This study was a qualitative analysis of the covers of six lifestyle magazines, three addressed to women and three addressed to men. We have studied the cover photographs, the teasers and their relations.   The purpose of this study was to answer the questions: According to the magazines, what are male interests and what are typical female interests? Who is the ideal man and who is the ideal woman? Is there a certain way you need to look to be able to be on a magazine cover? And how often do the magazines encourage you to consume?   The study was based on thirty covers, five from each magazine. The Swedish magazines are VeckoRevyn, Amelia, Damernas Värld, King of Sweden, Café and the American version of GQ. We’ve used semiotics and rhetorical methods to analyze the material. We have studied the words in the teasers to find their connotations, we have studied the poses of the cover models and investigated their body language and counted how many times the magazines teases for something that will lead to you as reader having to buy something.   We found out that both male and female magazines use very stereotypical gender roles and they do not show any signs of changing, even though the society in general has broken free from many typical gender roles. They presented an ideal man that are very successful, handsome, well dressed, meat eating and interested in sports. He is neither black nor gay. The ideal woman is a slim, beautiful, successful, white, heterosexual woman who can joggle many things at once.

<p>Den här uppsatsen berör identitetsskapande och social tillhörighet hos tre andra generationens invandrare i Östergötland. Mitt syfte med uppsatsen är att se hur deras identitetsskapande påverkas av att de i sin hemmiljö har en annan kulturell influens än den svenska. I uppsatsen har jag använt mig av intervjuer för att få fram den empiri jag grundar min diskussion på. Intervjuerna har varit både sådana där jag satt mig ner med mina informanter men även Internetbaserade då det inte fanns tid för informanten att möta mig. Mina frågeställningar i uppsatsen har varit: Om, och i så fall hur, har informanten påverkats av att ha en eller båda föräldrar med icke-svenskt ursprung? och Hur ser informanten på sig själv utifrån tillhörighet och identitet?</p> / <p>This essay concerns identity making and social belonging with three second-generation immigrants in Östergötland. The purpose of this essay is to see how their identity making is influenced by the fact that they all have another culture than the Swedish affecting them in their domestic environment. The interviews I have used to collect the empiric data I need for this essay are both meetings where I and the informant sat down to do the interview but also when the informant did not have the time to meet me we solved it by doing them on the Internet. The questions I have worked with during this essay are: If, and in that case how, is the informant affected by having one or both parents with a non-Swedish origin? and How does the informant percept himself concerning social belonging and identity?</p>

No description available.

Denna studie bidrar till området behavioral finance och ger en ökad förståelse om hur kvinnliga aktieägare påverkas av stereotyper och igenkänning. Diskussionen kring att en könsdiversifierad styrelse och företagsledning kan bidra till en stabilare och ökad tillväxt uppmärksammas i allt fler länder, däribland Sverige vars jämställhet mellan kvinnor och män är hög. På dagens marknad är kvinnor underrepresenterade på högre företagsposter, vilket även gäller kvinnliga aktieägare jämfört med manliga. Detta beror på att män tenderar att ha en överdriven tilltro till sina egna uppfattningar och värderingar samt är mer riskbenägna och optimistiska än kvinnor. Beteendet hos aktieägarna påverkas av de stereotyper som förkommer. I jämförelse med andra är den demografiska egenskapen kön en central del i beslutsprocessen. Med utgångspunkt i teorier som prospektteorin, signalteorin och agentteorin kan kvinnliga aktieägares påverkan av stereotyper förklaras. Två fundamentala faktorer i studien är representativitet och konservatism eftersom människor har en tendens att kategorisera och hålla fast vid tidigare uppfattningar och stereotyper om andra individer och grupper. I enlighet med signalteorin bidrar kvinnor till minskad informationsasymmetri, på grund av ökade kommunikativa förmågor, vilket bidrar till stabilitet i företaget och intresserar enligt resultatet de kvinnliga aktieägarna. Ökad kommunikation till aktieägare minskar risken för att intressekonflikter uppstår mellan aktieägare och företagsledning. Teorierna hjälper till att undersöka det resultat som framställts av de analysmetoder som använts för att pröva hur aktieägare påverkas av en ökad könsdiversifiering. För att undersöka om en kvinnlig verkställande direktör påverkar kvinnliga aktieägare har en eventstudie genomförts. Vidare har en multivariat regressionsanalys gjorts för att kunna ta hänsyn till fler variablers påverkan, exempelvis könsdiversifiering i styrelse och ledning, samt företagsstorlek. Studiens resultat visar att en ökad könsdiversifiering intresserar kvinnliga aktieägare. Detta beror på att kvinnor är mindre riskbenägna än män och att igenkänning till individer med liknande demografiska egenskaper skapar en trygghetskänsla. Företag med en kvinnlig verkställande direktör har inte direkt påverkan på de kvinnliga aktieägarna, något som beror på den långsamma förmågan att ändra på tidigare övertygelser och stereotyper om kvinnors ledarskapsförmåga. Däremot sker en indirekt påverkan eftersom ledningen, vilken den kvinnliga verkställande direktören ingår i, har en påverkan på andelen kvinnligt ägda aktier. / The purpose of the study is to provide an increased understanding of how female shareholders are affected by stereotypes and comparison with other women. The discussion of gender-diversified boards and management is highlighted in several countries, including Sweden. Women are underrepresented as CEOs, board members and management. Likewise, women are underrepresented in the stock market, this because men tend to have excessive confidence in their own perceptions and values and are more risk taking and optimistic than women. Shareholders are affected by the stereotypes that occur. In comparison with others, the demographic characteristics are a key part of the decision-making process. The result of the study shows that increased gender diversification is interesting for female shareholders. This is because women are less risk-intensive than men and that recognition to individuals with similar demographic characteristics creates a sense of security. Female shareholders find similar characteristics in female board-members and management, this does not match comparison with female CEOs, due to the slow ability to change the perception of female leadership.

Vi vill i denna uppsats undersöka hur barn som har storlekarna 92–170 framställs i H&amp;M:s reklamkatalog   Spring   Fashion   2018.   Detta   kommer   göras   både   ur   ett   genus-   och etnicitetsperspektiv men också genom sexualisering och konstruktionen av barn som vuxna. Studiens  empiriska  material  består  av  åtta  reklambilder  och  har  analyserats  genom  en semiotisk analys. Studien visar att stereotypa representationer både upprätthålls och utmanas genom olika poser, färger och positioner som både bekräftar och utmanar tidigare forskning och teori. Vidare sexualiserades främst flickor genom uppvisande av hud. Pojkarna framställs oftare i “vuxna” positioner och kläder som bidrar till en professionell framställning. Myten om det oskyldiga barnet är särskilt central, då framställningen av barndom är romantiserad och  nostalgisk.  Materialet  visar  också  en  tydlig  myt  där  den  “fria”  individualistiska  stilen bejakas och där medelklassmannen är idealet. H&amp;M:s anti-diskrimineringspolicy om etnicitet och genus har ett visst genomslag i H&amp;M:s reklam, dock förekommer vissa representationersom är problematiska. / This study aims to research how children with sizes 92-170 are depicted in H&amp;M's magazine Spring  Fashion  2018  from  a  gender  and  ethnicity  perspective  but  also  how  children  are depicted  as  adults  and  sexualized.  8  advertising  images  is  the  empirical  material  that  was analyzed through a semiotic analysis. The results show that stereotypical depictions are both maintained  and  challenged  through  various  poses,  colors,  and  positions  which  confirm  as well as challenges previous research and theories. Furthermore, mainly girls were sexualized by  showing  skin.  Boys  appeared  frequently  in  “adult”  positions  and  clothes  that  depicted them  as  professionals.  The  myth  of  the  innocent  child  is  central  since  the  depiction  of childhood is romanticized and nostalgic. The material also shows a distinct myth where the "free"  individualist  style  is  affirmed  as  the  middle-class  man  is  the  ideal.  H&amp;M's  anti- discrimination policy regarding ethnicity and gender has an impact on their advertising, buthowever, there still are some representations that can be found problematic.

Det här kandidatarbetet syftar till att synliggöra länken mellan kroppen och narrativet, och i utförandet belysa och problematisera befintliga maktstrukturer som reproduceras i medietekniska gestaltningar. Genom begreppen situerad kunskap och embodiment reflekterar jag över ifall berättelser, likt kunskap, kan berikas genom akten av begränsning och vad som sker när berättelser färdas från sin originella kontext till en annan. Jag undersöker stereotyp representation av minoriteter så som funktionsförändrade i film, och reflekterar därefter kring mina egna försök att gestalta narrativ utanför min egen situerade kontext. Jag vill uppnå en position i mitt eget gestaltande där jag kan tala om de konstruerade verkligheter jag producerar, acceptera mitt hantverk som en makt-teknologi, och ta steg till att skapa normkritiska gestaltningar med hjälp av metoderna designfiktion och diffraktion. Genom att använda webbteknologier för att förflytta fiktiva narrativ mellan de kroppar jag har gestaltat, hoppas jag kunna reflektera över vad som gör ett narrativ universellt och när de bör ses som situerade. / This Bachelor's thesis aims to shed light on the connection between the body and the narrative, and in the execution illuminate and problematize existing power structures that are being replicated in media technical designs. Together with the terms situated knowledges and embodiment I reflect upon if stories, like knowledge, can be enriched through the act of limitation and what happens as stories are transported from their original context to another. I examine stereotypical representation of minorities in film, such as the differently abled, and thereafter reflect upon my own attempts to illustrate narratives beyond my own situated context. I aim to reach a position within my own designing where I can talk about the constructed realities that I replicate, accept my craft as a technology of power, and take steps towards creating designs that are critical of the norm, using the methods design fiction and diffraction as tools. By using web technologies to transport my fictional narratives between bodies, I hope to reflect upon what makes a narrative universal and when they are to be considered situated.

Sverige och världen blir mer digitaliserat för varje år. Varje år implementeras ny teknik i allabranscher vilket innebär att tekniken kan komma att styra arbetsbranschen. Detta har gjort attSverige och andra länder har börjat med programmering i grundskolan. Anledning till det ärför att utveckla individens datalogiska tänkande. I den här studien undersöks datalogiskttänkande som en egenskap som en individ innehar och hur arbetsgivaren inom mjukvaruutvecklingprioriterar datalogiskt tänkande vid en potentiell anställning som programmerare.Genom intervjuer och enkäter har forskarna samlat in data och konstruerat egna kategorierifrån programmering och datalogiskt tänkande för att sedan jämföra dessa mot den insamladedata från olika arbetsgivare. Studien har visat att arbetsgivaren faktiskt prioriterar datalogiskttänkande över programmeringskunskaper vilket stödjer den senaste implementationen avdatalogiskt tänkande. Den här studien är unik då det finns få eller ingen tidigare forskning om datalogiskt tänkandedär en kategorisering har genomförts inom de två områdena. Författarna tror starkt på attakademiska intressenter inom data- och systemvetenskap men även företag som bedriverprogrammering kan ha stor nytta av att ta del av den här studien. Studien belyser ett uniktresultat som troligtvis inte genomförts tidigare. Möjliga positiva konsekvenser av den härstudien är att författarna hoppas på att datalogiskt tänkande får mer uppmärksamhet avbranschen. Ett tydligt kunskapsbidrag till den tidigare forskningen om datalogiskt tänkandepresenteras i studien vilket kan påverka den framtida forskningen och implementationen avbegreppet datalogiskt tänkande. / Sweden and the rest of the world are constantly evolving in the digital aspect. Every yearmore technology is being implemented in all the fields which make the technology in controlof all the working fields. These changes have made Sweden and other countries to start withprogramming in the elementary school. This is to develop the individual’s computationalthinking. In this thesis, computational thinking is researched as a property of an individualand how employers prioritize computational thinking at a potential employment within theirbusiness as a software developer. Through interviews and surveys the researches havecollected data and constructed their own categories from programming and computationalthinking which was used in comparison with collected data from different employers. Thisstudy has shown that employers actually prefer computational thinking over programmingskillswhich support the recent implementation of computational thinking. This thesis is unique because none or very few previous researchers with a study revolvingcomputational thinking where categorizes have been used to compare the two different fields.The researches strongly believe that academic stakeholders within computer science andorganizations that uses software developing can have great use of this thesis’ results. Thisstudy enlightens a unique result which most likely has not been conducted before. Potentialconsequences of this study are that the authors hope that computational thinking will acquiremore attention. A clear knowledge grant of the previous research about computationalthinking is being presented in this study which can affect the future research andimplementation of the term computational thinking.

Studien granskar hur fyra kvinnliga förskolepedagoger och fyra föräldrar tänker om manliga förskolepedagoger utifrån sina egna erfarenheter och åsikter. Till studiens datainsamling användes semistrukturerade intervjuer med inslag av ostrukturerade intervjuer som sedan tolkades ur ett normkritiskt perspektiv. Resultatet visar på ett antal motstridiga tankar. Bland annat att män är extra viktiga i pedagogiska yrken men att manliga och kvinnliga pedagoger har samma uppdrag och ansvar. Både förskolepersonal och föräldrar vill ha fler yrkesverksamma män i förskolan då både statusen på yrket och lönen förväntas höjas. Studiens resultat visar även att medierapporteringen bidrar med oro och ångest hos föräldrarna, vilket gör att vissa föräldrar kan känna rädsla för att lämna sina barn till en manlig pedagog i förskolan.

Målet med denna studie är att med hjälp av en semiotisk innehållsanalys av två svenska tv-serier skapa medvetenhet kring genusutvecklingen. Detta genom att undersöka hur kvinnor framställs i tv-serierna Andra Avenyn och Bonusfamiljen. Framställningen av två kvinnliga huvudkaraktärer från vardera serie granskas i avseende på könsroller, stereotyper och normer för att besvara frågan om och hur framställningen skiljer serierna åt. Studien syftar även på att besvara om Bonusfamiljen är normbrytande i jämförelse med Andra Avenyn, detta med tanke på deras olika produktionsår. Frågorna besvaras genom analys av utvalda scener. Dessa granskas utifrån en denotativ och en konnotativ nivå. Som stöd till analysen har även ett analysschema utformats. Detta baseras på två teman: ”interaktioner” och ”personlighet”. Det teoretiska ramverk som används innefattar genusteori och feministisk teori.  Resultatet visar att karaktärerna är skapta med stor medvetenhet kring genus och feminism. Kvinnorna är självständiga och starka och återspeglar således ”den moderna kvinnan”. En av de kvinnliga huvudkaraktärerna i Bonusfamiljen speglar dock en mer könsstereotyp bild i jämförelse med karaktärerna i Andra Avenyn. Gemensamt för serierna är att de bryter könsmaktsordningen. / The goal with this qualitative semiotic analysis is to enlighten awareness regarding gender development. This, by examining how women are pictured in two Swedish tv series, Andra Avenyn and Bonusfamiljen. Two female main characters from each series are examined in terms of gender roles, stereotypes and norms in order to see if and how the female role differs between the series. The study also aims to answer whether Bonusfamiljen is normative or not in comparison to Andra Avenyn. This, in consideration to their different production years. The questions are answered through analysis of selected scenes. These are examined based on a denotative and a congenational level. In support to the analysis, a schedule has been developed. This is based on two themes: "interactions" and "personality". The theoretical framework used in this study includes gender and feminist theory.  The result shows that the characters are created with great awareness regarding gender and feminism. The women are independent and strong and thus reflect the "modern woman". However, one of the female main characters in Bonusfamiljen reflects a more gender stereotypical image compared to the characters in Andra Avenyn. Although, both series show a more modern look on gender roles.

Denna uppsats behandlar kvinnligt och manligt språk i TV-serien SKAM. För att undersöka detta har två olika scener och konversationer från SKAM säsong ett och två analyserats. Scenerna innehåller en konversation mellan en kvinna och en man som har ett romantiskt förhållande till varandra. Den första scenen är en konversation mellan den kvinnliga karaktären Eva och den manliga karaktären Jonas. Den andra scenen är en konversation mellan den kvinnliga karaktären Noora och den manliga karaktären William. Syftet med uppsatsen är att undersöka vem som för konversationen framåt i respektive scen och på vilket sätt detta görs, vem som har kontroll över samtalet och hur denna kontroll bibehålls och, till sist, om det förekommer kvinnliga och manliga stereotypa samtalsstilar i SKAM och i så fall hur de framträder. Den metod som har använts i uppsatsen är samtalsanalys med metodredskap hämtade från Norrby (2014). Konversationerna från de två scenerna har också transkriberats. Resultatet visar att kvinnliga och manliga stereotypa samtalsstilar förekommer i SKAM, dock mer i konversationen mellan Eva och Jonas än i konversationen mellan Noora och William.    Kvinnorna använder en passiv och icke-hierarkisk samtalsstil som kännetecknas av känslor, medan männen har en direkt och hierarkisk samtalsstil som fokuserar på problemlösning.   Resultatet visar också att det är männen som ställer majoriteten av frågorna; de har mest samtalstid och genom att ställa frågor för de konversationen framåt.