Barn som bevittnar våld har blivit en mer aktuell fråga inom den svenska politiken på senare år. Det är först inom de senaste 30 åren som fenomenet har börjat definieras som ett mer allvarligt socialt problem. Införandet av barnfridsbrottet 2021 sätter en ny milstolpe i arbetet kring barn som bevittnar våld. Denna lag ligger till grund för denna uppsats syfte och frågeställningar som ämnar att analysera myndighetsutredningar och propositioner mellan 2000-2022 och undersöka hur fenomenet har konstruerats i offentliga dokument i framväxten av barnfridsbrottet. För att studera denna utveckling är detta en dokumentstudie där författarna utgår från en socialkonstruktivistisk ansats och Hans-Georg Gadamers inriktning av hermeneutik. Med dessa teorier som utgångspunkt analyseras dokumenten utifrån dess historiska kontext och hur dess resonemang kunde resultera i den utveckling som skett. Det metodologiska verktyg som har använts för att hantera problemformuleringen är Hsieh-Fang Hsieh och Sarah E. Shannons beskrivning av riktad kvalitativ innehållsanalys.  Resultatet påvisar att det har skett en förändring i hur barn som bevittnar våld konstrueras i myndighetsdokument. Definitionen av barn som bevittnar våld har successivt förändrats under den studerade tidsperioden, begreppet att uppleva våld har också separerats till en egen term. Det går även att se att barnkonventionen har haft en stor påverkan kring diskussionen kring barns rättigheter i rättsliga sammanhang. Utöver detta diskuterar författarna hur konstruktionen av en bra uppväxt har förändrats i dokumenten samt hur dokumenten konstruerar våldsutövaren och den våldsutsatta.

Uppsatsen belyser förändring av arbetslöshetspolitiken och de konfliktytor som denna resulterade i mellan 1928 och 1932 i Växjö stad, samt på vilket sätt detta speglar den rikspolitiska utvecklingen. Detta har genomförts genom analys av pro-tokoll från Växjö stads stadsfullmäktige, samfällda drätselkammaren, arbetslöshets- och hjälpkommittén, samt Växjö socialdemokratiska arbetarkommun och två fack-förbund.Studien visar på att det skedde en förändring i vilka arbetsmarknadsåtgärder som genomfördes i staden samt att konfliktnivån ökade mellan företrädarna för de olika politiska partierna.Arbetsmarknadsåtgärderna gick från att förespråka både en understöds- och arbets-linje bestående av nödhjälpsarbeten och kommunala reservarbeten, till att slopa un-derstödslinjen helt; inom politiken och kommunorganen gick utvecklingen från en relativ samsyn till mer och mer polarisering.

En viktig del i diskussioner av kärnkraft är frågan om det avfall som skapas i driften av kärnreaktorer. Undersökningen har identifierat en förändring i uppfattningen av avfall under perioden mellan 1956, då kärnkraften var i sitt tidiga stadium, och 1980 då densamma har implementerats kommersiellt i Sverige. Uppsatsens syfte är att närmare förstå vilken roll diskussioner om kärnenergins restprodukter hade under denna förändring. Detta görs genom att använda sig av statens offentliga utredningar som material och användning av Sheila Jassanoff och Sang-Hyun Kims teoretiska ramverk sociotechnical imaginaries. Dessa används båda för att belysa utvecklingen av synen av avfallet som skapas av kärnenergin. Materialet visar hur avfallsfrågan diskuterades av experter och hur problematik eller icke-problematik togs upp till regeringen som hade beställt utredningen.

Denna studie har som syfte att undersöka hur medarbetarsamtalet bidrar till medarbetares psykiska välbefinnande på arbetsplatsen samt dess bidrag till utvecklingen av organisationen i stort. Urvalet för studien och de som har intervjuats är behandlingsassistenter på Statens institutionsstyrelse. Syftet har undersökts genom två forskningsfrågor vilka är: (1) huruvida behandlingsassistenter upplever att medarbetarsamtalet bidrar till deras psykiska välbefinnande, utifrån lärandeaspekterna utveckling, mål och gemenskap och (2) huruvida behandlingsassistenter upplever att medarbetarsamtalet inverkar på deras arbetsprestation och därmed organisationen i stort, utifrån lärandeaspekterna utveckling, mål och gemenskap. Studiens syfte har undersökts utifrån en kvalitativ intervjumetod bestående av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes digitalt via Zoom och Skype med hänsyn till den rådande pandemin, Covid-19 och rekommendationerna för att minska smittspridningen (Folkhälsomyndigheten, april 2021). Det empiriska materialet som intervjuerna resulterade i har analyserats genom det teoretiska perspektivet livslångt lärande för att förstå resultatet utifrån de tre lärandeaspekterna utveckling, mål och gemenskap. Resultatet visar att behandlingsassistenter ofta har en stressfull arbetsmiljö och att medarbetarsamtalet hjälper att hantera den stressen. Dessutom visar resultatet att medarbetarsamtalet ökar det psykiska välbefinnandet, främjar lärande och förbättrar arbetsprestationen för organisationen i stort. Medarbetarsamtalet bidrar till ett ökat psykiskt välbefinnande genom att relationen till chefen och samarbetet med kollegor förbättras samt att den individuella utvecklingen och känslan av tillfredställdhet främjas. Arbetsprestationen förbättras dels genom att den individuella utvecklingen samt möjlighet för reflektion främjas och dels genom att stressen minskar.

Nyliberala idéer har på många sätt ersatt den socialdemokratiska ideologi som tidigare präglat det svenska samhället. Likaså, har den svenska opinionsjournalistiken som en del av samhället, också rört sig från vänster till höger opinions- och ägarmässigt. Under våren 2020 sprider sig viruset Corona globalt och den svenska opinionsbildande journalistiken uttrycker kritiska idéer om Sveriges krishantering och beredskap. Främst kritiseras privatiseringen av, och bristen på, sjukvårdsproduktion samt statens brist på åtgärder. I uppsatsen undersöks dessa opinionsjournalistiska idéer om statens roll under Coronakrisen. Detta studeras för att bidra till forskning om den samhälleliga ideologiska utvecklingen, vilket opinionsjournalistiken är en del av. Idéer från Sveriges tre största nyhetstidningar analyseras för att undersöka huruvida idéerna kan kategoriseras som nyliberala eller socialdemokratiska. Den ideologiska kategoriseringen utav idéerna utförs med hjälp av idealtyper; nyliberalism och socialdemokrati. Resultatet visar att materialet kan kategoriseras som främst socialdemokratiskt då de flesta idéer uppvisar likheter med idealtypen socialdemokrati. Resultatet urskiljer socialdemokratiska idéer i en förhållandevis nyliberal opinionsjournalistik, vilket bidrar till forskning om samhällelig ideologisk utveckling.

Covid-19 har gjort att människor blir arbetslösa då företag varslar sina anställda. Det kan leda till ekonomiska problem, samt för att få arbetslöshetsersättning eller ekonomiskt bistånd krävs det att dess olika villkor är uppfyllda. En villkorslös medborgarlön kan därför vara ett alternativ för att minimera de ekonomiska svårigheterna som uppstår vid en arbetslöshet. Denna studies syfte är att ta reda på om det finns ett samband mellan trygghetsanställning och att vara emot medborgarlön. Studien har utgått ifrån två vetenskapliga artiklar som visar för-och nackdelar med medborgarlön, samt det politiska läget kring medborgarlön. Klass och kultur av Bourdieu och tillit av Giddens har använts som teorier. Undersökningen är en kvantitativ metod, där en enkät från ESS8, 2016, har använts för att mäta fyra variabler i tre olika korstabeller, som signifikanstestats. Den empiriska undersökningen visar att det finns ett samband mellan trygghetsanställning och att vara emot medborgarlön. / <p>2020-06-26</p>

Andersson, Sara (2023). Alltid redo att lyssna: en kvalitativ studie om lärares uppfattningar om relationskompetensens betydelse inom SiS skolverksamhet. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90h p. Förväntat kunskapsbidrag Arbetet förväntas bidra med kunskap om lärares uppfattningar om relationskompetensens betydelse för lärandet hos eleverna de möter inom SiS skolverksamhet. Även om hur dessa lärare arbetar för att lyckas skapa relationer som bidrar till lärande hos elever som är placerade i samhällets vård. Syfte och frågeställningar Att bidra med kunskap om vad sex lärare som är yrkesverksamma inom SiS skolverksamhet har för uppfattningar om relationskompetensens betydelse för att bidra till lärande hos elever placerade i samhällets vård. Frågeställningar: Vilka hinder och möjligheter uppfattar lärarna i att utveckla sin relationskompetens i mötet med elever placerade i samhällets vård? Hur arbetar lärarna för att bygga relationer till elever som de möter i SiS skolverksamhet? Vilka uppfattningar har lärarna om relationskompetensens betydelse för elevens lärande? Teori Arbetets teoretiska bas utgörs av Aspelins (2018) utveckling av Scheffs (1990) teori om sociala band, relationskompetens. Teorin förklarar vad relationskompetens består av, uppdelat i tre delkompetenser. Dessa tre är kommunikativ kompetens, differentieringskompetens och socioemotionell kompetens. Metod Sex lärare på olika SiS ungdomshem i Sverige, deltog i semistrukturerade videointervjuer. Intervjuerna transkriberades, sedan användes meningskoncentrering som bearbetades till teman.  Resultat Resultatet visade på att samtliga lärare ansåg att relationen mellan lärare och elev har betydelse för elevers lärande även om inte alla ansåg att den var av särskilt stod vikt för elever placerade i samhällets vård. Lärarna gav exempel på flera förhållningssätt de använder sig av för att främja goda relationer och relationen sågs av några lärare som en förutsättning för elevens motivation till lärande. Några förhållningssätt som framkom var att först skapa relation, befinna sig däreleven befinner sig, utgå från elevens intressen och lyssnandet. Resultatet visade även på att förutsättningar i lärmiljön så som gruppstorlek ansågs vara en relationsfrämjande faktor. Bristande samverkan mellan boendeavdelningen och skolan på ungdomshemmet ansågs av somliga vara en faktor som kunde hindra skapandet av goda relationer. Specialpedagogiska implikationer Elever som är placerade i samhällets vård är ofta i stort behov av särskilt stöd och upplever ofta svårigheter inom flera områden i livet. Specialpedagoger och övrig skolpersonal som möter dessa elever, före och efter att de blir omhändertagna av samhället, har stor nytta av kunskap om hur de kan möta dessa elevers behov. Specialpedagogens kompetenser i att leda samtal, utvecklingspsykologi, och kartläggning är exempel på sådant som kan komma dessa elever till gagn. Specialpedagogens kompetens kan gynna dessa elever på flera nivåer, individuellt eller genom handledning av rektorer och lärare.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur man i statens offentliga utredningar konstruerar begreppen inflytande och värdigt liv hos äldre samt vilken mening begreppen ges. Undersökningen görs genom en diskursanalys av statliga utredningar. Huvudresultatet från analysen är att inflytande för äldre i samhället gått från en kollektiv innebörd till en mer individuell betydelse samt att det formuleras problem kring detta, samt att man i en del av de statliga utredningarna tenderar att se den äldre som något skiljt från samhället och att man försöker tillskriva äldre nya roller. / This composition aims to investigate, trough a discourse analysis, how the public investigations of the government construct the conception of influence and dignity for older persons. The main result of the analysis is that influence for older persons are perceived as something collective that develops to something more individual, that government tries to ascribe older persons new roles and that the government tend to perceive the old person as something secluded from the rest of the society.

Hur samhället hanterar de barn med störst problematik och beteendeproblem har länge debatterats i Sverige. Socialtjänsten har begränsade vårdalternativ för dessa barn och de placeras ofta på institution. Syftet med denna studie var att undersöka socialsekreterares erfarenheter av dilemman och komplexitet kring att behöva fatta beslut om institutionsvård för barn. Studien bygger på en kvalitativ metodansats med semistrukturerade intervjuer. Totalt intervjuades sju socialsekreterare från tre kommuner i Mellansverige som har valts ut genom bekvämlighetsurval och snöbollsurval. Tematisk analys har använts för att analysera resultatet. Studiens teoretiska utgångspunkter är gräsrotsbyråkrati och Goffmans teori om totala institutioner. Resultatet visar att socialsekreterare upplever det komplext att bedöma barns bästa och att socialsekreterare upplever dilemman när de beslutar om placering på institution eftersom det ses som en “sista utväg”. Socialsekreterare beskriver stora brister i institutionsvården och de önskar mer utbildning för personalen på institutionerna. Därtill önskar de att det finns andra placeringsalternativ som är mer familjära för barn och unga som hamnar på institution. / In Sweden, there is a debate on how society handles children with extensive social and behavioral problematics, where the social services have limited care options and often place these children in institutional care. The aim of the study was to investigate social secretaries’ experiences of the dilemmas and complexity of deciding compulsory institutional care for children. The study is built on a qualitative method with semi structured interviews. In total, seven social secretaries from three municipalities in Sweden were interviewed. Convenience- and snowball sampling was used to find the respondents. The data was analysed using thematic analysis. The study’s theories are street level bureaucracy and Goffmans theory of total institution. The result shows that making decisions that are for the child’s best interest is complex and that social secretaries experiences dilemmas whilst deciding about placing children at institutions, because it is often a “last resort”. Social secretaries experience large flaws in compulsory care and they wish that the staff that works at the institutions, could get more education. In addition the social secretaries wish that there were other placements that were more family-like for children that usually end up at institution.

Studien syftar till att undersöka SIS ungdomshem Stigbys organisationskultur och hur Stigby presenteras i Jönköpingsposten och Jnytt. Detta jämförs även med hur SIS ungdomshem Fagared presenterats i Göteborgsposten och Göteborgstidningen, SIS är Statens Institutionsstyrelse. Studien tar avstamp i kritisk realism och undersöker SIS Stigbys organisationskultur kopplat till CSR. Studien problematiserar även mediernas makt i samhället och medialiseringens påverkan för organisationer som Stigby. Studien berör även mediediskurser och har en diskussion kring stereotyper i medietexter. Metoder som använts är djupintervjuer, diskursanalys, deltagande observation och go- along intervjuer. Slutsatserna är att det är viktigt att ha så lite glapp som möjligt mellan profil, image och identitet. En organisations identitet kan inte toppstyras utan framkommer i en dynamisk process mellan organisation och omvärlden. Stigby har arbetat bra med att ta fram en representativ värdegrund men har lyckats mindre bra med att få samtliga medarbetare med sig i processen. Studien kommer fram till att de kan bli bättre på att kommunicera ut det arbetet och sociala ansvaret de tar för att skapa en mer nyanserad bild av verksamheten. Detta för att kunna skapa så stora möjligheter till att bedriva en så god vård som möjligt. Studien kommer även fram till att media använder sig av stereotyper i representationerna av ungdomarna som vårdas inom SIS vilket kan ha negativa effekter för SIS och i förlängningen för ungdomarna.