers.

Syftet med uppsatsen var att undersöka vad som motiverar kvinnor att ta en anställning som gruppbefäl, soldat eller sjöman (GSS) i Försvarsmakten. Studien redogör en pusselbit kring vad som motiverar kvinnor att ta anställning i nämnd personalkategori, vilket är betydelsefullt då Försvarsmakten står inför en personell tillväxt samtidigt som myndigheten idag inte når de uppsatta målen i personalkategorin GSS. I studien kan vi se att kvinnorna tar en anställning då de främst söker ett yrke som kan ge dem möjligheter till självrealisering, ett sammanhang med en samhörighet och gemenskap. Dessa drivkrafter har förklarats och redovisats med stöd av motivationsteorier. Det utmärkande med studien är att kvinnors motivation till att ta anställning specifikt som GSS inte tidigare studerats. Då inte några tydliga differenser mellan teorier och studiens empiri har kunnat påvisats, ser vi att det är andra faktorer som måste påverkas om fler kvinnor ska ta anställning som GSS. Försvarsmakten, och kanske även samhället i stort, måste belysa Försvarsmaktens roll och klargöra möjligheterna att tjänstgöra inom myndigheten som GSS. Att påverka en individs vilja att ta en anställning är svårt, men att sprida upplysande information kring befattningar till målgruppen unga kvinnor är en viktig faktor som kan öka inflödet av kvinnor till befattningar som GSS. Samtidigt ser vi i studien att det vore gynnsamt att undersöka målgruppens kunskap gällande yrken i Försvarsmakten och då GSS i synnerhet. Rekommendationer till Försvarsmakten är att undersöka varför framtagna mål inte nås men än viktigare, se över och redigera målen utifrån målgruppens intresse till uppnåbara nivåer, med fokus på förutsättningarna hos befolkningen. Informationsinsatser inom ramen för grundutbildningen måste fortsatt koordinerat genomföras. Studien påvisar att dessa har en god effekt och bör utvecklas då Försvarsmakten står inför en tillväxt där hela befolkningen har en betydande roll som rekryteringsgrund för att verkliggöra denna. / The purpose of the thesis was to gain a greater understanding of what motivates women to take up a position as a squad commander, soldier, or sailor (GSS) in the Swedish Armed Forces. The study provides a piece of the puzzle on what motivates women to take up employment, which is important as the Armed Forces is facing personnel growth while the agency today does not reach the stated goals in the mentioned personnel category.  In the study, we can see that women take a job as they are primarily looking for a profession that can give them opportunities for self-realization, a connection with a sense of belonging and community. These driving forces have been explained and reported with the help of motivation theories. The characteristic of the study is that women's motivation to take up employment as GSS has not been studied before. As no clear differences between theories and the empirical data of the study have been demonstrated, we see that there are other factors that must be affected if more women are to take a job as GSS.  The Armed Forces, and perhaps also society at large, must highlight the role of the Armed Forces and clarify the possibilities serving within the authority as GSS. Influencing an individual's willingness to take up employment is difficult but disseminating enlightening information about positions to the target group of young women is an important factor that can increase the influx of women into GSS positions. At the same time, we see in the study that it would be beneficial to examine the target group's knowledge regarding professions in the Swedish Armed Forces and then GSS in particular.  Recommendations to the Armed Forces are to study why developed goals are not achieved but even more importantly, review and edit the goals based on the target group's interest to achievable levels, focusing on the conditions of the population. Information activities within the framework of the basic training must continue to be carried out in a coordinated manner. The study shows that these information efforts have a good effect and should be developed as the Swedish Armed Forces is facing a growth where the entire population has a significant role as a recruitment basis to realize this.

United Nations peacekeeping forces and operations, have long had a history of crimes against civilians by its personnel, not least concerning crimes of sexual exploitation and abuse. While human rights violations are grave despite their origin, there is a specific element of impunity and distrust when the same people who comes to ‘protect’, are the same people who become perpetrators. In this sense, it is notably interesting and important to examine victims’ rights to access justice when crimes have been committed by UN Personnel. The primary aim is to explore to what extent the fore-mentioned victims have the possibility to access justice within the legal system of UN Transitional Administrations. These UN operations are chosen since it is particularly important to examine the extent to which victim’s may access justice when the UN exercises governmental powers and acts as a quasi-state. An underlying aim is to explore how the eventual inconsistencies within this system may be colored by postcolonial tendencies. In this sense, the study is conducted through a doctrinal method with a postcolonial perspective, examining the normative aspects of law in the light of a critical lens. The legal basis and the legal obligations of UN Transitional Administrations are compared to the International Standard on Victims’ rights and evidence on how victims’ rights to access justice is practiced within these administrations. Finally, the aim is to evaluate the result of this analysis from the standpoint of postcolonial theory.