Under de senaste tio åren har spelföretag hittat nya sätt att tjäna pengar på spel, såsom att stycka upp dem och sälja innehållet genom flera mindre transaktioner, så kallade mikrotransaktioner, via olika affärsmodeller. Tidigare var det vanligast med fullprisspel, eller premiumspel som de också kallas. Det har också blivit vanligt med motsatsen till sådana spel. Dessa kallas freemium-spel och är gratis att spela eller åtminstone att börja spela. Freemium-spel har blivit den typ av produkt som genererar mest i intäkter av alla affärsmodeller globalt. År 2012 var sådana affärsmodeller bland de minst inkomstbringande. Syftet med denna studie är att undersöka gamers upplevelser av mikrotransaktioner i spel, och därtill att undersöka vad som får dem att göra eller undvika sådana transaktioner. Studien är baserad på fem kvalitativa, semi-strukturerade intervjuer som har gjorts både genom fysiska samtal, röstchatt och vanlig chatt. Studien visar att den enskilt viktigaste faktorn i respondenternas beslut att köpa nedladdningsbart innehåll, däribland genom mikrotransaktioner, avgörs av rent sociala aspekter. Finns inte möjligheten att dela en spelupplevelse med andra människor blir alla former av nedladdningsbart innehåll betydligt mindre intressant för respondenterna. De flesta av respondenterna i denna studie berördes inte nämnvärt av kontakten med mikrotransaktioner såtillvida att de inte tvingades att betala för innehåll genom dem. Om majoriteten av respondenterna fick välja hade de helst sluppit alla former av mikrotransaktioner och i stället köpt spel där allt innehåll ingår från start. Denna rapports angreppssätt är dock explorativt och dess konklusion är således inte en slutgiltig sådan, utan resultatet från undersökningen i rapporten är menat att lägga en grund för vidare forskning inom problemområdet. / Over the past ten years, gaming companies have found new ways of making money from games, such as by cutting them up and selling the content through several smaller transactions, known as microtransactions, through various business models. Previously, it was most common with full-price games, or premium games as they are also called. It has also become common with the opposite form of such games. These are called freemium games and are free to play or at least start playing. Freemium games have become the type of product that generates the most in revenue of all business models globally. In 2012, such business models were among the least income-generating. The purpose of this study is to investigate respondents' experiences of microtransactions in games, and also to investigate what causes them to buy or avoid such transactions. The study is based on five qualitative, semi-structured interviews that have been done both through physical conversations, voice chat and regular chat. The study shows that the single most important factor for the respondents when deciding to buy downloadable content, including through microtransactions, is determined by social aspects. If the possibility of sharing a gaming experience with other people is not available, all forms of downloadable content will be considerably less interesting for the respondents. Most of the respondents in this study were not significantly affected by the contact with microtransactions as long as they were not forced to pay for content through them. If the majority of the respondents had to choose, they would have preferred to avoid all forms of microtransactions and instead buy games where all content is included from the start. However, the approach of this report is explorative and its conclusion is therefore not a definitive one. Instead, the result of the study in this report is intended to lay the groundwork for further research within the problem area.

This Bachelor Thesis explored the potentials with graphic user interfaces through the methods participatory design, usability and pluralistic usability walkthrough in order to create a graphic user interface that provides the opportunity to teach a younger audience as well as an older generation about video game creation. In the first online survey, potential users were given instructions to draw a scenario. A low interest from just one person for the survey made it not provide enough substance to produce results. A total of 29 test subjects participated in the second online survey where people were allowed to choose between different icons. Selected icons from test subjects became part of the user interface. The usability method was performed jointly with the pluralistic usability walkthrough of four users. The results of these two methods gave us an insight into what could improve our design and be examined during a future study. In the discussion we present how we chose to take in the answers and work with them and also present how a more in-depth study could have been conducted based on the answers we got.

Hur representeras kvinnor i spelet ”The Witcher 3: Wild Hunt” – ett spel i en medeltida miljö som spelas utifrån ett mansperspektiv? Med hjälp av representationsteori och teorin om ’den manliga blicken’ har detta studerats för att se hur kvinnor representeras och behandlas inom spelet. Genom textanalys har jag granskat vad som sägs och hur det sägs, för att ta reda på hur framställningen av kvinnor ser ut. Resultatet visar på att det finns en tydlig tendens att framställa kvinnor genom såväl stereotyper som den manliga blicken samt att det finns en tydlig symbolik.

Today's school has become more and more digital the last years which means that schools have more access to digital tools than before. For example, digital games are something that is used frequently during mathematic classes. This systematic literature study has the purpose to compile current research about which impact digital games have in school and also see how digital games contribute to students' development of mathematical proficiencies. The results of this study show that students develop mathematical proficiencies through digital games with numerical literacy as the most central. The results also show that students are stimulated by using digital games, this contributes to a positive learning. More research would be desirable about how digital mathematics games can be associated with regular teaching. It would also be interesting to do a qualitative study of teachers’ knowledge about using digital games. / Dagens skola har blivit mer och mer digitaliserad de senaste åren vilket innebär att det finns ett större utbud av olika digitala läromedel än tidigare. Exempelvis är digitala spel något som används frekvent inom skolans matematikundervisning. Denna systematiska litteraturstudie har till syfte att sammanställa aktuell forskning kring vilken inverkan digitala spel har i skolan samt på vilket sätt dessa digitala spel bidrar till elevers utveckling av matematiska förmågor. Resultatet av studien visar att elever utvecklar matematiska förmågor genom digitala spel där räkneförmågan är mest central. Resultatet visar även att elevers matematikintresse stimuleras genom användning av digitala spel vilket bidrar till en positiv inlärning. Ytterligare forskning kring hur digitala spel kan komplettera vanlig traditionell matematikundervisning vore önskvärt. Det vore även intressant att göra en kvalitativ studie om lärares kunskaper kring användning av digitala spel.

Background. Physically-based snow simulation is computationally expensive and not yet applicable to real-time applications. Some of the prime factors for this cost are the complex physics, the large number of particles, and the small time step required for a high-quality and stable simulation.Simplified methods, such as height maps, are used instead to emulate snow accumulation. A way of improving performance is finding ways of doing less computations. In the field of computer graphics, adaptive methods have been developed to focus computation to where it is most needed. These works will serve as inspiration for this thesis. Objectives. This thesis aims to reduce the total particle workload of an existing Discrete Element Method (DEM) application, thereby improving performance. The aim consists of the following objectives. Integrate a spatial method, thereby lessening the total number of particles through particle merging and splitting, and implement a temporal method, thereby lessening the workload by freezing certain particles in time. The performance of both these techniques will then be tested and analyzed in multiple scenarios. Methods. Spatially and temporally adaptive methods were implemented in an existing snow simulator. The methods were both measured and compared using quantitative tests in three different scenes with varying particle counts. Results. Performance tests show that both the spatial and temporal adaptivity reduce the execution time compared to the base method. The improvements from temporal adaptivity are consistently around 1.25x while the spatial adaptivity shows a larger range of improvements between 1.23x and 2.86x. Combining both adaptive techniques provides an improvement of up to 3.58x. Conclusions. Both spatially and temporally adaptive techniques are viable ways to improve the performance of a DEM-based snow simulation. The current implementation has some issues with performance overhead and with the visual results while using spatial adaptivity, but there is a lot of potential for the future. / Bakgrund. Fysikbaserad snösimulering är beräkningsmässigt dyrt och ännu inte tillämpligt på realtidsapplikationer. Några av de viktigaste faktorerna för denna kostnad är den komplexa fysiken, stora mängden partiklar och det lilla tidssteg som krävs för en högkvalitativ och stabil simulering. Förenklade metoder, såsom höjdkartor, används istället för att efterlikna ansamlingen av snö. Ett sätt att förbättra prestandan är hitta sätt att göra färre beräkningar. Inom området datorgrafik har adaptiva metoder utvecklats för att fokusera beräkningen där den behövs som mest. Dessa verk kommer att användas som inspiration för detta arbete. Syfte. Detta examensarbete syftar till att minska den totala partikelbelastningen för en befintlig applikation baserat på Discrete Element Method (DEM), och därigenom förbättra prestandan. Målet består av följande mål. Integrera en rumslig metod, och därigenom minska det totala antalet partiklar genom partikelsammanslagning och -splittring, och implementera en tidsmässig metod, och därigenom minska arbetsbelastningen genom att frysa vissa partiklar i tiden. Båda dessa teknikers prestanda kommer sedan att testas och analyseras i flera scenarier. Metod. Metoder för rumslig- och tidsmässig adaptivitet implementerades i en befintlig snösimulator. Metoderna både mättes och jämfördes med hjälp av kvantitativa tester i tre olika scener med varierande partikelantal. Resultat. Prestandatester visar att både den rumsliga och tidsmässiga adaptiviteten minskar exekveringstiden jämfört med basmetoden. Förbättringarna från tidsmässig adaptivitet är konsekvent runt 1,25x medan den rumsliga adaptiviteten visar en större bredd av förbättringar mellan 1,23x och 2,86x. Kombinering av båda adaptiva teknikerna ger en förbättring på upp till 3,58x. Slutsatser. Både rumsligt och tidsmässigt adaptiva tekniker är användbara sätt att förbättra prestandan för en DEM-baserad snösimulering. Den nuvarande implementationen har vissa problem med prestanda och med de visuella resultaten vid användning av rumslig adaptivitet, men det finns mycket potential för framtiden.

Studiens syfte är att fördjupa kunskapen om de digitala spel som används i engelskundervisningen på mellanstadiet, hur och i vilket syfte spelen implementeras samt vilka möjligheter och utmaningar lärare upplever med detta. Materialet samlades in med hjälp av en webbenkät och tolkades dels genom SPSS, dels med hjälp av utvärderingsverktyget PHEG. Resultatet visar att majoriteten av respondenterna använder digitala spel i sin undervisning en gång i veckan eller mer sällan, och de digitala spelen spelas vanligtvis mellan 10-15 minuter under engelsklektionerna för att öka elevers motivation, som en extraaktivitet och för att repetera innehåll. De mest framträdande utmaningarna är brist på tid och svårigheter att hitta passande spel. Lärare som själva spelar tenderar att implementera digitala spel i sin undervisning i större utsträckning än de som inte spelar. Slutsatsen är att det framför allt är läraren som påverkar om ett digitalt spel gynnar språkinlärningen eller inte.

Det finns många sätt som spelutvecklare kan använda ljus vid skapandet av spelet. Två exempel på hur ljus kan användas är, dels för att lysa upp eller för att vägleda. Den här studien har haft i syfte att utforska hur spelare upplever ljuset som är synligt i spel. Medverkande har fått spela igenom ett enklare spel med en bana där de ska navigera i en öppen värld med förstapersonsperspektiv för att försöka hitta tre verktyg. Efteråt fick deltagarna medverka i en intervju för att undersöka hur de upplevde de ljuset. Resultatet från undersökningen visar att spelare generellt har en gemensam uppfattning av vad ljuset faktiskt har för syfte. / <p>Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.</p><p>There are other digital material (eg film, image or audio files) or models/artifacts that belongs to the thesis and need to be archived.</p>

Vi har gjort en undersökning i skolår 4 för att se hur datorn bidrar till ett lustfyllt lärande, genom att använda oss av datorprogrammet ”Mattekungen”. Syftet har varit att hitta en ny väg till elevers kunskap på ett mer lustfyllt sätt än att följa läroboken från början till slut. Vi har utfört kvalitativa intervjuer med elever före och efter de fått spela ”Mattekungen”. Undersökningen är gjord i en mindre kommun i södra Skåne. Elevernas svar och våra observationer under tiden som de spelade skulle hjälpa oss att svara på vår frågeställning. Resultatet har visat att datorn stimulerar kommunikationen mellan elever i undervisningen. Detta tillsammans med pedagogernas nya roll, från att ha lärt ut sina egna kunskaper till att handleda eleverna att finna sin egen kunskap och att vara elevernas mentor i klassrummet bidrar till elevernas lärande. Datorn spelar även en stor roll i elevernas vardag, vilket gör det viktigt att skolan integrerar datorn i undervisningen, och då inte som något tidsfördriv. / We have made an investgation in school year 4 to see how the computer contribute to a pleasurable teaching through using the computer programme "The Mathking". The purpose has been to find a new way to pupils knowledge in a more pleasurable way than following the textbook. We have made qualitative interviews with pupils before and after the played "The Mathking". The investigation was made in a small village in the south of Sweden. The pupils answers and our observations during the playing should help us answering our question. The result show the computer stimulating the communication between pupils during teaching. This together with the teachers new role, from teaching their own knowledge to guide pupils finding their own knowledge and to be their mentor in the classroom, contribute to pupils learning. The computer plays a big part in pupils daily life which makes it important to integrate the computer into school teaching, and not as a pastime.

I den här studien har frågeställningen “Vilken påverkan på spelupplevelsen har Coyote Time och Jump Buffer i 2D-Plattformsspel?” studerats. Coyote Time och Jump Buffer är två hjälpmekaniker som hjälper spelare att prestera bättre i plattformsspel där deras timing kan påverkas negativt av latens i hård- och mjukvara. En kvantitativ metodansats användes där data insamlades från två källor, en enkät baserad på modellen Player Experience Inventory (PXI) samt data från ett enkelt plattformsspel som skapats utifrån studiens behov av författarna. Data från spelet bestod av missade hopp, antal gånger som Coyote Time användes, antal gånger som Jump Buffer användes samt hur lång tid det tog för spelarna att klara nivån. I ett laboratorium, inrett som en lägenhet, fick tolv testdeltagare spela två spelnivåer i spelet. Vid varje testsession fick testdeltagarna spela en spelnivå med aktiva hjälpmedel och en spelnivå med inaktiva hjälpmedel. Efter avslutad spelnivå svarade testdeltagarna på den del av enkäten som hörde ihop med spelnivån. En analys av den insamlade datan tyder på att aktiva hjälpmedel generellt, med några få undantag, påverkar spelupplevelsen positivt. / <p>Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.</p><p>There are other digital material (eg film, image or audio files) or models/artifacts that belongs to the thesis and need to be archived.</p>

Elden Ring (2022) och The Legend of Zelda: Breath of the Wild (2017) är två spel som tillhör genren open world. Båda spelen använder sig av miljöberättande för att skapa berättelser. Spelen har låg användning av dialog eller text, vilket gör att spelvärldarna är det som berättar narrativet. Många strategier kan användas för att skapa ett narrativ med hjälp av miljöberättande. Dessa strategier är vad studien vill hitta och undersöka inom openworld-genren. För att åstadkomma detta har Elden ring (2022) och The Legend of Zelda: Breath of the Wild (2017) jämförts för att hitta faktorer som skiljer spelen åt i hur de använder miljöberättande. Faktorer som: narrativetskomplexitet, narrativets syfte och världarnas storlek är bra exempel på just detta. Studien ger även källor och metoder till framtida forskare om hur miljöberättande kan undersökas.