Denna studie syftade till att undersöka relationen mellan andraspråksinlärares typ av motivation (instrumentell eller integrativ) och deras språkfärdigheter i svenskans fonologi och syntax. Genom en enkätundersökning och ett experiment i freeware-programmet ”PsychoPy” undersöktes deltagarnas motivationsnivåer samt deras förmåga att identifiera korrekta och inkorrekta språkavvikelser. Resultatet visade att deltagare med hög instrumentell motivation tenderade att vara mer kritiska till uttalet och hade en tendens att felaktigt bedöma korrekta uttal som inkorrekta, samtidigt som de var bättre på att identifiera faktiskt inkorrekta uttal. Deltagare med högre integrativ motivation visade en signifikant negativ relation med hur väl de identifierar korrekt uttalade vokaler som korrekta. Motivationen visade dock ingen signifikant påverkan på förmågan att identifiera språkliga avvikelser i placeringen av negationer i huvudsatser och bisatser. Dessa resultat ifrågasatte tidigare antaganden om kopplingen mellan motivation och språkinlärning och understryker behovet av ytterligare forskning inom motivationsstudier, särskilt med invandrare som deltagare.

The aim of the study is to investigate social studies teachers’ idea of the importance of students’ agency for their future citizenship and how social studies teachers in upper secondary school assist students’ agency in their teaching. The methodologically the study is based on, is 6 interviews with social studies teachers of different ages and with different experience. The results show that the social studies teachers’ teaching have two main themes. The themes are to contribute to the students’ analysis of the world around them and assist the students’ future life as employees. Two theoretical starting points have been used to discuss the results, Ninni Wahlström’ capacity strategy and John Dewey’s communication theory. Social studies teacher’s teaching with a focus on students’agency means that the students should develop the future skills to set goals, reflect on their learning, to be able to make independent decisions, which leads to become competitive in the labor market with general competencies such as creativity, language skills and social competence. This results in that the students become competitive in the labor market where they have the capacity to become independent individuals with general skills such as creativity, language skills and social skills. The social studies teachers view that it is crucial for the students ’agency that they develop an analysis of the world around them, which means that the students can analyze current events such as the Ukraine war in 2022 and be able to discuss this with other people. The students can use this in their future citizenship. Social studies teachers encourage students’ agency in social studies by using project work in social studies for students to learn to solve problems in creative ways to solve real problems as future citizens. The social studies teachers encouragea linguistic ability through their social teaching that encourage students' agency. It means being able to reason, see connections and draw conclusions about current events. The social studies teachers believe that this encourages the students’ personal development and their future citizenship where the students have a self-esteem to succeed in projects in the future and to understand modern society. According to the social studies teachers, the students should socialize with other students through group exercises in teaching, which they believe gives the students expanded opportunities in life. The social studies teachers believe that dialog as a pedagogical method encourage the student’s democratic competence, which means that the students develop a thought structure about the democratic rules within a democratic society and it is also important for the students’ agency that they develop a democratic competence which means that the students are critical of the information in a global community so they know which information can be trusted. The pedagogical approach among the social studies teachers is that it should be a creative social environment where the students learn to think independently with the teacher as a supervisor in the classroom who does not impose knowledge on the students. The main pedagogical method to assist students’ future citizenship in social education is to use news in the social studies. Keywords: Social studies, Citizenship, Media, Language skills, Agency, Social competence, Creativity, Upper Secondary school

Tidigare studier har visat att individer med lindrig intellektuell funktionsnedsättning uppvisar en generellt lägre läsförmåga än individer med typisk utveckling. Vad detta bottnar i är oklart men mycket forskning tyder på att språkliga förmågor har en inverkan på läsförmågan. Föreliggande studie syftar till att undersöka eventuella samband mellan läsförmåga och språkliga förmågor hos barn och unga vuxna med lindrig intellektuell funktionsnedsättning i åldrarna 12 till 25 år.  De språkliga förmågor som undersöktes var fonologisk medvetenhet, snabb benämning (RAN), ordförråd, grammatisk förståelse samt språkförståelse. Testningarna genomfördes på deltagarnas respektive skolor utspridda i mellersta och södra Sverige. Råpoängen från respektive test användes i korrelations- och regressionsanalys för att kartlägga eventuella samband. I studien medverkade totalt 27 barn och unga vuxna i åldrarna 13;06–25;09 år. Resultaten visar att RAN och fonologisk medvetenhet har starka signifikanta samband med avkodning som helhet vilka tillsammans förklarar 72,3 % av variansen. Läsförståelse har starka signifikanta samband med fonologisk medvetenhet, grammatisk förståelse, avkodning som helhet och språkförståelse, där avkodning som helhet, språkförståelse och ordförråd förklarar 62,4 % av variansen. Ortografisk avkodning uppvisar ett starkare samband med läsförståelse än fonologisk avkodning. Resultaten i studien överensstämmer med tidigare forskning som menar att fonologisk medvetenhet och RAN är av vikt för alla typer av avkodning och att avkodning i sig påverkar läsförståelsen hos individer med såväl typisk utveckling som med lindrig intellektuell funktionsnedsättning. Däremot går resultaten i föreliggande studie emot tidigare forskning som inte kunnat visa att ordförrådet har signifikant påverkan på läsförståelsen hos individer med lindrig intellektuell funktionsnedsättning. Sammanfattningsvis visar resultaten av föreliggande studie att flertalet språkliga förmågor kan förklara variansen av såväl de olika typerna av avkodning som läsförståelse. Resultatet kan bidra till ökad kunskap kring bakomliggande faktorer till den nedsatta läsförmåga som observeras hos individer med lindrig intellektuell funktionsnedsättning. Resultaten tyder dock på att vidare forskning behövs för att fastställa vilka övriga faktorer som kan förklara resterande varians samt att stärka fynden i föreliggande studie. / Previous studies have shown that individuals exhibiting mild intellectual disability show a lower reading ability than individuals with typical development. The reasons behind these differences are unclear. However, research shows that specific language abilities affect reading ability. The present study aims to investigate any possible correlations between language ability and reading ability in young people with mild intellectual disability, aged 12 to 25 years. The examined linguistic abilities were phonological awareness, rapid automatized naming (RAN), vocabulary, grammatical comprehension and language comprehension. Testing was held at the participants’ schools in various parts of central and southern Sweden. The raw scores were used in correlation and regression analyses to map out any correlations. A total of 27 participants with ages ranging between 13;06 years and 25;09 years were included in the study. The results showed that RAN and phonological awareness had strong significant correlations to decoding and that they together can account for 72.3 % of its variance. Reading comprehension showed strong significant correlations to phonological awareness, grammatical comprehension, decoding, and language comprehension. Language comprehension and vocabulary explained 62.4 % of the variance in reading comprehension. Word decoding showed a stronger correlation to reading comprehension than phonological decoding. The results of the present study are in large parts compatible with previous research, which supports the findings that phonological awareness and RAN are of importance to decoding ability, and that decoding in turn has an impact on reading comprehension in individuals with both typical development and intellectual disability. However, the results in the present study are at odds with previous research, which has not found significant correlations between vocabulary and reading comprehension in individuals with mild intellectual disability. In summation, results of the present study show that a number of linguistic abilities can explain the variance of both decoding and reading comprehension. Hopes are that the results from the present study can contribute to furthering knowledge of the underlying factors which explain why individuals with mild intellectual disabilities generally are poor readers. More research is needed to confirm which other factors can explain the remaining variance and to strengthen the results of the present study.

The purpose of this study is to examine pupils’ and teachers’ perspectives and use of language strategies when speaking English. Questions that will try to be answered are: What are the teachers’ thoughts about language strategies? In the subject English, which strategies do the pupils in 6th grade use? Which strategies to communicate are used most frequently by 6th graders when speaking English unprepared? To answer these questions, interviews with teachers were held. The pupils answered a survey and were observed while talking English. Earlier studies have showed that language learning strategies are an efficient tool for people learning a second language while overcoming their language skills shortcomings that might arise while communicating in a second language. This study concludes that language learning strategies have a significant part to play in the development of a communicative competence. The teachers emphasized the importance of a good learning environment, interaction and pupils’ awareness about the language learning process. The pupils reported that they used strategies such as paraphrasing and body language, which the observation later confirmed.

Syftet med studien är att belysa hur förskollärare beskriver att de stödjer barn som är i språkliga svårigheter i förskolan. Förväntningarna med arbetet var att få en inblick i förskolans verksamhet och synliggöra vilka arbetssätt som används för att stödja barn i språkliga svårigheter. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har intervjuer använts som datainsamlingsmetod. I studiens resultat framkom att samtliga intervjuade förskollärare beskrev att Tidig registrering av språkutveckling (TRAS) användes för att upptäcka och stödja barn i språkliga svårigheter. Förskollärarna beskrev också andra arbetssätt och kartläggningsverktyg som användes för att upptäcka, stödja och följa upp dessa barn. Före Bornholmsmodellen, AKK, tecken som stöd, observationer, dokumentation, sång, rim och ramsor är några arbetssätt och kartläggningsverktyg som beskrivs av intervjuade förskollärare. I resultatet synliggjordes även det sociokulturella perspektivet i förskollärarnas arbete. Slutsatser som kommit fram under arbetets gång är hur viktigt det är att fånga upp barn tidigt för att skapa bästa förutsättningar för språkutveckling och lärande. Det är viktigt att vara medveten om vilket arbetssätt och hur olika verktyg används för att skapa en verksamhet som är förenligt med läroplanen.

Bakgrund: Testmaterialet Bedömning av Subtila Språkstörningar (BeSS) togs fram för att bedöma subtila språkliga svårigheter hos bland annat personer med neurodegenerativa sjukdomar. Testet har sedan använts bland annat i dyslexiutredningar då subtila språkliga svårigheter kan förekomma även vid dyslexi.  BeSS saknar dock referensmaterial för flera åldersgrupper vilket behövs för att logopeder ska kunna göra tillförlitliga bedömningar med materialet.   Mål: Att låta gymnasieungdomar genomgå BeSS och sammanställa ett referensmaterial. Att se om det föreligger några prestationsskillnader mellan deltesten och könsskillnader.   Metod: I studien deltog 28 gymnasieungdomar, 16 flickor och 12 pojkar, vilka testades enskilt med BeSS. Deltagarna fick inte ha några kända språkliga svårigheter eller läs-/skrivsvårigheter. Övriga krav var att deltagarna gått i svensk skolklass och fått svensk undervisning på svenska under minst 8 år.   Resultat: Det totala medelvärdet för testgruppen (alla deltesten sammanräknade) var 172 poäng av 210 möjliga med standardavvikelsen 14,5. I studien presenteras även medelvärde och standardavvikelse för var och ett av deltesten: Repetition av långa meningar M=20,8 (SD 4,6), Meningskonstruktion M=27,3 (SD 2,3), Inferens M=25,5 (SD 3,5), Förståelse av logikogrammatiska meningar M=25,2 (SD 3,4), Tvetydigheter M=22,1 (SD 5,0), Förståelse av metaforer M=25,5 (SD 3,9) och Definitioner av ord M=25,6 (SD 3,2). Det förelåg inga könsskillnader.   Slutsats: Denna studie har resultat för 28 gymnasieungdomar vilket är början till ett referensmaterial som behövs för att BeSS fortsatt ska kunna användas kliniskt i logopedisk verksamhet. Deltesten Repetition av långa meningar och Meningskonstruktion blev de deltest där gymnasieungdomarna presterade lägst respektive högst poäng. Det förelåg inga signifikanta könsskillnader. / Background: The test material BeSS was developed to assess subtle language difficulties in people with neurodegenerative diseases. The test has also been used in dyslexia evaluations since subtle language difficulties also can occur with dyslexia. The material lacks reference material for several age groups which is needed to give safer assessments with the material.   Aim: To collect reference material for the BeSS test for high school students. To see if there is differences in performance between the test sections and if there is a gender difference.   Method: The study had 28 participants, 16 girls and 12 boys, who were tested individually with BeSS. The participants did not have any known language difficulties or reading/writing problems and they were required to have attended a Swedish class with Swedish education in Swedish for at least 8 years.   Results: For each of the test sections means and standard deviations are presented. For the individual test sections the students performed as follows: Repetition of long sentences mean 20.8 (SD 4.6), Sentence construction 27.3 (SD 2.3), Inference 25.5 (SD 3.5), Understanding of grammatically logical sentences 25.2 (SD 3.4), Ambiguities 22.1 (SD 5.0), Understanding of metaphors 25.5 (SD 3.9) and Definitions of words 25.6 (SD 3.2). There was not a significant gender difference.   Conclusions: This study presents results for 28 students which is the beginning of a reference material that is needed for the continued use of the test in clinical speech and language pathology work. In the test sections Repetition of long sentences and Sentence construction the students performed the lowest and the highest scores. There was not a significant gender difference.

Den åländska identiteten är på många sätt splittrad eftersom en ålänning, beroende på situation, antingen kan vara finländsk, finlandssvensk, svensk eller ålänning. Som sverigeålänning möts jag inte sällan av okunskap hos svenskar gällande den åländska identiteten och mitt språk. Syftet med denna studie är dels att undersöka sverigeålänningars erfarenheter kring sitt dialektbruk, dels att ta reda på om dialektbruk kan verka som identitetsmarkör. Resultatet baserar sig på en enkätundersökning där 500 sverigeålänningar deltagit, materialet består således av rapporterat bruk. I resultatet har fyra teman lyfts fram vilka är ackommodation, dialektmarkörer, svenskars okunskap och dialekt som identitetsmarkör. Informanternas språkanpassning visar tendenser av konvergens vad gäller fonologiska variabler och medveten kodväxling vad gäller lexikala variabler. Resultatet visar även att sverigeålänningars dialekt, trots anpassning, innehåller en mängd dialektmarkörer. Vad gäller okunskap hos svenskar verkar denna dels vara utbredd, dels vara något som upprör informanterna. Slutligen visar resultatet även att informanternas dialekt i viss mån kan verka som identitetsmarkör, framför allt genom att skapa en känsla av gemenskap.

The overall aim of this study is to analyze and describe the reading of a group of pupils in a preschool class and grade 1 and to search for links between preschool language and cognitive skills and early literacy development. A total of 49 pupils participated in the study and their literacy development was analyzed over two consecutive years in preschool class and grade 1, partly by teacher evaluations and partly by reading tests. In the autumn term of the preschool class the pupils’ phono­logical awareness, letter knowledge, impressive and expressive voca­bulary, short-term memory and syntactic skills were tested. The main aim was to examine how these skills predicted reading in preschool class and grade 1. Single correlation analyses revealed that phonological awareness, letter knowledge, short-term memory and syntactic skills were sig­nificantly related to literacy development, whereas these patterns of prediction were not found regarding verbal skills. When analyzing the unique contribution of every single predictor to explain variations in reading ability, phonological awareness gives a specific additional contribution to reading abili­ty in preschool class, whereas letter knowledge gives an addi­tion­al contribution both in preschool class and grade 1. These patterns of prediction were not found regarding more general verbal skills or memory.  When prior reading ability is also taken into consideration, the prediction of the analyzed preschool skills declines and it is mainly the prior reading ability that is significantly related to literacy deve­lopment. This study indicates the importance of success in early literacy development. To make this possible for all students the teachers must be able to identify the developmental stage to build upon. An impor­tant conclusion is that reading education must rely on a solid theoreti­cal basis and the use of a diagnostic approach.

Syftet med denna uppsats är att undersöka en funktionell svenskundervisning där undervisning om språkliga strukturer integreras i undervisningen kring eget skrivande och analys av egna och andras texter. Fokus ligger på undervisningens relation till kontextuella aspekter av verksamheten, såsom sammanhang som har att göra med praxis i klassrummet, den enskilda skolan och yttre ramar på ett samhälleligt plan. Centrala begrepp är dialogicitet, processer, stödstrukturer, undervisning rörande språkliga strukturer, integrering, erfarenhetspedagogisk ämnessyn och text som socialt beteende. Såväl min analysapparat som den studerade undervisningen har inspirerats av ett sociokulturellt perspektiv på lärande, särskilt nydialogiska och genrepedagogiska teorier. Studien följer fyra undervisningsförlopp i grundskolans senare år och i gymnasieskolan genom observationer, samtal i fokusgrupper samt intervjuer med lärare och elever. Resultatet visar att den genomförda undervisningen värderas högt av lärare och elever, och lärarna menar att alla kategorier av elever tjänar på denna typ av integrerad undervisning. Den upplevs som effektiv och engagerande. Vad gäller de centrala begreppen, som nämnts ovan, kan man konstatera att det verkar ha funnits en strävan att implementera dessa i den studerade undervisningen, vilket också har skett i olika grad. En ytlig iscensättning av dessa begrepp i praktiken innebär dock knappast en undervisning som kan anses gestalta forskares teorier kring dessa begrepp. Ett flertal kontextuella aspekter på olika nivåer har identifierats som betydelsefulla i sammanhanget, som exempelvis läromedlens roll; lärarnas kunskaper och syn på lärande, på svenskämnet och på texter; lärarnas behov av forum för diskussioner och reflektion kring svenskundervisningen.

Studien behandlar engelskundervisning för åk 4–6 där problemet är lärarnas inställningar gentemot pedagogiskt drama i engelskundervisningen. Syftet med där här studien är därför att undersöka hur pedagogiskt drama används i engelskundervisningen samt lärarnas inställningar till det. Vidare undersöks även lärarnas inställningar för språkliga- och psykosociala förmågor genom användandet av pedagogiskt drama i engelskundervisningen. Studien har en kvalitativ metod med en fenomenografisk inspirerad metodansats vars resultat bygger på intervjuer från verksamma lärare i åk 4–6. Resultatet är till sin struktur uppbyggt med studiens syfte och frågeställningar och innefattar enbart utlåtanden från deltagarna. Genom lärarnas utlåtanden och forskarnas studier leder slutsatsen till att eleverna utvecklar psykosociala förmågor som i sin tur förbättrar elevernas möjligheter till ökade språkliga förmågor. / This study examines the English teaching classroom in grades 4 to 6. The problem for the study is the teachers‘attitude towards educational drama used in an English teaching classroom. The purpose is therefore to examine the teachers´ attitudes and how educational drama is used in an English teaching classroom. Furthermore, the purpose examines the teachers’ attitude towards the pupils’ capabilities to develop linguistic- and psychosocial abilities through educational drama used in an English teaching classroom. The result is based on interviews from teachers in grades 4 to 6. Onwards, the result contains only statements from the participants and is constructed by this study’s purpose and issues. Through the researchers ‘and teachers’ statements the conclusion for the study is that the pupils develop psychosocial abilities which in turn also develop the pupils’ linguistic abilities. The method used is a qualitative method with a phenomenologically-inspired theory.