Idag talas ett ungdomsspråk som präglas av svordomar och lånord från alla världens hörn. Detta språk kommer ungdomar i kontakt med i skolan och på fritiden. Det som kännetecknar ungdomsspråk är inte i första hand de nybildade språkstrukturerna som finns i språket, utan det är mer en språkstil som anses som avvikande från vuxenspråket. Syftet med studien är att belysa gymnasieelevers språkliga variation i samband med olika klassrumssituationer som exempelvis gruppsamtal, talsituationer, redovisningar. Studien har en kvantitativ ansats där intervjuer sammanställts. Resultatet i studien visar att elever är medvetna om sin språkliga variation i olika situationer som kräver en språklig variation och lärare har en viss acceptans av elevers vardagliga språk. Slutsatsen i studien är att lärarens närvaro påverkar elevernas språk, det har också visat sig att lärarnas inställning är något som kan medföra en språklig variation hos eleverna. Ungdomarna är även medvetna om hur de själva och deras kamrater anpassar språket utifrån olika de olika situationerna de ställs inför i klassrummet.

Syftet med den här uppsatsen är att visa på komplexiteten som de språkliga varieteterna utgör genom ett specifikt läkar-patientsamtal och hur tolken och de övriga deltagarna hanterar detta. Den teoretiska ansatsen är inspirerad av diskursanalys och bygger på mikroanalyser av transkriberade samtalsutdrag. Materialet består av ett autentiskt ljudinspelat samtal mellan en svensktalande läkare och en patient som talar dari med inslag av hazāragi och som tolkas av en persisktalande tolk. Det inspelade samtalet har transkriberats, översatts och analyserats på mikronivå med fokus på tolkens språkliga utmaningar. Utmaningarna har delats upp i en del som har att göra med patientens dari och den del som har att göra med läkarens svenska. De språkligt motiverade utmaningarna som tolken möter visar sig komma från båda samtalsdeltagarna, det vill säga både patientens dari med hazāragi-inslag och läkarens svenska med ofta långa resonemang. Utmaningarna ter sig olika och tolken har olika strategier för att hantera dem.

Syftet med studien är att ge en kvalitativ belysning av högstadieelevers uppfattningar om vilka hinder och möjligheter som finns med att målspråket (spanska) används som klassrumsspråk och vilka metoder och strategier som de uppfattar som framgångsrika för att främja målspråksanvändningen i klassrummet. För att undersöka informanternas uppfattningar har en kvalitativ ansats tillämpats. Materialet är insamlat genom semistrukturerade intervjuer med två spansklärare på högstadiet och genom fokusgruppsintervjuer med elever från dessa lärares undervisningsgrupper i årskurs 7 och 9. Sammanlagt har två lärarintervjuer och sex elevintervjuer, med totalt 22 elever, genomförts. Vidare har intervjuerna analyserats med hjälp av teorier och begrepp som berör språkinlärning, språkliga strategier och sociala relationer. Slutsatser som dragits av det analyserade materialet är att elever som har erfarenhet av att målspråket används som klassrumsspråk föredrar detta framför att svenskan används som klassrumsspråk. Några möjligheter som eleverna uppger med en undervisningspraktik där målspråket används som klassrumsspråk är att de lär sig mer spanska, får en bättre förståelse för de språkliga strukturerna, får större ordförståelse samt att de får en bättre relation till sin lärare. Resultaten visar även på att eleverna vill att svenskan används i viss utsträckning för att stödja förståelsen av spanskan. Detta i form av översättningar vid behov och vid betygssamtal och då läxor ges. Slutligen visar resultaten på att en förutsättningen för att läraren i så hög utsträckning som möjligt ska kunna använda sig av målspråket som klassrumsspråk är att läraren och eleverna använder sig av språkliga strategier, såsom kroppsspråk, kontextuellt stöd, bildstöd etc.

Just nu pågår det en debatt i media kring rapkulturen och dess omtalade koppling till kriminalitet. Rapartister ses ofta som influerare till gängkriminella kretsar på grund av deras låttexter som ofta handlar om mörker, knark och brott. Media rapporterar flitigt om rapparnas relation till kriminalitet i artiklar som bland annat kan handla om skjutningar och sprängningar. I ljuset av den ständiga debatten som pågår kring rapkulturen, undersöker denna studie hur rapkulturen som fenomen representeras i media.   Studiens teoretiska perspektiv är: gestaltningsteorin, representationsteorin, stereotyper i media, diskursteori: makt och ideologi, samt hiphop som populärkultur och subkultur. Den tidigare forskningen i studien handlar om rapkulturens mediehistoria, att musikgenren anses vara en samhällsfara, medias roll i samhället, representationen av människor samt journalisternas gestaltningar som agerar bidragande faktorer.   Studien har genomförts med hjälp av en kritisk diskursanalys där totalt 14 artiklar valts ut. Sju från Sveriges största kvällstidning, Aftonbladet, och sju från Sveriges största morgontidning, Dagens Nyheter.  Slutsatsen som kunde dras var att svensk journalistik tenderar att rama in rapkulturen på ett stereotypiskt sätt. Rapparna framställs som kriminella och en grupp utanför samhället. Diskurser som förekom förr i tiden tycks även leva kvar och bilden som människor hade om rapkulturen under 80-talet präglar fortfarande samhället (Rutherford, 2001). Diskurserna vi syftar på är framförallt kriminalitet, lojalitet, hämnd, samhällsproblem, utanförskap/förtryck samt stereotyper. Slutligen fann vi att Aftonbladet och Dagens Nyheter både befäster och stärker kopplingen mellan rapkulturen och kriminalitet. För att exemplifiera, skrev Dagens Nyheter följande i en artikel “Jag tror att hans namn blivit ett som många förknippar med våld och kriminalitet” (Admund Funck, 2023), med namn syftar de på rapartisten Yasin. Det fanns inget ur det empiriska materialet som visade på att de motverkade den relationen.  Den svenska forskningen inom det valda ämnesområdet är hyfsat begränsad och inom snar framtid önskar vi att fler kommer fördjupa sig och forska vidare om rapkulturen. Några önskemål från vår sida hade varit att undersöka hur rapartisterna själva uppfattar medias rapportering av dem, samt om det finns några likheter eller skillnader på hur kommersiella- kontra icke-kommersiella medier framställer rapkulturen. / There is currently a debate in the media about rap culture and its alleged link to crime. Rap artists are often seen as influencing gang criminal circles because of their lyrics, which are often about darkness, drugs and crime. The media report extensively on rappers' relationship with crime in articles that can include shootings and explosions. In light of the ongoing debate about rap culture and its practitioners, this study examines how rap culture as a phenomenon is represented in the media.   The study's theoretical perspectives are: framing theory, representation theory, stereotypes in the media, discourse theory: power and ideology, and hip hop as popular culture and subculture. The previous research in the study deals with the media history of rap culture, the fact that the music genre is considered a danger to society, the role of the media in society, the representation of people and the journalists' portrayals that act as contributing factors.   The study was conducted using a critical discourse analysis where a total of 14 articles were selected, seven from Sweden's largest evening newspaper Aftonbladet and seven from Sweden's largest morning newspaper Dagens Nyheter.  The conclusion that could be drawn was that Swedish journalism tends to frame the rap culture in a stereotypical way. Rappers are portrayed as criminals as a group outside society. Discourses that existed in the past also seem to live on and the image that people had of the rap culture during the 1980s still characterizes society (Rutherford, 2001). The discourses we are referring to are mainly crime, loyalty, revenge, social problems, exclusion/oppression and stereotypes. Finally, we found that Aftonbladet and Dagens Nyheter both confirm and strengthen the link between rap culture and crime. As an example, Dagens Nyheter wrote the following in an article "I think his name has become one that many people associate with violence and crime" (Admund Funck, 2023), by name they mean the rap artist Yasin. There was nothing in the empirical material that showed that they countered that relationship.  The Swedish research in the chosen subject area is fairly limited and in the near future we hope that more people will immerse themselves in and research the rap culture further. Some wishes from our side would have been to investigate how the rap artists themselves perceive the media's reporting of them, and whether there are any similarities or differences in how commercial versus non-commercial media portrays the rap culture.

In neuro surgery, the expression awake surgery generally refers to tumour surgery in the brain while the patient is concious. At Akademiska Sjukhuset, Uppsala, it is today standard to perform awake surgery on tumours located in the dominant left hemisphere while awake. However, regarding awake surgery in the non-dominant right hemisphere it is not clear what functions should be tested and how this should be done. A test battery for awake surgery in the right hemisphere should be developed like the test that are used in awake surgery in the left hemisphere. Science recommends awake surgery in the right hemisphere which already being done around Europe. As patients with brain tumours have a good prognosis post operative it is important to retain, or ameliorate, their quality of life. This literature study’s main purpose is to present which functions, important for language and communication, are located in the right hemisphere. The study also intends to account for testing of these functions intraoperatively, after rightsided stroke and on persons with right hemisphere lesions. The functions are many in number, essential for maintaining the quality of life but some are difficult to test. According to the literature study, the functions that appeared most significant are neglect and pragmatic with its functional, social and communicative effects. More research on the right hemispherical functions and how they are organized is necessary. The work intends to be the basis for continued development of awake surgery tests in the right hemisphere in Akademiska Sjukhuset, Uppsala. / Inom neurokirurgin avser uttrycket vakenkirurgi oftast tumörkirurgi i hjärnan samtidigt som patienten är vid fullt medvetande under ingreppet. Vid Akademiska Sjukhuset i Uppsala är det standard att operera tumörer belägna i den språkligt dominanta vänstra hemisfären i vaket tillstånd medan man vid en del andra centra även förespråkar vakenkirurgi i den icke-språkligt dominanta högra hemisfären. Det är emellertid inte klarlagt vilka funktioner som i så fall bör testas och hur detta ska gå till. Ett testbatteri vid vakenkirurgi i höger hemisfär skulle behöva utvecklas likt det test som används vid tumörer i vänster hemisfär. Vakenkirurgi i höger hemisfär genomförs i dag på enstaka center i Europa. Då patienter med hjärntumörer kan ha en god prognos postoperativt är det angeläget att behålla, eller förbättra, deras livskvalitet. Denna litteraturstudies huvudsakliga syfte är att presentera vilka funktioner, viktiga för språk och kommunikation, som är lokaliserade i höger hemisfär. Studien redogör också för testning av dessa funktioner intraoperativt, efter högersidig stroke och på personer med högerhemisfäriska skador. Funktionerna är många till antalet, viktiga för att bibehålla livskvaliteten men en del även svårtestade. Enligt vår litteraturgenomgång är de funktioner som framstått som mest betydelsefulla neglekt och pragmatik med dess funktionella, sociala och kommuniktiva påverkan. Mer forskning om höger hemisfärs funktioner och hur dessa är organiserade behövs. Arbetet ämnar ligga till grund för fortsatt utveckling av vakenkirurgitest i höger hemisfär på Akademiska Sjukhuset i Uppsala.

An alteration in the function of the brain caused by an external force is called a Traumatic Brain Injury (TBI). There are language features located in different areas of the brain, and depending on where a person gets a TBI, the person can experience different communicative difficulties. These can manifest as aphasia, dysarthria or cognitive communicative disorders. The experiences of TBI that have been discovered in previous studies are for instance about how persons with TBI experience their diminished functions, life adjustment after the injury, the role and support of the relatives, that the environment treats them differently after the injury and emotional consequences. For the purpose of investigation and intervention, ICF is a useful tool since the difficulties that a person may have can be connected to its various components. The purpose of this study is to examine what experiences persons with TBI have regarding their brain injury and their communicative difficulties, and also how these can be connected to ICF. To answer the research questions, a qualitative method involving content analysis was used, based on semi-structured interviews with four participants. The participants expressed that their TBI had affected them in various ways, communicative, cognitive, physically and socially. The participants experienced their injuries and difficulties as limiting and that some periods had been lonely. However they also stated that there were some positive aspects in the situation, for example improved family relations and that they valued life in another way. Although the injuries, difficulties and rehabilitation of the participants have differed, the participants stories have been similar to some extent. In the future it would be interesting to conduct further studies in Sweden that examine which experiences persons with TBI have regarding the injury itself, but particularly regarding their communication after the TBI. It is important with more studies since that would give speech language pathologists a greater understanding for how people with TBI experience their situation and their communication after the injury. / Traumatisk hjärnskada (TBI) innebär att ett yttre våld har orsakat en förändring av hjärnfunktionen. I hjärnan finns språkliga funktioner som är belägna inom olika delar av hjärnan. Beroende på var i hjärnan en person får en TBI, leder det till olika kommunikativa svårigheter. Svårigheterna kan yttra sig som afasi, dysartri eller kognitiva kommunikativa störningar. De upplevelser av TBI som har framkommit i tidigare studier handlar bland annat om hur personer som har TBI upplever sina nedsatta funktioner, livsomställningen efter skadan, anhörigas roll och stöd, att omgivningen behandlar dem annorlunda efter skadan och emotionella konsekvenser. Vid utredning och behandling är ICF ett användbart verktyg eftersom att en persons svårigheter kan kopplas till ICF:s olika komponenter. Syftet med föreliggande studie är att undersöka vilka upplevelser personer som har TBI har erhållit i relation till sin hjärnskada, deras kommunikativa svårigheter samt hur dessa kan kopplas till ICF. För att besvara frågeställningarna användes en kvalitativ metod med semi-strukturerade intervjuer av fyra personer och innehållsanalys av dessa. Deltagarna i föreliggande studie uttryckte att deras TBI hade påverkat dem på olika sätt: kommunikativt, kognitivt, fysiskt och socialt. Deltagarna upplevde sina skador och svårigheter som begränsande och att de i vissa perioder hade upplevt isolering. De berättade dock att det fanns positiva aspekter av situationen såsom förbättrade familjerelationer och att livet värderades på ett annat sätt. Trots att deltagarnas skador, svårigheter och rehabilitering har skiljt sig åt, har deltagarnas berättelser haft likartad karaktär, även om de också till viss del har varierat. I framtiden vore det intressant med fler svenska studier som undersöker vilka upplevelser personer som har TBI har i relation till sina hjärnskador, men framförallt gällande sin kommunikation efter hjärnskadan. Det skulle vara betydelsefullt med fler studier eftersom att det skulle ge logopeder en större förståelse för hur personer som har TBI upplever sin situation och sin kommunikation efter skadan.

Redan i de tidiga skolåren och i skolans alla ämnen har språket stor betydelse för utvecklingen och lärandet. Alla barn utvecklas olika och skolan har ett uppdrag i att möta och utmana alla elever. Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur skolan kan möta och utmana de elever som redan har ett välutvecklat språk när de kommer till skolan, något som vi väljer att kalla tidiga språkare, samt hur specialläraren inom språk-, skriv- och läsutveckling kan vara delaktig i detta arbete. Studien belyser även hur samverkan mellan personal på skolan och skolbibliotek kan främja dessa elevers språk-, skriv- och läsutveckling. Teoretisk utgångpunkt i studien är sociokulturellt perspektiv. Empiri till studien har samlats in genom intervjuer av kvalitativ och semistrukturerad karaktär med åtta respondenter. Resultatet visar att lärare och förskollärare upplever att de snabbt får en klar bild av samtliga elevers språkliga förmågor och vilka som är i behov av särskilda utmaningar. Det framkommer också att lärare och förskollärare uppger sig ha möjligheter att utmana de som har kommit längre i sin språkliga utveckling. Gruppens betydelse och sammansättning lyfts som viktiga faktorer för lärande och samtliga respondenter trycker på vikten av det sociala arbetet i skolan. Resultatet visar även att lärare och förskollärare främst önskar handledning från speciallärare inom språk-, skriv- och läsutveckling för att möta de språkligt tidiga elevernas behov. Speciallärarens handledande roll är en viktig specialpedagogisk implikation som framkommer i studien. / Already in the early school years and in all school subjects, the language has great importance for development and learning. All children develop differently and the school has a mission to meet and challenge all pupils. The aim of the study is to provide knowledge about how the school can meet and challenge the students who already have a well-developed language when they come to school, something that we choose to call early language speakers, and how the special needs teacher in language, writing and reading development can be involved in this work. The study also highlights how collaboration between staff at the school and school libraries can promote these pupils' language, writing and reading development. The theoretical starting point in the study is socio-cultural perspective. The empirical study has been collected through interviews of a qualitative and semi-structured character with eight respondents. The result shows that teachers and preschool teachers find that they quickly get a clear picture of all pupils' linguistic abilities and who are in need of special challenges. It also appears that teachers and preschool teachers say they have the opportunity to challenge those who have come further in their linguistic development. The group's importance and composition are highlighted as important factors for learning and all respondents emphasize the importance of social work in school. The result also shows that teachers and preschool teachers primarily want supervision from special needs teachers in language, writing and reading development in order to meet the needs of the linguistically early students. The special role of the special needs teacher is an important special educational implication that emerges in the study.

Denna studie undersöker erfarenhetens betydelse för lärande utifrån ett pedagogiskt perspektiv. Detta för att det i Sverige råder en ”poliskris” då erfarna och kompetenta poliser lämnar sin tjänst av andra skäl än pension. Svenska polisförbundet (2017) menar att förlusten av erfarna poliser medför konsekvenser för ett effektivt utfört polisarbete. Vad betyder då förlusten av erfarna kollegor utifrån ett lärandeperspektiv? Föreliggande examensarbetes syfte är att undersöka polisers upplevelser av yrkeserfarenhetens betydelse för lärande i arbetet. Studien är genomförd med en kvalitativ metod och använde sig av intervjuformen fokusgruppintervju för att samla in data. Analysmetod var en kvalitativ innehållsanalys och bearbetad data tolkades genom ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Resultatet visar att yrkeserfarenhet inom yrkesutövningen är betydelsefull för lärande, både för egenupplevda erfarenheter och genom att kollegors erfarenheter och yrkeskunskaper bidrar till eget lärande. Studiens slutsats är att erfarna poliser behövs i tjänst; om de slutar är det en förlust för verksamheten utifrån ett pedagogiskt lärandeperspektiv.

I denna uppsats undersöks språkliga strategier i tre webbtexter från den ideella organisationen Djurens Rätt. Djurens Rätt måste i sina texter möta kommunikativa utmaningar i form av en diversifierad målgrupp och att fylla olika syften, eller funktioner, i texterna. Dessa funktioner innebär dels att försöka väcka intresse hos mottagaren för innehållet i texterna och dels att försöka påverka mottagarens attityder till en djurvänlig livsstil. För att undersöka olika strategier använder jag mig av argumentationsanalys och legitimeringsanalys.   Undersökningen visar på olika fynd, bland annat att Djurens Rätt i sina webbtexter arbetar mycket med auktoriteter, konsekvenser och exempel, men att de däremot inte arbetar med berättelser, explicita teser eller analogier. Dessa strategier verkar för att beroende av ämnet i den aktuella texten väcka mottagarens intresse eller påverka dennes attityder. Användningen av argument och legitimeringar beror på flera faktorer: ämnet, den tänkta målgruppen och den tänkta funktionen i den specifika texten. Djurens Rätt verkar även arbeta mycket med kunskap och förmedlingen av denna. Genom språket legitimeras denna kunskap, och att följa en vegansk kost.

I föreliggande uppsats studeras hur elever i svenska 1 och svenska som andraspråk 1 på gymnasiet bedriver skriftlig argumentation i nationella proven utifrån aspekterna logik, empiri och språkliga medel. Uppsatsen syfte är dels att få ökad kunskap om likheter och skillnad­er mellan eleverna i svenska och svenska som andraspråks skriftliga argument­a­­tion, dels vad som skiljer elevtexterna med betyget E (godkänt) och F (underkänt) utifrån nämnda aspekter.        Uppsatsens teoretiska utgångspunkter innefattar både hur logik, empiri och språkliga medel kan användas och bedömas i argumentation, och vilka skillnader i förutsättningar som skrivande i ett första- eller andraspråk kan innebära. Materialet består av tolv argumenterande elevtexter från den skriftliga delen i nationella proven i svenska 1 vårterminen 2012 och 2013. Texterna delas in i fyra grupper på basis av ämne och betyg, med tre texter i varje grupp. Det ger grupper med elever som har skrivit i svenska som andraspråk med betyg E (SVA-E) och F (SVA-F), samt svenska med betyg E (S-E) och F (S-F). Metoden är en analysmodell som inbegriper analys av i vilken utsträckning texten är argumenterande, vilka teser som drivs, hur argumentationen är förankrad i logik och empiri, hur vissa språkliga medel används samt vilka brister argumentationen uppvisar.        I resultatredovisningen är det främst elevtexternas förankring i logik och empiri samt användandet av språkliga medel som presenteras gruppvis. Resultatet visar att elevgrupperna främst använder värdeargument som vilar på deduktiv logik. Användningen av empiri är mer omfattande i elevgrupp S-E än i övriga. Så även S-E:s användning av det språkliga medlet garderingar och bärarbestämda referenser, medan generaliserande ord/fraser däremot är vanligare i SVA-E och SVA-F, och bärarobestämda referenser i S-F. I den jäm­förande diskussion­en ställs elevgruppernas resultat i relation till varandra, forskningen om förutsättningarna för skrivande på ett andraspråk och de bedömningskriterier i nationella proven som alla elever bedöms utifrån. En slutsats som presenteras är att andraspråks­­elevernas texter innehåller flest brister i logiken, och att elevgrupp S-E bedriver den mest fungerande argumentationen sett till användningen av logik, empiri och språkliga medel. Detta tycks bekräfta tidigare forskningsresultat om skillnader mellan att skriva på ett första- och andraspråk, samtidigt som det i viss mån står i konflikt med de aspekter av bedömnings­­­­­kriterierna som är desamma för eleverna i både svenska och svenska som andra­språk.