Ståltillverkning är en av de största källorna till växthusgasutsläpp och står globalt för 7–9 %av utsläppen. Stålspont används ofta som grundförstärkning inom Trafikverkets entreprenader. Syftet med studien är att utvärdera möjliga åtgärder för att minska klimatpåverkan vid användning av stålspont vid anläggningsarbeten. Detta för att ge ett underlag som kan skapa incitament för branschen att minska klimatpåverkan. Examensarbetet har utförts i samarbete med Trafikverket som är den största beställaren av infrastruktur i Sverige. Underentreprenörer som utför spontningsarbeten samt konsulter och anställda på Trafikverket har intervjuats under studien. Livscykelanalys har använts för att utvärdera klimatpåverkan från hur stålspont används idag och vid möjliga åtgärder. Profilerad stålspont samt rörspont har belysts i studien. Totalt 10 scenarion har modellerats i livscykelanalysprogrammet Simapro med data från livscykeldatabasen ecoinvent. Scenarion har även delats upp i två olika tillverkningsmetoder för att efterlikna två olika tillverkare av stålspont. Den ena liknar en generell europamarknad, den andra tillverkningsmetoden använder sig av enbart återvunnet stålskrot. Intervjusvar visar på att rörspont alltid lämnas kvar i marken och att profilerad stålspont återanvänds i snitt 6 gånger. Vid användning av rörspont används det 2,2 gånger mer stål per m2. Neddrivning av rörspont i marken är mer energikrävande än för profilerad stålspont. Livscykelanalys har modellerats för profilerad respektive rörspont som de används idag. Utöver detta har även livscykelanalys gjorts för scenarion som inbegriper återvinning, lämnas i marken, återanvändning och elektrifiering av arbetsmaskiner. Två åtgärder för att minska klimatpåverkan har även modellerats. Dessa är ihopsvetsning av obrukbara längder av profilerad stålspont och användning av profilerad stålspont med tunnare respektive grövre godstjocklek. Vid det senare scenariot antas en grövre profilerad stålspont kunna återanvändas 9 gånger och en tunnare 3 gånger. Rörspont i jämförelse med profilerad stålspont ses även som en modellerad åtgärd. Resultaten från livscykelanalysen visar att rörspont som lämnas i marken har 14 gånger större klimatpåverkan än profilerad stålspont som används 6 gånger. Ihopsvetsning av obrukbara längder av profilerad stålspont med tillverkningmetod med återvunnet stålskrot har minst klimatpåverkan av samtliga scenarion. Rörspont som lämnas i marken som är tillverkad genom tillverkningsmetod enligt en generell europamarknad har störst klimatpåverkan. Jämförelsevis 25,2 kg CO2-eq / FU respektive 650 kg CO2-eq / FU. Där FU är 1 m2 täckande yta stålspont per användning. Modelleringen visar generellt att återanvändning av stålspont genererar minst klimatpåverkan, följt av återvinning. Stålspont som lämnas i marken ger störst klimatpåverkan. Trafikverket bör överväga att ställa krav på upptag av samtlig stålspont där det är möjligt, använda profilerad stålspont i stället för rörspont där det är möjligt samt att använda stålspont som är tillverkad av stålskrot. / Steel manufacturing is one of the greatest sources of greenhouse gas emissions and stands globally for 7–9 % of the emissions. Steel sheet piles are often used as ground reinforcement within Trafikverkets contracts. The scope of the study is to evaluate possibly measures to reduce the climate impact from the use of steel sheet piles within the contracts. This is to give support to create incentive to the industry to reduce the climate impact. This master thesis is written in collaboration with Trafikverket, which is the largest client of infrastructure in Sweden. Subcontractors which perform the sheet piling, consultants, and employees of Trafikverket have been interviewed during the study. Life cycle assessment has been used to evaluate the climate impact from the use of sheetpiling today and with possibly measures. Profiled sheet piles and pipe sheet piles have been treated in the study. A total of 10 scenarios have been modelled in the life cycle assessment software Simapro with data from the life cycle database ecoinvent. The scenarios have also been divided into two different manufacture processes to simulate two different manufacturers of steel sheet piles. One simulates a generic European market and the other uses only recycled steel. Answers from the interviews show that pipe sheet piles are always left in the ground and that profiled sheet piles have a reuse rate of 6 times. With the use of pipe sheet piles, 2,2 times more steel per m2 is used. Downpiling of pipe sheet piles is more energy demanding than downpiling of profiled sheet piles. Life cycle assessment has been modelled for profiled sheet pile respectively pipe sheet pile as they are used today. In addition to this a life cycle assessment for recycling, left in ground, reuse and electrification of work machines. Two measures to reduce the climate impact have also been modeled. These are welding together unused lengths of profiled sheet piles and use of steel sheet piles with thinner respectively thicker dimensions. With the later scenario, the thicker steel sheet pile is assumed to have a reuse rate of 9 times and the thinner 3 times. To use pipe sheet pile instead of profiled sheet pile is also seen as a modeled measure. The results from the life cycle assessment show that pipe sheet pile left in the ground has 14 times larger climate impact than profiled sheet pile with a reuse rate of 6 times. Welding together unused lengths of profiled sheet piles manufactured from recycled steel have the smallest climate impact of the scenarios. Pipe sheet piles manufactured according to a generic European market have the largest climate impact. In comparison 25,2 kg CO2-eq / FU respectively 650 kg CO2-eq / FU. Where FU is 1 m2 steel sheet pile covered area per use. The modelling shows that reuse of steel sheet piles generates the smallest climate impact, followed by recycling. Sheet piles left in the ground have the largest climate impact. Trafikverket should consider making demands to take up all steel sheet piles if possible, use profiled sheet piles instead of pipe sheet piles when possible and use steel sheet piles manufactured from recycled steel.

Klimatförändringar till följd av ökade utsläpp av växthusgaser är en av dom största utmaningarna som dagens samhälle står inför. Byggsektorn står för en betydande del av alla utsläpp och dessa behöver minska för att skapa ett hållbart samhälle. Syftet med studien är att undersöka om stagning av pelare leder till minskad klimatpåverkan och om effekten skiljer sig mellan olika konstruktionsmaterial. Studien använder en hallbyggnad med VKR-pelare som referensobjekt. Byggnaden dimensioneras även med limträpelare och HEA-pelare med likvärdig utnyttjandegrad för jämförelse av konstruktionsmaterialen. Pelarna dimensioneras för två fall där dom antingen är stagade eller ostagade. Klimatpåverkan beräknas under hela byggnadens livscykel med indikatorn GWP. Resultatet visar att effekten av stagning skiljer sig åt mellan dom olika konstruktionsmaterialen. Stagning av limträpelare leder inte till någon minskad klimatpåverkan, medan stagning av stålpelare minskar påverkan för båda profilerna. VKR-pelarens klimatpåverkan minskar med 4,6 procent och HEA-pelarens med 14,2 procent. Även om stålpelarna stagas är det limträpelaren som har klart lägst klimatpåverkan, och är därmed det konstruktionsmaterial som är att föredra ur ett hållbarhetsperspektiv. HEA-pelaren som är den av stålpelarna med lägst klimatpåverkan har mer än sju gånger så hög klimatpåverkan som pelaren i limträ. VKR-pelaren har i sin tur mer än dubbelt så hög klimatpåverkan som HEA-pelaren vilket belyser att även valet av stålprofil har betydelse. / Climate changes as a result of increased greenhouse gas emissions is one of the biggest challenges facing todays’s society. The construction sector accounts for a significant part of all emissions and these need to be reduced in order to create a sustainable society. The purpose of the study is to investigate whether bracing of columns leads to reduced climate impact and whether the effect differs between different construction materials. The study uses a hall building with VKR-columns as a reference object. The building is also dimensioned with glulam columns and HEA-columns with an equivalent degree of utilization for comparison of the construction materials. The columns are dimensioned for two cases where they are either braced or not. Climate impact is calculated with the indicator GWP during the building's entire life cycle. The results show that the effect of bracing differs between the different construction materials. Bracing of glulam columns does not lead to any reduced climate impact, while bracing of steel columns reduces the impact on both profiles. The climate impact of the VKR-column decreases by 4.6 percent and the HEA-column decreases by 14.2 percent. Even if the steel columns are braced, it is the glulam column that has by far the lowest climate impact and thus it is the construction material that is preferable from a sustainability perspective. The HEA column, which is the steel column with the lowest climate impact, has a climate impact which is more than seven times as high as the glulam column. The VKR columns climate impact is twice as high as the HEA column, which highlights that the choice of steel profile is also important. / <p>2022-06-22</p>

Automated image recognition software has earlier been used for various analyses in the steel making industry. In this study, the possibility to apply such software to classify Scanning Electron Microscope (SEM) images of two steel samples was investigated. The two steel samples were of the same steel grade but with the difference that they had been treated with calcium for a different length of time.  To enable automated image recognition, a Convolutional Neural Network (CNN) was built. The construction of the software was performed with open source code provided by Keras Documentation, thus ensuring an easily reproducible program. The network was trained, validated and tested, first for non-binarized images and then with binarized images. Binarized images were used to ensure that the network's prediction only considers the inclusion information and not the substrate. The non-binarized images gave a classification accuracy of 99.99 %. For the binarized images, the classification accuracy obtained was 67.9%.  The results show that it is possible to classify steel samples using CNNs. One interesting aspect of the success in classifying steel samples is that further studies on CNNs could enable automated classification of inclusions. / Automatiserad bildigenkänning har tidigare använts inom ståltillverkning för olika sorters analyser. Den här studiens syfte är att undersöka om bildigenkänningsprogram applicerat på Svepelektronmikroskopi (SEM) bilder kan klassificera två stålprover. Stålproven var av samma sort, med skillnaden att de behandlats med kalcium olika lång tid. För att möjliggöra den automatiserade bildigenkänningen byggdes ett Convolutional Neural Network (CNN). Nätverket byggdes med hjälp av öppen kod från Keras Documentation. Detta för att programmet enkelt skall kunna reproduceras. Nätverket tränades, validerades och testades, först för vanliga bilder och sedan för binariserade bilder. Binariserade bilder användes för att tvinga programmet att bara klassificera med avseende på inneslutningar och inte på grundmatrisen. Resultaten på klassificeringen för vanliga bilder gav en träffsäkerhet på 99.99%. För binariserade bilder blev träffsäkerheten för klassificeringen 67.9%. Resultaten visar att det är möjligt att använda CNNs för att klassificera stålprover. En intressant möjlighet som vidare studier på CNNs kan leda till är att automatisk klassificering av inneslutningar kan möjliggöras.

Different kinds of bridges require different kinds of bearings. The Swedish Traffic Agency (Trafikverket) maintains 53 bridges in Sweden with high strength steel roller bearings. These kinds of bearings may cause failure due to fatigue and corrosion and therefore they need to be replaced as a safety reason. Swedish Traffic Agency has been working on the replacement since 2011 and this study is aimed at four different bridges maintained by the Swedish Traffic Agency where bearing replacement is completed or planned. Bridges with high strength steel roller bearings are dimensioned according to old norms which didn’t require dimensioning for bearing replacement. This creates problems when the superstructure needs to be lifted with hydraulic jacks to unload the bearings during the replacement. These problems are repetitive and consist for example of lack of space and construction parts that aren’t dimensioned to handle the loads that occur during the lift of the superstructure. Therefor some kind of temporary construction is arranged to solve the problems. The purpose of the study is to compare methods and cost for bearing replacement, safety solutions and the use of temporary bearings for three types of supports. This study has dealt with three different kinds of supports: circular column, abutment and wall pier, where four different methods of bearing replacement have been compared. Through interviews, observation of blueprints and literature studies a comparison between methods has been made.  The temporary constructions are made of steel or concrete. Results of the study shows that a temporary construction made of steel is more adaptable but more expensive than a temporary construction made of concrete. A temporary construction made of concrete requires a greater encroachment of the structure. Bridge structures are complex constructions whom may differ from each other. The individual bridge’s unique location, shape and type are factors that affect the choice of method. This had led to difficulties to define the best bridge bearing replacement method. Constructions of steel are expensive and should, if possible, be reused. When using of the method of temporary concrete construction the structure should be dimensioned for permanent use.

Arboga motorkulturcenter is a theoretical architectural project that gives the engine interested people a place to be, just like an ice hockey rink or a theater scene. There by treating the cultural interest equally as any other. / Arboga motorkulturcenter är ett teoretiskt arkitekturprojekt som ger de motorintresserade en plats att vara, precis som en ishockeyrink eller en teaterscen. Därigenom behandlas det kulturella intresset som vilket annat.

The purpose of the project was to design and develop a public hybrid building, focusing on innovative ways to connect different needs that exist in society. You were assigned a basic program to interpret and develop in relation to a chosen site and the conditions of that area. Then you created a plus program that would interact with the basic program to create optimal conditions. Sites were chosen from a delimited part of Eskilstuna's rural area. This project focuses on sustainability and recreation; a greenhouse where neglected or unwanted plants can be restored and give joy to others. Some plants find new homes while others are placed in the greenhouse's showrooms where people of all ages can enjoy the environment. Here you have the chance to, for example, stroll around the various paths, sit down and sketch or enjoy a book. You can also take part in the greenhouse's workshops, for example, lectures on sustainability, film showings or painting opportunities. Here you will find something for all ages. The result became a hybrid building with focus on sustainability, where residents can relax, be inspired and deepen their knowledge on important subjects. / Syftet med projektet var att gestalta och utveckla en offentlig hybridbyggnad med fokus på innovativa sätt att koppla samman olika behov som finns i samhället. Inför projektet blev man tilldelad ett basprogram som man fick möjlighet att tolka och utveckla i förhållande till den plats man valt och områdets förutsättningar. Man fick sedan utveckla ett eget plusprogram som skulle samspela med basprogrammet för att skapa bra förutsättningar. Plats fick man välja fritt inom en avgränsning innefattande en del av Eskilstunas landsbygdsområde. Projektet fokuserar på återbruk och rekreation; ett växthus där man tar emot växter som behöver ett nytt hem och som istället för att försummas kan ge glädje åt andra. En del växter hittar nya hem medan andra planteras ut i växthusets utställningslokaler där folk i alla åldrar kan njuta av miljön. Här har man chansen att till exempel strosa omkring på de olika stigarna, sätta sig och skissa eller njuta av en bok. Man kan även ta del av växthusets workshops, som kan handla om föreläsningar om hållbarhet, filmkvällar eller måleritillfällen. Det finns något för alla åldrar. Resultatet blev en hybridbyggnad med hållbarhetsfokus och en knytpunkt för invånarna att koppla av, inspireras och fördjupa sina kunskaper.

Titel: Svensk stålindustri växlar upp - Undersökning av de strategiska och ekonomiska konsekvenserna kopplade till den svenska stålindustrins gröna omställning Författare: Jakob Nordenfelt och Theodor WickbergHandledare: Anders Parment Problemställning: Vi står idag inför stora utmaningar kopplade till den globala uppvärmningen. För att nå de utsläppsmål som världens länder kommit överens om så är en viktig pusselbit den tunga industrin och i synnerhet stålindustrin. Idag sker det en omställning från fossila energikällor till förnyelsebar energi och det är därför intressant att se vilka de strategiska och ekonomiska konsekvenserna är av denna omställning. Syfte: Syftet med studien är att undersöka de strategiska och ekonomiska konsekvenserna kopplat till den gröna omställningen i den svenska stålindustrin och därigenom få djupare förståelse för hur olika faktorer påverkar den gröna omställningen. Forskningsfrågor: 1) Hur påverkar EU-taxonomins inträde den gröna omställningen inom svensk stålindustri? 2) Vilka är de viktigaste faktorerna för att lyckas med den gröna omställningen inom svensk stålindustri? 3) I vilken utsträckning är den gröna omställningen lönsam? Metod: Studien har genomförts genom en kvalitativ fallstudie på ett svenskt stålföretag med sju semistrukturerade intervjuer, ett seminarium och dokumentation.Resultat: Studien visade att EU-taxonomin är något som efterfrågas, men att dagens utformning har brister. Vidare har studien funnit att det behövs ett bättre samspel mellan sektor 1, 2 &amp; 3, att företaget måste lyckas sälja in konceptet med grönt stål, samt att företagen måste säkerställa att den gröna omställningen inte kommer på bekostnad av något annat. Studien visade också att lönsamheten med den gröna omställningen är svår att prognosticera, men att det medföljer stora strategiska och ekonomiska risker med att inte genomföra den gröna omställningen. Kunskapsbidrag: Kunskapsbidraget som studien ger är en ökad förståelse för vilka strategiska och ekonomiska konsekvenser den gröna omställningen har på företag i den svenska stålindustrin. Den bidrar även med en förståelse för hur olika faktorer påverkar den gröna omställningen för företagen. Nyckelord: Grön omställning, grönt stål, stålindustri, hållbarhet / Title: The Swedish steel industry ramps up – a research of the strategic and economic implications of the green transition in the Swedish steel industryAuthors: Jakob Nordenfelt &amp; Theodor WickbergSupervisor: Anders Parment Problem: We are facing big challenges related to global warming. An important aspect to reach the emission targets as agreed by the world’s countries is to engage the industry sector and specifically the steel industry. There is an ongoing transition today from fossil energy sources towards renewable energy sources, and therefore it is relevant to examine the strategic and economic implications of this green transition. Purpose: The purpose of this research is to examine the strategic and economic implications in regard to the green transition within the Swedish steel industry, thereby gaining a deeper understanding of the factors driving the green transition.Research questions: 1) How does the entry of the EU taxonomy impact the green transition within the Swedish steel industry? 2) Which are the most important factors to succees with the green transition in the Swedish steel industry? 3) To what extent is the green transition profitable? Methodology: The research was done through a qualitative case study on a Swedish steel company by conducting seven semi-structured interviews, a seminar, and a document study. Results: The research showed that the EU taxonomy was requested but that it has flaws as it is structured today. Further, the study showed that a better interaction between sector 1, 2 &amp; 3 is needed, that the company needs to understand how to sell the green steel concept and the understanding that a green transition cannot come at the expense of anything else. The research also showed that projecting the profitability of the green transition is very difficult, but that the strategic and economic risks of not doing the green transition are severe. Contribution of knowledge: The contribution of knowledge provided by this research gives an enhanced understanding of the strategic and economic consequences that the green transition has on companies in the Swedish steel industry. It also provides an understanding of how different factors affect the green transition for companies. Keywords: Green transition, green steel, steel industry, sustainability

Purpose – the climate issue is one of the most important political issues, both in Sweden and globally. Achieving the climate goals of the Paris Agreement and the Agenda 2030 sustainability goals requires efforts to slow down global warming. In Sweden, the construction and real estate sector accounts for over 20 percent of domestic greenhouse gas emissions. Despite this, industrial buildings are not covered by the new law on climate declaration that came into force on January 1, 2022. This study investigates what is required for more industrial buildings to be built in wood and what factors form the basis for decisions on material selection in the frame. It also examines how companies in the industry work towards a transition to more climate-smart construction. Method – the study's objective is achieved through interviews with actors with different roles in the building construction process. The eight actors are developers, building contractors and project managers with different levels of experience and knowledge. The study has a qualitative focus as the purpose of the questions is to understand the connections and causes of how the choice of frame material for an industrial building is made. Result – there is most knowledge and experience in constructing steel-framed industrial buildings. There is a positive attitude and desire to build industrial buildings with timber frames where cost is the most decisive factor in the choice of frame material. The wooden frame must also have the same functional requirements as a steel frame, be delivered and assembled in about the same time. There is also a belief in the future that timber frames in industrial buildings will increase, mostly due to the need for a smaller carbon footprint. Discussion – the most decisive factor in the choice of frame material turned out to be the cost, similarities can be found in the theories. Environment and sustainability is something that most respondents bring up as an important factor and advantage regarding wood as a material. Despite this, a few of the respondents see these advantages as so great that they choose wood for the frame over steel. However, theories show that companies with innovative and developed sustainability plans can benefit from low operating costs but also from being seen as more attractive on the market. All respondents consider themselves to have enough knowledge to build industrial buildings in wood, which is contradicted by the theories, as a lack of knowledge about wood construction is seen as one of the decisive factors why more buildings are not built in wood today. Sammanfattning Syfte – klimatfrågan är en av de viktigaste politiska frågorna, både i Sverige och globalt. För att nå klimatmålen i Parisavtalet och hållbarhetsmålen Agenda 2030 krävs insatser och åtgärder för att bromsa den globala uppvärmningen. I Sverige står bygg- och fastighetssektorn för över 20 procent av inhemska utsläpp av växthusgaser. Trots detta omfattas inte industribyggnader av den nya lagen om klimatdeklaration som trädde i kraft 1 januari 2022. I denna studie utreds vad som krävs för att fler industribyggnader ska kunna byggas i trä samt vilka faktorer som ligger till grund för beslut kring materialval i stommen. Det undersöks även hur företag i branschen arbetar för en omställning mot mer klimatsmart byggande.   Metod – studiens mål uppnås genom intervjuer med aktörer inom byggsektorn med olika roller i processen när en byggnad ska uppföras. De åtta aktörerna är beställare, byggentreprenörer och projektledare med olika nivå av erfarenhet och kunskap. Studien har en kvalitativ inriktning då avsikten med frågeställningarna är att förstå samband och orsaker till hur valet av stommaterial till en industribyggnad går till. Resultat – det finns mest kunskap och erfarenhet att bygga industribyggnader med stålstommar. Det finns en positiv inställning och önskan om att bygga industribyggnader med trästommar där kostnad är den mest avgörande faktorn vid valet av stommaterial. Trästommen måste också kunna uppfylla samma funktionskrav som en stålstomme, samt levereras och monteras på ungefär samma tid. Det finns också en framtidstro att trästommar i industribyggnation kommer att öka, mest på grund av behovet av ett mindre klimatavtryck. Diskussion – den mest avgörande faktorn vid val av stommaterial visade sig vara kostnad, något som går att hitta likheter med i det teoretiska ramverket. Miljö och hållbarhet är något som de flesta respondenter tar upp som en viktig faktor och fördel rörande trä som stommaterial. Trots detta är det bara ett fåtal som ser dessa fördelar som tillräckliga för att välja trä till stommen före stål. Teorier visar dock att företag med innovativa och utvecklade hållbarhetsplaner får fördelar med lägre driftskostnader och i att bli mer attraktiva på marknaden. Alla respondenter anser sig besitta tillräckligt med kunskap för att bygga industribyggnader i trä, detta motsägs i teorierna då brist på kunskap om träbyggnation ses om en av de avgörande faktorerna till varför det inte byggs mer i trä idag.

Jag väver mycket. Jag började se på väven som en symbol för minnen och jag vävde in hudens arv genom generationer. När jag ser på väv ser jag hud och när jag ser på hud ser jag väv.  Med hjälp av 3D-pusselteknik bygger jag idén om människans relation till naturen. Material: Kolmårdsmarmor, textil, pigmenterat gips och metall. Och en läppglansig yta.     Gestaltande form: En häst på minecraftkuber. Höjd 3m, Diameter 1m.

No description available.