Uppsatsens syfte är att belysa kursplaners och lärarattityders påverkan på andraspråkslärares förhållningssätt gentemot dialekter i uttalsundervisningen. Frågeställningarna är uppdelade i utifrån syftets två aspekter och är formulerade på följande sätt: Hur påverkar kursplaner lärares förhållningssätt gentemot dialekter i uttalsundervisningen? samt Hur påverkar lärarattityder lärares förhållningssätt gentemot dialekter i uttalsundervisningen? Undersökningen består av en surveyundersökning och materialet samlades in genom en webb-baserad enkät. Totalt besvarades enkäten av 58 svenska som andraspråkslärare varav 15 har utbildning för arbete mot grundskolan, 16 för högstadiet, 14 för gymnasiet och 13 för SFI (svenska för invandrare). Materialet redovisas i enlighet med statistiska konventioner och analys i form av ANOVA (Analysis of Variance) och Pearsonkorrelationer. Resultatet gällande kursplaners influens visar att det inte finns någon påvisbar skillnad mellan lärargrupperna: grundskol-, högstadie-, gymnasie- och SFI-lärarna gällande deras medvetna påverkan på elevers dialektanvändning och undervisning om dialekter i klassrummet. Resultatet för lärarattityders influens visar att det finns ett statistiskt samband mellan lärarnas positiva inställning till elevers dialektanvändning och lärarnas medvetna påverkan på elevers dialektanvändning. Slutsatserna utifrån undersökningen är att kursplaner inte påverkar lärares förhållningssätt gentemot dialekter i uttalsundervisningen samt att lärare som är positivt inställda till dialekter medvetet försöker påverka elevers dialektanvändning.

Bakgrund: Vid årsskiftet 2019 var antalet utrikes födda i Sverige över två miljoner. Invandringens kraftiga tillväxt gör att patienter med annan språktillhörighet blir allt vanligare inom hälso- och sjukvård. För att möjliggöra kommunikationen mellan sjuksköterska och patient vid språkliga barriärer krävs det att varje patient bemöts utifrån sin egen förutsättning. Kommunikationen är nyckeln för att sjuksköterskan och patienten ska förstå varandra och vid språkliga barriärer bör tolk anlitas för att bedriva god och säker vård. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans erfarenheter och strategier av att vårda patienter med annan språktillhörighet.  Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på tolv vårdvetenskapliga artiklar från databaserna Cinahl och Pubmed. Resultat: Den kvalitativa litteraturstudien resulterade i fyra huvudkategorier och nio subkategorier. Huvudkategorier var ”Konsekvenser av språkliga barriärer”, ”Att använda tolk”, ”Att finna egna strategier och verktyg” och ” Följder av språkliga barriärer”.  Slutsats:  Språk- och kulturella barriärer är ett hinder för ömsesidig förståelse i det vårande mötet. Strategier likt tolk, kroppsspråk, medkänsla, teknikutrustning och ord på patientens språk visar sig vara viktiga hjälpmedel vid språkliga barriärer. Sjuksköterskan erfar att språkliga barriärer trots sin negativa påverkan resulterade i en personlig utveckling och kulturell kompetens.

No description available.

Nilsson, Katarina (2022), Övergången – Väsentliga faktorer och speciallärarens roll i övergångar för elever i språklig sårbarhet, Speciallärarprogrammet, Skolutveckling ochledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp. I studien beskriver några lärare och speciallärare på en f-6-skola sina uppfattningar av arbetet kring övergångar för elever i språklig sårbarhet. De främjande faktorer och utmaningar som beskrives i övergångsarbetet på den undersökta skolan kan möjliggöra för reflektioner kring arbetet med övergångar på andra skolor. I studien lyfts även speciallärarens roll och möjligheteri övergångar för elever i språklig sårbarhet. Det kan bidra till värdefulla diskussioner om specialläraruppdraget som till exempel hur speciallärarrollen ska definieras i övergångsarbetetoch hur speciallärarens arbete kan organiseras på olika nivåer. Det övergripande syftet med studien har varit att bidra med kunskap om faktorer som lärare ochspeciallärare förstår som väsentliga i samband med övergångar för elever i språklig sårbarhet. Studiens syfte har också varit att synliggöra speciallärarens roll och möjligheter i övergångsprocessen. För att uppnå syftet har följande frågeställningar formulerats:● Vilka faktorer beskriver några lärare och speciallärare som väsentliga i samband medövergångar för elever i språklig sårbarhet?● Hur beskriver samma lärare och speciallärare arbetet med övergångar för elever ispråklig sårbarhet?● Hur uppfattar dessa lärare och speciallärare speciallärarens roll i övergångsprocessenför elever i språklig sårbarhet? Utifrån syfte och frågeställningar valdes sociokulturell teori och ekologisk systemteori somteoretisk grund i uppsatsen. Den sociokulturella teorin förklarar hur människan lär i samspelmed andra och vilka möjligheter en individ har att lära sig med rätt hjälp. Mänskliga handlingaroch beteenden måste förstås i större sociala och kulturella sammanhang. Den ekologiska systemteorin inriktar sig mot att barn ska uppfattas utifrån totala ekologiska sammanhang där inte bara familjen spelar roll för barnets utveckling utan att även andra samhällssystem både har direkt och indirekt betydelse för utvecklingen. Utifrån syfte och frågeställningar om att söka svar på lärares och speciallärares uppfattningar valdes en kvalitativ metod. Datainsamling skedde genom semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna spelades in och transkriberades och analyserades därefter utifrån en tematisk analysmetod. Resultatet speglades mot valda teorier och tidigare forskning.Resultatet visade att brister på organisatorisk nivå skapar svårigheter för pedagogerna attupprätta fungerande rutiner i övergångsarbetet för elever i språklig sårbarhet. Några av de väsentliga faktorer som lyftes är att det saknas övergripande handlingsplaner och riktlinjer på både huvudmannanivå och skolnivå. Resultatet visade även att faktorer som kontinuitet, kollegial samverkan och kollegialt stöd ses som väsentliga i övergångarna och framför allt i övergången mellan årskurs 3 och årskurs 4. Denna övergång framträdde som en av de stora utmaningarna och bland annat lyftes skolans språkliga krav och minskat vuxenstöd som kritiska aspekter för elever i språklig sårbarhet. Resultatet visade vidare att specialläraren spelar en stor och viktig roll i arbetet med att förebygga sårbarhet för såväl pedagoger som elever genom att stötta, samordna och avlasta. Det framträder att det finns ett behov av specialpedagogiskt stöd i övergången mellan årskurs3 och 4. För att förebygga och minska den språkliga sårbarheten kan specialläraren möjliggöraför explicit undervisning i mindre grupper eller genom individuellt stöd. Specialläraren kan följa upp åtgärdsprogram och vara länken i samverkan mellan hem och skola. Inom den del av uppdraget som rör skolutveckling kan specialläraren vara den som samordnar och driver arbetet med att skapa ett hållbart system kring övergångar på skolan.

Syftet med studien är att undersöka hur läraren arbetar med begreppet subtraktion i klassrummet. Studiens teoretiska utgångspunkt är den sociokulturella teorin. Begreppen som studien fokuserar på är språkliga redskap och materiella redskap. Observationer och intervjuer användes för att samla empiri för att besvara studiens frågeställningar. Av dessa observerades två klasser och fyra lärare intervjuades. Två av dessa lärare som undervisade intervjuades för att samla in underlag till studien. Studien utgår från en kvalitativ metod där observationer och intervjuer ligger till grund för resultatet. En kvalitativ metod användes genom att använda semistrukturerade intervjuer. De observerade lektionerna analyserades med hjälp av en observationsmall baserade från teoretiska begrepp från forskningen. Resultatet visade vilka redskap som används och vilka typer av frågor som användes. Redskap är det materiella redskap i forma av konkret material och olika typ av frågor som till exempel IRE frågor. Studien handlar även om sociomatematiska normerna som dominerade i klassrummet. Det framkom att subtraktion är ett svårt räknesätt som kräver att undervisningen stimuleras med att använda olika metoder.

I vår småskaliga studie med avstamp i UNICEF (2018) Barnkonventionen, UNESCO (2006) Salamancadeklarationen och Skollagen (SFS 2010:800) ger vi en inblick i vad de säger om barnens rätt till undervisning och stöd. 2019 kom ett tillägg i Skollagen för att säkerställa att elever får det stöd som de är i behov av för att nå sin proximala utvecklingsnivå. I skolan finns det elever i språklig sårbarhet som inte följer normen för läs- och skrivutvecklingen och i en klass på 30 elever har 2% språkstörning. I Lgr11 (2019) framgår det att undervisningen ska vara likvärdig för alla vilket innebär att den måste anpassas utifrån elevens behov och språklig förmåga vilket ställer krav på pedagogernas kunskaper. Vårt syfte blev att beskriva språkliga svårigheter som elever i låg- och mellanstadiet uppvisar som kan vara tecken på språkstörning enligt speciallärares och specialpedagogers uppfattningar samt vilket stöd dessa elever erbjuds under åren i låg- och mellanstadiet. Det ledde till en kvalitativ studie där 14 speciallärare och specialpedagoger intervjuades om deras uppfattningar i hur elever med språkliga svårigheter upptäcks och vilket stöd dessa erbjuds. Resultatet visar att elever med språkliga svårigheter vanligast uppmärksammas genom att de har svårt med språkförståelsen och att de har ett bristande ordförråd samt att lärarna är de första att möta elevernas svårigheterna i den tidiga läsinlärningen. En slutsats är att lärare saknar insikt och kunskap i att de olika tecken på språkliga svårigheter som framkommit i studien ofta kan vara språkstörning.

Syftet med studien var att synliggöra hur förskollärare upplever att barn med språkliga svårigheter får sina behov tillgodosedda utifrån de rättigheter barnen har gällande särskilt stöd. Därför genomfördes en intervju studie med fyra förskollärare som gav sina perspektiv och erfarenheter gällande om och på vilket sätt barn med språkliga svårigheter får sina behov tillgodosedda. Studien framställer även förskollärarnas arbetssätt för att främja den språkliga utvecklingen. Resultatet visar på att de medverkande förskollärarna känner sig säkra gällande deras kompetenser för att möta barn med språkliga svårigheter, men poängterar vikten av fortbildning och att de aldrig är fullärda. Studien synliggör att förskollärarna har positiv inställning till olika språkutvecklande metoder som kan främja den språkliga utvecklingen och att förskollärarna använder dessa med syfte att främja förståelse och kommunikation. Resultatet visar även förekomsten av olika faktorer som förhindrar att likvärdig utbildning kan ges. Förskollärarna förespråkar att dessa faktorer framför allt beror på personalbrist och det ständiga sparkravet som kan begränsa deras chanser till planering av undervisning. Dock poängterar samtliga förskollärare i studien att de trots eventuella omständigheter gör sitt bästa, där utbildningen ska präglas av god kvalité samt att barn i behov av särskilt stöd får den stöttning och vägledning som krävs.

Vi har valt att göra en studie kring olika förskollärares arbete med barns språkutveckling. Anledningen till att vi valde att göra den här studien är för att vi lagt märke till att förskolorna vi arbetat/praktiserat på har haft varierande arbetssätt kring barns språkutveckling. Fokus ligger framförallt på högläsning. Hur förskollärares uppfattning av högläsning är men studien undersöker även andra språkliga metoder och förskollärares uppfattning om effekter av dessa. Följande frågeställningar tas upp i studien: Vad är förskollärares uppfattningar om högläsning i förskolan? Vilka funktioner anser förskollärarna att högläsningen fyller för barns språkutveckling? Vad innebär en lyckad högläsning, enligt förskollärarna? Vilka metoder använder förskollärare sig av i förskolan för att stimulera barnens språkutveckling? Undersökningarna har genomförts på 6 olika förskolor. Samtliga deltagare i studien är förskollärare som jobbat minst 3 år. De flesta värdesätter läsning och vikten av det betonas även i förskolans läroplan. Vi ville dock ta reda på om förskollärare märkt att det påverkat barns språk på något sätt. Med hjälp av förbestämda frågor intervjuades förskollärare för att få deras perspektiv på saken. Resultatet av studien visar att högläsning är en vanlig metod på förskolorna för att utveckla barns språkutveckling. Högläsning sker både som en spontan och planerad aktivitet i förskoleverksamheten. Oftast kombineras läsning med andra slags språkmetoder för att stärka barns språk. Samtliga förskolor planerar aktiviteter av olika slag som på något sätt enligt förskollärarna ska verka positivt på barns språkutveckling.

Syftet med studien är att undersöka lärare och nyanlända elevers upplevelser av olika strategier för att möta språkliga utmaningar i ämnet idrott och hälsa på högstadiet. Studien har genomförts med intervjuer med tre idrott och hälsa-lärare samt enkäter som nyanlända elever har besvarat. Resultatet visade att det finns språkliga barriärer i ämnet och att vid intervjuerna berättade lärarna att de tillämpade olika tillvägagångssätt för att möta dessa. Lärarna upplever att strategierna de använder sig av fungerar olika bra vid olika moment. Främst stöttar kroppsspråk, bilder och filmer vid praktiska moment, men inte i lika stor utsträckning vid teoretiska moment. Resultatet visade att lärarna upplevde att språket används främst som ett tolkningsverktyg för eleverna sinsemellan, men kunde även vara användbart vid information och teoretiska uppgifter. Avslutningsvis visade studien att flera av lärarna anser att språkbarriärer påverkar elevernas möjlighet att uppnå högre betyg.

Syftet med denna studie är att genom en enkätundersökning få elevers egna perspektiv på vilken av de fyra språkliga förmågorna, höra, läsa, skriva och tala, de upplever gynnar dem mest i inlärningen av ett modernt språk, i det här fallet franska, tyska och spanska. Undersökningens frågeställning har formulerats för att ta reda på vilken av de fyra förmågorna de upplever som viktigast för dem men även för att ta reda på om det finns någon annan viktig faktor utöver de fyra förmågorna som är särskilt viktig för elevernas upplevelse av språkinlärningen. Det känns viktigt att få elevernas egna perspektiv för att kunna anpassa och utveckla undervisningen i moderna språk i samstämmighet med kursplanerna i Skolverkets styrdokument samt eleverna egna upplevelser av inlärning. Undersökningen har genomförts med hjälp av en kvantitativ enkätundersökning som analyserats med hjälp av en kvalitativ analysmetod och utfördes i årskurserna 6–9. Svaret på frågeställningen om förmågorna visar att det är den skriftliga förmågan som tenderar att vara den förmågan som eleverna upplever är mest gynnsam för dem i sin språkinlärning men det pekar också på att det är den skriftliga förmågan som ligger till grund för utveckling av de övriga tre förmågorna. Svaret på frågeställningen om någon annan viktig faktor är viktig för dem pekar på att det är elevernas trygghet som tillsammans med motivation är särskilt viktiga faktorer för eleverna i undervisningen av moderna språk på denna skola.