Fula ord kan definieras på flera olika sätt. I vårt arbete syftar vi till svordomar, könsord och kraftuttryck. Syftet med vår studie är att undersöka hur språknormer påverkar lärare och elevers användande av fula ord i skolan. Studien är genomförd på ett antal skolor i södra Sverige. Genom enkätundersökning och intervjuer med lärare, fritidspedagoger och elever har vi fått fram ett resultat som visar hur språknormer är knutet till identitet, att normerna är svåra att förhålla sig till, samt att de normer som förekommer i skolan är gamla normer som existerat i flera generationer. Resultatet har lett oss fram till tre slutsatser:-En lärare eller elevs förhållningsätt till språknormerna är ett hjälpmedel i formandet av identiteten.-Normerna kring fula ord är starka nog att skapa eller upprätthålla ett förbud.-De normer som råder i skolan påverkar i allra högsta grad användandet av fult språk, men varken lärare eller elever tycks veta med säkerhet varför specifika normer råder och hur man ska förhålla sig till dem.De teorier vi har förankrat vår studie i rör språksociologi, språkförändring, språkliga normer och attityder, samt tabu.

Syftet med studien har varit att ta reda på vilka arbetssätt och verktyg som klasslärare kan använda i sin undervisning när de arbetar med elever med språkstörning på ett inkluderande sätt. Vår intention är att pedagoger kan ta del av denna studie och därmed skapa en medvetenhet om hur man kan lägga upp sin undervisning när man arbetar med elever med språkstörning.Språkstörning handlar om att eleven inte kan tillgodose sig lingvistisk kunskap (McCauley, 2003). Elever med språkstörning kan ha problem med olika språkliga områden som fonologi, grammatik, semantik och pragmatik, men i olika omfattningar (Nettelbladt & Salameh, 2008). I denna uppsats används ordet språkbarn när vi talar om en elev som har blivit diagnostiserad med språkstörning.Denna studie utgår från ett relationellt synsätt. Von Wright beskriver det med att det unika, utvecklingen, sker i samspel mellan individer. Eleven är inte en isolerad person, utan hennes handlingar måste sättas i relation till omgivningen (2008). Undervisningen måste anpassas efter eleverna inte tvärtom.Den empiriska undersökningen har bestått av fem observationer i en årskurs 2 och två intervjuer med två klasslärare på en lågstadieskola. Viktigt att veta är att undersökningen endast utfördes på en skola och resultatet visar hur klasslärarna arbetar med språkbarnen just på den här skolan. Det kan alltså förekomma andra arbetsätt och verktyg på andra skolor.Resultatet visar att dessa klasslärare arbetar ungefär likadant med språkbarnen. De använder sig av AKK (Alternativa Kompletterande Kommunikation), i form av tecken som stöd. De arbetar med en ansvarspedagog, som endast har hand om eleverna med språkstörning och som stöttar dem i undervisningen. Språkbarnen arbetar vid vissa tillfällen tillsammans med ett så kallat dragarbarn, en elev som har en normal språkutvecklingskurva. Klasslärarna använder sig av mycket bildstöd i sin undervisning med hjälp av dator, Ipads och Smartboard. I arbetet med elever med språkstörning är det viktigt att vara en tydlig och strukturerad ledare och skapa en trygg miljö i klassrummet, vilket gynnar språkbarnens språkutveckling.

Sammanfattning/abstraktEldh, Jenny & Mandl, Johanna (2015). Pragmatiska språksvårigheter – Pedagogers uppfattningar om hur en stöttande språk- och samspelmiljö kan skapas. Specialpedagogik, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola.Syfte och preciserade frågeställningarSyftet med vår undersökning är att ta reda på hur några pedagoger uppfattar att de skapar en lärandemiljö som utvecklar och stödjer språket för elever i pragmatiska svårigheter. Våra frågeställningar är:-Hur anser pedagogerna att de skapar en miljö som utvecklar och stöttar samspel och kommunikation i lärandemiljön?-Hur ser pedagogerna på sin betydelse för att gynna elevernas språk- och samspelsutveckling? -Hur stöttas pedagoger i sitt arbete med elever i pragmatiska svårigheter?Tidigare forskning, teoretisk ram och specialpedagogiska perspektivUppsatsens resultat ställs mot tidigare forskning inom pragmatiska svårigheter (Nettelbladt, 2013, med flera) och pragmatik i lärandemiljöer (Stockall, 2011, med flera). Resultaten ställs också mot det sociokulturella perspektivet (Vygotskij, 1978, med flera) och de specialpedagogiska perspektiven: det relationella och det kategoriska perspektivet (Emanuelsson, Persson & Rosenquist, 2001), det relationella och det punktuella perspektivet (von Wright, 2000) samt dilemmaperspektivet (Nilholm, 2005).MetodVi gör en kvalitativ studie där vi använder oss av fokusgrupper som metod. En fokusgrupp innebär att en grupp människor samlas och diskuterar ett på förhand givet ämne under en avgränsad tid (Wibeck, 2010, med flera). Vi inhämtar vårt material genom fokusgruppsintervjuer på två olika skolor. Den ena skolan är en F-5 skola med språk- och kommunikationsinriktning och de andra är en högstadieskola annan pedagogisk inriktining. ResultatGenom analys av vår empiri framträder fyra teman. Första temat handla om fysiska artefakter, vilka används i större utsträckning på F-5 skolan än på högstadieskolan. Andra temat rör medierande redskap som beskrivs stöttande. Språket är ett medierande redskap och används som strategi för att ge stöttning i lärandemiljön för både enskilda elever och klasser. Under andra temat framträder hur F-5 skolans pedagoger arbetar med att få eleverna att förstå varandras olikheter. Tredje temat handlar om hur pedagogerna ser på sin betydelse för relationerna med eleverna. Pedagogerna på högstadieskolan uttrycker, till skillnad från pedagogerna på F-5 skolan, en svårighet att se sin betydelse för relationen med eleverna. Under fjärde temat, stöttande organisation, framträder vikten av tillgången till samverkande kompetens för att kunna stötta elever i pragmatiska svårigheter på bästa sätt. Under dessa teman uppfattar vi likheter och skillnader såväl inom som mellan det fokusgruppsdeltagarna diskuterar. Specialpedagogiska implikationerVi ser att ute i skolverksamheter behövs kunskap och förståelse om vad pragmatiska svårigheter kan innebära. Med kunskap och förståelse ökar förutsättningarna för att relevant stöttning ges till elever i pragmatiska svårigheter. Vidare ser vi att skolans organisation med tillgång till och samverkan med specialkompetens har stor betydelse för stöttning av såväl elever som pedagoger. Vi menar att skolans organisation måste byggas utifrån ett helhetstänk där relationen mellan elever och pedagoger är det centrala i verksamheten. Elever och pedagoger är beroende av varandra och går därför inte att ses var för sig. Om inte helhetstänket finns blir det svårare att möta elever i olika svårigheter. NyckelordArtefakter, Den närmaste utvecklingszonen, Mentalisering, Pragmatiska svårigheter, Specialpedagogik, Språkliga svårigheter, Stöttning.

This literature study aims to explore which proven teaching methods can be used to bridge language barriers between teachers and students in a multilingual school context. The analysis was conducted using pedagogical models from Prediger & Neugebauer (2020) and Norén (2010). We have identified various linguistic, multimodal and relational methods to overcome language barriers between teacher and student in the mathematics classroom. The result indicates that none of the methods alone should be seen as complete didactic approaches, but the best results are achieved when aspects of languaging, multimodality, and positive relationship building work together to create a classroom environment wherein multilingual pupils' access to participation practices and learning is facilitated.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att sammanställa forskning om hur flerspråkiga elever kan utveckla språket och ämneskunskaper i svenskämnet, vilka metoder och strategier finns det som dessa flerspråkiga elever kan använda sig av i svenskundervisningen. Valet av just denna undersökning grundas i en medvetenhet om Sveriges ökande mångfald. Samhället har blivit alltmer mångkulturellt och med denna kunskapsöversikt vill vi ge en ökad förståelse för flerspråkighetens roll. Fokus har hamnat på forskning kring det språkliga, då svenska används som det gemensamma skolspråket i samtliga ämnen i skolan.Metoden för denna kunskapsöversikt är litteratursökning via olika databaser för att sammanställa relevant forskning kring syftet där frågeställning är: Hur kan flerspråkiga elever utveckla sitt språk och ämneskunskaper i svenskämnet?Resultatet visar att det finns många olika metoder och strategier för att utveckla språket och ämneskunskaperna för de flerspråkiga eleverna. Några av metoderna och strategierna som förekommer är kodväxling, lässtrategier, translanguaging och multimodalitet.

Tillväxten av sociala medier är väletablerad, idag kommunicerar vi inte bara ansikte mot ansikte, utan även via våra sociala medier. Målet med studien är att öka förståelsen för hur interaktion i kommentarsfält kan skilja sig åt mellan två plattformar kan kunskapen om plattformsdialekter öka. En medvetenhet kring teorin om plattformsdialekten är viktigt för företag som vill nå ut med sin reklam till specifika målgrupper på specifika plattformar. Denna studie tillämpar en tematisk analys för att identifiera olika språkliga uttryck i kommentarsfälten för ett visst inlägg på Facebook samt Tiktok. Resultaten indikerar att det finns skillnader i de språkliga uttrycken mellan plattformarna. Facebook tenderar att vara en plattform där dialekten är mer formell och argumenterande. Dialekten på Tiktok tenderar att vara informell och språket mer koncist, med mer förkortningar. Gemensamt för båda plattformarna är att användare förstärker budskap i kommentarer. Detta görs på Tiktok genom versaler samt längre ord och på Facebook genom stora skiljetecken och emojis. Eftersom studien bygger på en kvalitativ analys och är begränsad i sin omfattning, kommer resultaten såväl somslutsatserna inte vara generaliserande. Däremot kan studien användas som en referens för hur språkliga uttryck på Facebook och Tiktok kan se ut, vilket kan användas för vidare forskning som berör plattformsdialekter. / The growth of social media is well established, today we communicate not only face-toface, but also through our social media platforms. The aim with the study is to increase the knowledge of “platform vernacular” by enhancing the understanding of how interaction in comment fields can differ between two platforms. Awareness of the theory of platform vernacular is important for companies aiming to reach out with their advertising to specific target groups on certain platforms. This study applies a thematic analysis to identify different linguistic expressions in the comment fields of a given post on Facebook and Tiktok. The results indicates that there are differences in linguistic expressions between the platforms. Facebook tends to be a platform where the dialect is more formal and argumentative. The dialect on Tiktok tends to be more informal andthe language more concise, with more abbreviations. The two platforms have in common that users amplify messages in their comments. This is done on Tiktok through capitalization and extended words and on Facebook through large punctuation marks and emojis. As the study is based on a qualitative analysis and limited in its scope, the results as well as the conclusions will not be generalized. However, the study can be used to provide a reference for how linguistic expressions on Facebook and Tiktok may appear which can be used for further research concerning platform vernacular.

Denna uppsats försöker utröna hur ett ruralt språkligt landskap (en miljö utan permanent mänsklig närvaro) kan vara konstruerat. Därför har det sedan år-hundraden välbesökta och välkända Skurugata naturreservat i norra Småland valts som studieobjekt i egenskap av textmiljö och område ägnat åt besöks-näring. Materialet kategoriseras i form av textsamlingspunkter som sedan analyseras utifrån olika kriterier som avsändare, funktioner och textinnehåll. Studien använder också en positioneringsmodell för att utreda på vilket sätt olika aktörer kommer till tals. Studien kommer fram till att tre olika lokala Skurugatadiskurser (förvaltarens, mytens och folkets) förhåller sig till en övergripande turismdiskurs och att det från den dominerande aktören, statliga reservatsförvaltaren, kan urskiljas en diskurshierarki som inte helt stämmer överens med hur besökarna (folket) agerar i reservatet. Studien kommer fram till en utgångspunkt för framtida studier: huruvida utvecklingen av förvalta-rens diskurs gjort att det rurala språkliga landskapet urbaniserats.

Vår uppsats handlar om jämförelsen mellan läroplanerna 2011 och 2022. Vi har fokuserat på ämnet svenska som andraspråk där vi analyserar i eller vilken mån flerspråkighet samt modersmål tas upp. För drygt 10 år sedan var den genomsnittliga procentandelen av eleverna i skolan som hade ett annat modersmål än svenska 17 procent. När det gäller båda läroplanerna nämns det i ämnets syfte att lärare ska använda sig av olika förutsättningar för att ge eleverna möjligheten att utveckla sitt svenska tal, skriftspråk, mötet av olika typer av texter och även kunskaper i och om svenska språket. Det nämns inget om hur elevernas modersmål ska nyttjas. Sverige har inte lagstiftat vilket språk som är officiellt språk men svenskan är huvudspråket och det står i läroplanen för grundskolan att man ska kunna svenska språket efter genomgången grundskolan. Efter att ha analyserat läroplanerna ser vi att enspråkighetsperspektivet är tydligt och synligt. Flerspråkighet är inte en märklig företeelse som enbart förekommer i Sverige. Trots detta verkar många svenska skolor ha svårigheter med hur de ska arbeta med flerspråkiga elever, vilket vi även ser i läroplanerna. Elever som kommer till ett nytt land i de yngre åldrarna lär sig ett nytt språk snabbare och man ställer inte heller lika höga krav på språket i de yngre åldrarna, jämfört med elever som har invandrat i de högre åldrarna. Det är viktigt att använda sig av elevernas flerspråkighet i undervisningen för att utveckla elevens alla språk. Skolan är också den platsen eleverna skapar sin identitet, det är där eleverna formar sin självbild.

Studien syftar till att undersöka vilka språkliga utmaningar lågstadieelever med svenska som andraspråk upplever i samband med textuppgifter i matematik samt om deras utländska bakgrund påverkar detta. Studiens mål är att sprida kunskap kring hur dessa elever upplever textuppgifter på undervisningsspråket och hur lärare kan underlätta undervisningen för dessa elever. För att uppnå syftet har två forskningsfrågor formulerats: Vilken typ av utmaningar möter lågstadieelever med svenska som andraspråk när de tar sig an textuppgifter i matematik? och På vilket sätt påverkar elevers utländska bakgrund deras möjligheter att ta sig an textuppgifter i matematik på svenska? För att besvara dessa frågor har det främst använts kvalitativ forskningsmetod genom ett prov och intervjuer där delar av det som analyserats kvantifieras och redovisas genom tabeller och i annat fall genom utdrag ur intervjuer. Resultatet av studien visar att de största språkliga svårigheter som synliggjorts är vardagsorden när de är inbakade i textuppgifterna, snarare än de ämnesspecifika orden. Studien har också kommit fram till att elevers identitet, som formas exempelvis av deras socioekonomiska och sociokulturella situation och var de geografisk bor och går i skolan, påverkar deras kunskaper om egennamn som i sin tur försvårar deras förmåga att lösa vissa textuppgifter. De vardagsord som flest elever upplevde som svåra var höns, yngre och Frida. Majoriteten av eleverna som deltog i studien hade arabiska som modersmål.

Denna studie syftade till att undersöka relationen mellan andraspråksinlärares typ av motivation (instrumentell eller integrativ) och deras språkfärdigheter i svenskans fonologi och syntax. Genom en enkätundersökning och ett experiment i freeware-programmet ”PsychoPy” undersöktes deltagarnas motivationsnivåer samt deras förmåga att identifiera korrekta och inkorrekta språkavvikelser. Resultatet visade att deltagare med hög instrumentell motivation tenderade att vara mer kritiska till uttalet och hade en tendens att felaktigt bedöma korrekta uttal som inkorrekta, samtidigt som de var bättre på att identifiera faktiskt inkorrekta uttal. Deltagare med högre integrativ motivation visade en signifikant negativ relation med hur väl de identifierar korrekt uttalade vokaler som korrekta. Motivationen visade dock ingen signifikant påverkan på förmågan att identifiera språkliga avvikelser i placeringen av negationer i huvudsatser och bisatser. Dessa resultat ifrågasatte tidigare antaganden om kopplingen mellan motivation och språkinlärning och understryker behovet av ytterligare forskning inom motivationsstudier, särskilt med invandrare som deltagare.