Thèse Linköping : Univ., 2001. / Résumé en anglaiso: Reluctant agencies. Sectorial agencies and Swedish research policy in the 1980s.

SammanfattningFlickor efter utslussning är en kvalitativ uppsats som undersöker unga flickors upplevelser av utslussning och eftervård på Statens institutionsstyrelses (SiS). Syftet i denna forskning är att förmedla hur flickorna upplevde att utslussning och eftervård har fungerat i praktiken. Viktiga frågor som kommer beröras är bland annat flickors delaktighet i behandlingsplanering, flickors rättigheter samt hur samarbetet hanterats mellan flickorna, SiS och socialtjänsten. Viktigt även att belysa vilka riktlinjer och lagtexter som gäller vid utslussning och barnets rätt samt vem som bär ansvaret att detta implementeras. I studien ingår även en undersökning av statistiker från SiS årsrapporter under de senaste åren och jämföra dessa med flickornas utlåtande som gjorts genom semistrukturerade intervjuer. Med hjälp av tidigare forskningar kommer studien även belysa vilka problematik som uppstår vid utslussning. För att förstå flickornas verklighetsuppfattning har studien tagit hänsyn till två teorier. System teori som förklarar hur något kan påverka något annat utifrån olika system och social konstruktivism som förklarar att människor kan se på verkligenheten på olika sätt. Resultat visar på att myndigheter så som socialtjänsten och SiS behöver förbättra barnets rätt till delaktighet, ge tydligare information om deras rättigheter och prioritera flickornas återanpassning. När man som myndighet arbetar med individer som befinner sig i sin utvecklingsfas bör man ta hänsyn till vilka effekter detta skapar efter tvångsvård och vid utslussning, ur ett långsiktigt perspektiv. För att uppnå bästa resultat behöver myndigheternas rollspel och ansvarsfördelning vara tydliga och sträva efter ett och samma mål, flickornas tillvaro i institutionen och samhället.

The purpose of this study is first and foremost to examine how the treatment of Nordic and non-Nordic migrant worker groups differed from each other during the time period 1947 to 1964, seen through the lens of the Swedish authorities. The study focuses primarily on the ”landsfiskal,” a now defunct civil servant position that served as a combination of prosecutor, bailiff and chief constable, as well as Statens Utlänningskommission, whose modern equivalent is the Swedish Migration Agency. The study is a blend of qualitative and quantitative research, using qualitative methods to determine if and how the treatment of different migrant groups differed by way of studying official protocols and  other documents from the landsfiskal and Statens Utlänningskommission, as well as using the same material in a quantitative manner to support the qualitative study by determining which migrant groups appear in the study and how many members each group has. It is clear that the treatment of Nordic and non-Nordic migrant workers differed quite heavily during this time period, with the Swedish state showing great distrust and wariness toward the non-Nordic migrant groups, those from Eastern Europe in particular, and attempting to control them through such things as travel restrictions. Certain Nordic migrants have such restrictions and other methods of control placed on them as well, but not nearly to the extent or severity of those placed on the non-Nordic migrants. The exact reasons for the distrust and wariness displayed by the Swedish authorities has been unable to be determined.

Samhällsomhändertagna unga är en utsatt grupp i samhället, särskilt ungdomar placerade på Statens Institutionsstyrelse (SiS) som bedriver tvångsvård för ungdomar med allvarlig psykosocial problematik. Dessa elever har upplevt långvariga skolmisslyckanden men börjar oftast lyckas i skolan på SiS. En fungerande skolgång är en oerhört viktig skyddsfaktor för att undvika social exkludering varför jag i denna studie undersöker hur man inom SiS arbetar för att eleverna skall nå långsiktig skolframgång. Därtill identifieras framgångsfaktorer och hinder.Forskning visar att elevgruppen har många och stora problem vilka försvårar skolframgång men även att de kan lyckas men då med rätt stöd, med samverkan och genom att lära att de kan lära och hur de lär. Stora hinder på samhällsnivå framkommer i forskning (t.ex. bristande utbildning för alla involverade, bristande stöd och låga studiemässiga förväntningar) varför ett perspektivskifte behövs.Studien, som har en sociokulturell bas, är en kvalitativ intervjustudie där datan bearbetats genom tematisk analys. Resultaten visar att informanterna gör ett viktigt jobb med att grunda för skolframgång både studiemässigt och socialt genom att bryta skolmotståndet och vända skoltrenden. Detta görs via bemötande, relation, och en flexibel individanpassad skolorganisation där eleverna får lyckas och fokusera på grundläggande kunskaper och färdigheter vilka är centrala för att klara skola och studier. Vid flytt betonas vikten av gedigna överlämningar. Försvårande faktorer kommer efter flytt och ligger utanför det som man inom SiS kan påverka. Dessa handlar om svårigheter att ge samma stöd som på SiS, frekventa skolbyten, bristande samverkan, bristande stöttning och låga studiemässiga förväntningar.Slutsatsen dras att man i SiS skola gör så gott man kan med den tid man har med fokus på att lägga en grund, men på grund av korta placeringar hinner inte kunskaper och färdigheter cementeras utan måste tas vidare till nästa skola, något som ofta brister. För att göra skillnad på riktigt behövs ett perspektivskifte med högre prioritet och mer fokus på skolgången för samhällsplacerade ungdomar.

No description available.

Studien utgår från den Kompetensförsörjningsplan (bilaga 1) som Statens institutionsstyrelse (SiS) tagit fram efter ett regeringsbeslut 2021 (S2021/02861). Kompetensförsörjningsplanen är en strategi för att säkerställa rätt kompetens på rätt plats inom organisationen. Den förväntas därmed kunna bidra till att bemöta den kritik som legat till grund för regeringsbeslutet och i förlängningen kunna skapa en tryggare vård, bättre arbetsmiljö och högre säkerhet, samt klara de etiska krav som lyfts på hur verksamheten bör bedriva sin vård. En kunskapsöversikt undersöker innehåll och relevans, samt implementeringen av planen. Då tidigare forskning på implementering inom SiS saknas, redovisar studien relevant forskning kopplad till ämnet för att belysa förutsättningar och framgångsfaktorer. De teoretiska utgångspunkterna som används för att strukturera upp och analysera innehållet i kompetensförsörjningsplanen är programteori. ARUBA modellen som SiS valt som strategi för utvecklingsarbetet är därför grunden för hur vi använder programteorin, samt hur vi semistrukturerat de kvalitativa intervjuerna vi genomförde med personal inom SiS. För att förklara de inverkande faktorerna för implementering i stort, samt de specifika förutsättningar som SiS organisation har, använder vi organisationsteori och implementeringsteori. Vår slutsats är att flera delar av SiS fungerar väl och de har ambitionen samt en del förutsättningar för att åtgärda utmaningar som uppkommer. Dock finns det förbättringsområden inom delar av implementering, uppföljning och utvärdering. Vi menar att om myndigheten mobiliserar sig inom detta område skulle det öka förutsättningarna för implementeringen av kompetensförsörjningsplanen samt för framtida implementering av utvecklingsarbete. Genom normerade metoder och centraliserad styrning av utvecklingsarbetet skulle det öka enhetligheten som myndighet.

SammanfattningAndersson, Helen (2018). Plats för förändring – en studie om Statens institutionsstyrelse och specialpedagogiken (Place for Change- a Study of The Swedish National Board of Institutional Care and Special Education). Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Fakulteten för Lärande och samhälle, Malmö universitet.Förväntat kunskapsbidragStudien är av intresse då det inte finns någon tidigare forskning kring detta ämnesval inom Statens institutionsstyrelse (SiS). Mycket av den forskning som gjorts på SiS har fokus på behandling medan skolverksamheten inom SiS fortfarande är ett relativt outforskat område. Syfte och frågeställningarDet övergripande syftet med studien är att bidra med kunskap om rektorernas, specialpedagogernas och speciallärarnas tankar om den specialpedagogik som bedrivs på SiS skolor samt att ta tillvara på respondenternas svar för att vidareutveckla skolverksamheten. Frågeställningar är vilka förväntningar specialpedagogerna/ speciallärarna och rektorerna uttrycker om det special-pedagogiska uppdraget och hur kompetensen tas tillvara samt hur detta förhåller sig till examensmålen för specialpedagogutbildningen. TeoriSystemteori har valts som teoretisk utgångspunkt. Teorin betraktar inte människan ur ett individuellt perspektiv utan ser hen som en del i ett system. Inom systemet, t.ex. SiS-skola, sker hela tiden en växelvis påverkan på alla som finns i det. Med systemteorin tydliggörs nivåerna som samverkar med varandra. Teorin lämpar sig väl i studien av SiS-skolor. Inom SiS organisation arbetar och samverkar många olika professioner på olika nivåer.MetodValet av metod föll dels på intervjuer med två rektorer samt två empiriska undersökningar som innebar insamling, bearbetning och analys av data från två olika frågeformulär riktade till rektorer och specialpedagoger/speciallärare inom SiS. Denna empiriska undersökning, bestående av både en kvalitativ och kvantitativ datainsamlingsmetod, genomfördes med hjälp av frågor med möjlighet till fritextsvar på en del av frågeställningarna.ResultatNågra av de mindre institutionerna hade inte tillgång till specialpedagogisk kompetens. Specialpedagogerna/ speciallärarna som var anställda inom SiS uppgav att större delen av arbetstiden (ca 54 %) ägnades åt undervisning av elever. Detta stämmer tämligen väl överens med tidigare gjorda undersökningar på andra skolor. Kartläggning i form av utredningar, upprättande av åtgärdsprogram och dokumentation ägnades ca 15 % av arbetstiden. På drygt hälften av institutionerna arrangerades handledning som antingen ingick i specialpedagogens uppdrag eller anlitades externa handledare. De institutioner som deltog i kompetensutvecklingsinsatsen ”Specialpedagogik för lärande” ansåg att ett ökat kollegialt lärande, samverkan och reflektion över det egna lärandet var de värdefullaste bidragen. Ledare för utvecklingsinsatsen var specialpedagogen. Flertalet specialpedagoger/ speciallärare ansåg att det var mycket viktigt att arbeta med skolutveckling, förebyggande skolproblematik och att hjälpa barn och unga/ vuxna i utsatta situationer. Vad som läggs in i begreppet skolutveckling har stor betydelse för resultatet. Sko-lutveckling ansåg specialpedagogerna/ speciallärarna ägnades liten tid. Ett utvecklingsområde som både rektorer och specialpedagoger/ speciallärare uppgav var det pågående arbetet med att utveckla elevhälsan inom SiS. Det fanns ett upplevt behov av en ökad samsyn kring SiS-skola för alla professioner på in-stitutionerna. Specialpedagogiska implikationerSamarbetets betydelse och det kollegiala lärandet är ett återkommande tema hos rektorerna, specialpedagogerna och speciallärarna i studien. Behandlingsassistenterna är en slags ställföreträdande förälder för ungdomarna under vistelsetiden på SiS. Genom att öka den specialpedagogiska kompetensen för all personal på SiS fås ett värdefullt gemensamt förhållningssätt till elevernas skolgång på SiS.

Varje år placeras cirka 1000 barn och ungdomar på något av (SiS) Statensinstitutionsstyrelse särskilda ungdomshem. Merparten av ungdomarna har en problematisk skolbakgrund och deras framtid är oklar. Forskning visar att framgång i skolan har en skyddande effekt, speciellt för socialt utsatta ungdomar. Tillgången tillstudie- och yrkesvägledning är en förutsättning för hur väl eleverna utvecklar förmågan att samla, analysera och organisera information relaterad till sina studie- och yrkesmässiga livsövergångar. Den tidigare forskningen belyser även vikten av en god relationen mellan behandlare och placerade ungdomar. Det kan dock vara en utmaning för studie- och yrkesvägledaren att bygga en relation till ungdomar som präglas av svek från vuxenvärlden. Vägledande insatser kan därav vara avgörande för hur deras framtidformas. Syftet med examensarbetet är bidra till en ökad förståelse för hur det vägledningsinrktade arbetet med placerade barn och ungdomar inom (SiS) Statensinstitutionsstyrelse särskilda ungdomshem ser ut, genom att använda följande frågeställning: Vad och hur berättar yrkesverksamma studie- och yrkesvägledarna om sitt arbete inom (SiS) Statens institutionsstyrelse särskilda ungdomshem? Vägledarnas berättelser lyfter hur arbetet påverkas av hur länge ungdomen är placerad, och hur samtalen påverkas av ungdomens bakgrund med hänvisningar till missbruk och kriminalitet. Genom att synliggöra studie- och yrkesvägledarnas livsvärld igenomberättelser, och samtidigt belysa den tidigare forskningen så skapas en tydligare bild av utvecklingsområden inom vägledningsarbetet med placerade ungdomar. Examensarbetet kan därav användas som en kartläggande grund för fortsatt forskning inom vägledningsarbetet med institutionaliserad barn och unga.

Cvetanovski, Daniela (2010). Undervisning i NO för alla. Kartläggning av NO-undervisningen på fyra institutioner inom Statens institutionsstyrelse i Södra Regionen (Teaching science subjects for all. Identification of science subjects teaching at four institutions in the Statens Institutionsstyrelse in Southern Region). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Syftet med examensarbetet är att få en ökad kunskap om hur NO-undervisningen på institutioner inom Statens institutionsstyrelse, SiS, bedrivs samt att kunna ge förslag på hur man kan utveckla NO-undervisningen på institutionerna. Den här undersökningen är baserad på djupintervjuer med fyra informanter som arbetar på var sin institution inom SiS i Södra regionen. Som kompletterande metod har observationer använts. Resultatet av undersökningen är att NO-undervisning finns, men den varierar. Orsakerna bakom variationerna är otillräckliga resurser inom organisationen. Hit räknas bristen på behöriga NO-lärare, för få lärare samt begränsad och snäv planeringstid. Även inställningen hos delar av den pedagogiska personalen gentemot NO-ämnena spelar stor roll. Varierande form av NO-undervisning existerar, utvecklingsmöjligheterna är påtagliga och viktigast av allt är att viljan att utvecklas hos lärarna inom Statens institutionsstyrelse är substantiell.

Denna studie undersöker inköpen av offentlig konst i fyra kommuner (Botkyrka, Haninge, Järfälla och Solna) i Stockholms län under åren 2009-2011. Målet med undersökningen har varit att jämföra kommunernas inköp och att utifrån resultaten ställa frågan om hur den offentliga konstens praktik och placering förstås i kommunerna. Undersökningen har också ställt frågor om hur denna praktik ser ut i jämförelse med samtida diskussioner om hur offentlig konst kan och skall förstås. En kortare introduktion till enprocentregeln och hur den använts i Stockholms kommuner ges också i denna uppsats. Studien omfattar totalt 199 verk från dessa fyra kommuner inköpt under 2009-2011 och innehåller allt från textilcollage, grafisk konst som litografier och bronsskulpturer till verk som innehåller ”mänsklig aktivitet”. Som resultaten kom att visa så köpte kommunerna mer löskonst, i mer traditionell stil som målningar och litografier. Endast en kommun av de fyra hade köpt in konst som liknade den som förekommer i dagens diskussioner om offentlig konst. / This study examines the purchases of public art in four municipalities (Botkyrka, Haninge, Järfälla and Solna) in Stockholm County during the years 2009-2011. The objective of the study was to compare the municipalities' procurement and raise questions on the practice and position of public in these municipalities. The objective was also to compare these results with contemporary art debates on how public art can be understood today. This essay also gives a short introduction and history to the “one percent rule” and how it has been used, particularly in Stockholm County. The study includes a total of 199 pieces of art from these four municipalities purchased under 2009-2011. The purchased works of art consists of everything from textile collages, graphic art like lithography and bronze sculptures to art containing "human activity". The results of this study showed that these municipalities mainly bought more traditional art in the form of paintings and lithography, than “solid” art like sculptures. Only one of the municipalities had invested in art that reminded of the type of art that is discussed in today’s press.