No description available.

No description available.

Ungdomsstyrelsen är en statlig myndighet som årligen fördelar statsbidrag till ungdomsorganisationer som uppfyller specifika regler och mål. Ett beslut om förändrade bidragsregler fattades av riksdagen och regeringen i december 2001 och dessa regler tillämpades för första gången för bidragsåret 2004. År 2005 fick Ungdomsstyrelsen i uppdrag att bland annat följa upp konsekvenserna med de nuvarande reglerna. Anledningen var att man fann oklarheter i reglerna efter att en juridisk översyn av reglerna genomfördes under 2004.

Arbetets syfte är att studera hur vissa utvalda skolor i en viss kommun i södra Sverige har arbetat med det så kallade Wärnerssonpengarna. Uppsatsen anknyter också till hur bidraget är formulerat från statens sida, samt vad den studerade kommunens villkor är till dess skolor. Jag har genomfört intervjuer med en tjänsteman inom kommunen, samt med sex rektorer från sex olika skolor. Jag vill här fokusera på hur de olika skolorna har arbetat med Wärnerssonpengarna. Analysarbetet visar att många skolor inte ändrat sin pedagogiska arbetssätt efter Wärnerssonpengarna. Skolpersonalen diskuterar inte detta bidrag mer än något annat bidrag. Eftersom bidraget är specialdestinerat till skolan, vill jag också veta vad rektorerna anser om detta. Uppsatsen hävdar att regeringes formuleringar angående hur kommunerna ska arbeta, varit otydliga. Det finns heller inga omfattande mätinstrument som kommunerna kan använda sig av då de utvärderar. Den undersökta kommunen har ett utvärderingssätt, men resultatet från dem kan bara antyda om en viss skola har arbetat effektivt, eftersom det inte är samma elever som testas varje år.

This master’s thesis will try to describe the beginning and development towards a modern public library of the town library in Karlskrona between 1906 and 1959. The specific years refers to the year the library was established and the year it moved to the new library building in the centre of Karlskrona. The aim of the thesis has been to do this historical description and to look at the course from the perspective of the national policies and development for the Swedish modern public library. The thesis is based mainly on reports of the proceedings of the public library and other biographical documents and literature, which has been found in two local archives. Criticism of the sources, chronological description and a hermeneutic approach has been used as a method to analyse the different documents. The thesis starts out from which interests created the library, in what way the library was affected by the national library reorganisation in 1930 and what characterised the long process of reaching access to enough space for a fully acceptable activity, which has been the main issue throughout the history and therefore this thesis. A general observation of the development of the town library of Karlskrona is that it starts and follows very well with the national policies and development of the activity of the modern public library. This is not surprising as, for one reason, all public libraries were more or less financially dependent on subsidies and organizational support. / Uppsatsnivå: D

Över 390 miljoner har sedan 2008 betalats ut i statsbidrag inom det gymnasiala lärlingsförsöket. Media har uppmärksammat att större delen av pengarna gått till huvudmännen och inte till de företag somtar emot lärlingar. Det viktigast är att eleverna får en så bra lärlingsutbildning som möjligt för pengarna. Påverkar lärlingsersättningenkvalitén på lärlingsutbildningen? Syftet med studien var att beskriva och analysera om formerna för lärlingsersättningen anses påverka utbildningskvalitén. Frågeställningarna i studien var på vilka sätt fördelades statsbidraget för det gymnasiala lärlingsförsöket inom hotell-och restaurangbranschen samt på vilket sätt skolhuvudmännen och branschen anser att utbildningskvalitén påverkas av ersättningen till företagen. Metoder för att insamla data var en enkätstudie med 29 respondenter från branschen samt kvalitativa intervjuer av 3 skolhuvudmän. Branschen ansåg i stort att man kan ställa högre krav på företagen och att kvalitén blir högre om företagen får ersättning, medan skolhuvudmännen var mer osäkra och splittrade. De flesta företagenansåg att ersättningen borde ligga på 20 000 kr – 25 000 kr,något som två av skolhuvudmännen höll med om. Dess ansåg även att kvalitén blir bättre om handledaren får ersättning, medan branschen var splittrad angående detta.

Sverige har förbundit sig att följa europeiska konventioner om minoritetsrättigheter i sin minoritetspolitik sedan år 1999 men både Europarådet och bland annat regeringens utredare Lennart Rohdin har nyligen kritiserat Sverige för att inte leva upp till dem.                       Sverigefinnar är den största av de fem nationella minoriteter som finns i Sverige men minoritetspolitiken fungerar inte felfritt ens för deras del. Det finns brister speciellt på kommunalnivå men till exempel minoritetslagstiftningen är också missledande. Syftet med mitt arbete är att visa hur sverigefinnarnas minoritetsrättigheter följs eller inte följs idag. Dessutom har jag försökt gräva i vad det kan bero på att minoritetsrättigheter inte realiseras som de ska.                       Arbetet består av fem journalistiska artiklar som grundar sig på den svenska minoritetslagstiftningen och en av dem på friskolefrågan bland sverigefinnar samt en reflektionsrapport där jag resonerar kring mina undersökningsmetoder, källkritik och genre. I rapporten berättar jag också om tankar kring de etiska funderingar som jag hade under arbetets gång och beskriver sverigefinnarnas och minoritetsrättigheters bakgrund i Sverige. Meningen har varit att belysa även den svenskspråkiga majoriteten om sverigefinnarnas angelägenheter eftersom den största delen av minoritetsnyhetsbevakning för sverigefinnarnas del nuläget är på finska och inte når den svenskspråkiga minoriteten. Istället för att skriva korta nyheter har jag också velat gräva och kartlägga situationer mer grundligt och sätta de enskilda fallen i en bredare kontext.

Given the recent increase in targeted state grants within primary schools, this study aims to examine target grants as a policy tool. It seeks to understand how actors perceive governance through state grants and to identify potential conflicts between the state and municipalities. The empirical data consist of interviews with stakeholders from municipal and state levels. The study employs a new institutional perspective, applied across three dimensions: (1) mistrust-based vs. trust-based governance, (2) centralisation vs. decentralisation, and (3) political vs. professional governance. The analysis indicate that the conflict between national equality and municipal autonomy influences actors' perceptions of governance. The results indicate that state grants are viewed as tools for demonstrating political action and addressing inequality, but they also produce negative side effects, such as increased administrative costs for municipalities. Governance through targeted grants is perceived as being based on mistrust, and their design risks steering municipal operations. Additionally, the study shows that actors' perceptions of state grants are driven by competing institutional logics, which may create tensions between the state and municipalities. In conclusion, the study presents a model that unifies these dimensions. The model illustrates the trade-off between strong state governance through targeted grants and broader, more general grants resulting in weaker state governance.

<p>Syftet med uppsatsen var att kartlägga och granska olika insatser som gjorts inom ramen för statsbidraget för ”läsa, skriva, räkna” år 2009, vid fyra gotländska skolor.  Fokus var på hur elever i skolår 1-3 och i behov av särskilt stöd kan bli hjälpta av dessa insatser. Empirimaterialet samlades in med hjälp av kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger och rektorer samt analys av åtgärdsprogram upprättade för elever i behov av stöd i svenska eller matematik på skolorna.  Resultaten visade att informanterna välkomnade denna satsning på de yngre barnen. Vidare framkom att skolorna bland annat använt pengarna på olika sätt; till intensivt individuellt stöd, till undervisning i små grupper och till kompensatoriska hjälpmedel.  En slutsats som dragits av detta är att dessa riktade pengar har bidragit till att höja kvaliteten på undervisningen av barn i skolår 1-3 med behov av extra stöd i svenska eller matematik.</p>

Syftet med uppsatsen var att kartlägga och granska olika insatser som gjorts inom ramen för statsbidraget för ”läsa, skriva, räkna” år 2009, vid fyra gotländska skolor.  Fokus var på hur elever i skolår 1-3 och i behov av särskilt stöd kan bli hjälpta av dessa insatser. Empirimaterialet samlades in med hjälp av kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger och rektorer samt analys av åtgärdsprogram upprättade för elever i behov av stöd i svenska eller matematik på skolorna.  Resultaten visade att informanterna välkomnade denna satsning på de yngre barnen. Vidare framkom att skolorna bland annat använt pengarna på olika sätt; till intensivt individuellt stöd, till undervisning i små grupper och till kompensatoriska hjälpmedel.  En slutsats som dragits av detta är att dessa riktade pengar har bidragit till att höja kvaliteten på undervisningen av barn i skolår 1-3 med behov av extra stöd i svenska eller matematik.